- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
664

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Oscàr, Anna - 2. Oscàr, Martin - Oseen, Wilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Oscàr

064

Oseen

Anna och Martin Oscàr. 1909.

ären tills, med maken Martin Oscàr.
År 1008 blev lion led. av Mus. akad. —
Gift 1) 1000—05 med
försäkringstjänstemannen Karl Olof Teodor
(Tedde) Hellström-, 2) 1007 med
operasångaren Karl Martin Oscàr
(0.2). P. H. T.

2. Oscàr, Karl Marti n,
operasångare (baryton), f. 20 dec. 1S70 i
Vänersborg, † 25 april 1021 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden Karl
Oscar Andersson O. och sångerskan
Märtha Eriksson. — O. begav sig efter
avslutade skolstudier till Stockholm,
där lian vid Musikkonservatoriet
avlade organist-, kantors- och
musik-lärarex. Efter fortsatt
röstutbildning debuterade han 1003—04 på K.
teatern som Silvio i "Pajazzo",
Sjökonungen i "Vikingablod" och
Wolfram i "Tannhäuser". Från 1004 och
till sin död var O. engagerad vid K.
teatern, där han både genom sin
omfångsrika, klangfulla baryton och
genom sitt livfulla spel kom att tillhöra
teaterns främsta krafter. Bland hans
många roller märkas Figaro i
"Barberaren i Sevilla", Wagnerpartierna
Härroparen, Kurwenal, Beckmesser
och Günther, Verdirollerna Luna,
Amonasro och Jago, vidare Mercutio
i "Romeo och Julia", den
genomgående barytonrollen i "Hoffmanns
äventyr", titelpartiet i "Eugen Onegin",
Marcel i "Bohéme", Scarpia i "Tosca",
Sharpless i "Madame Butterfly",
titelrollen i "Gianni Schicchi" samt i
sv. verk Konung Olav i "Arnljot" och
Hassan i "Leila". Tills, med sin maka
företog O. 1000 en konsertturné i
Förenta staterna och 1010 en längre tur-

né genom Sverige. — Gift 1007 med
operasångerskan Anna O., i. Thulin
(O.l). B.Hgn.

Oseen, Carl Wilhelm,
matematiker, teoretisk fysiker, f. 17 april 1S70
i Lund, † 7 nov. 1944 i Stockholm.
Föräldrar: rektorn fil. doktorn Anders
Theodor O. och Elisabeth (Betty)
Ulrika Hyltén-Cavallius. — O. avlade
mogenhetsex. i Halmstad 1800, blev
vid Lunds univ. fil. kand. 1807, fil.
lic. 1000 samt efter disp. 1001 docent
i matematik 1902 och fil. dr 1903.
Efter att i Lund ha varit tf. prof. i
matematik 1904—00 och i fysik 1907
—09 var han prof. i mekanik och
matematisk fysik vid Uppsala univ. 1909
—33. Sistn. år blev han föreståndare
för den teoretisk-fysiska avd. av Vet.
akad:s nobelinst. i Stockholm. -— O.
var en förgrundsgestalt och
banbrytare inom den matematiska fysiken, där
han visade stor mångsidighet. Utom sin
drsavh., "Ueber die endlichen,
conti-nuierlichen, irreduciblen
Berührungs-transformationsgruppen im Raume"
(1901), liar han inom matematiken
publicerat en rad arbeten över
partiella differentialekvationer,
potential-ocli randvärdeproblem. Inom
mekaniken fängslades han tidigt av
hydrodynamiska problem; hans första avh.
på detta område, "Bidrag till
teorien för vågrörelse i strömmar" (1901),
följdes av en lång rad andra. Under
sina forskningar utbildade han em
hydrodynamisk teori, som han
sammanfattade i bokform under titeln
"Neuere Methoden und Ergebnisse in
der Hydrodynamik" (1927). Hans
strävan var att åstadkomma en
tillfredsställande överensstämmelse mellan
teori och erfarenhet, och han nådde
betydligt längre än föregående
forskare. Hans arbeten på detta område
belönades 1933 med Fysiografiska
sällskapets i Lund minnesmedalj i guld.
De anisotropa vätskorna, "flytande
kristaller", intresserade O. i liög

Wilhelm Oseen.

grad, och han liar givit värdefulla
bidrag till deras utforskande. Ett
sammanfattande arbete är "Die
anisotro-pen Flüssigkeiten. Tatsachen und
Tlieorien" (1020). Dessutom har O.
skrivit flera avh. i optik i samband
med en granskning av Allvar
Gull-strands arbeten. Han liar också
arbetat inom elastieitetsteorin. Åt
relativitetsteori ocli kvantmekanik ägnade
O. mycket intresse och arbete. Han tog
det som en uppgift att söka ge icke
endast sina lärjungar utan även andra
intresserade en rätt uppfattning av
"den nya fysiken". Resultatet blev
både vetenskapliga artiklar och mer
populära arbeten, t. ex. "Atomistiska
föreställningar i nutidens fysik. Tid,
rum och materia" (1010), samt
åtskilliga uppsatser i tidskr., bl. a. flera i
Kosmos. Han var styr.-ordf. i Sv.
fysikersamfundet under flera år och
red. för dess årsbok Kosmos
1021—-24. -—- Under de sista åren av sitt
liv sysslade O. med
tidvattensproblemet och utgav flera avh., där lian
visade, hur jordrotationen och
havsvattnets egen svängningsrörelse
inverka. — Som akademisk lärare var
O. högt skattad för sina klara och
inspirerande föreläsningar ocli för de
värdefulla bidrag lian gav åt
diskussioner vid seminarieövningar och
sammanträden. Han samlade kring sig en
hängiven och beundrande skara
lärjungar, åt vilka han gav impulser och
uppsJag till talrika undersökningar.
Åt sin vetenskaps historia ägnade O.
ett levande intresse. Särskilt
fängslades han av forskarnas
personligheter, och han sökte gärna utreda, huru
de nått sina resultat. Han författade
biografier över flera
naturvetenskapsmän, t. ex. över J. C. Wilcke, Allvar
Gullstrand och sin lärare från
lundatiden A. V. Bäcklund, varjämte han
utgav Samuel Klingenstiernas
skrifter. Till tvåhundraårsminnet 1042 av
C. W. Scheeles födelse utgav han på
uppdrag av Vet. akad. en edition av
dennes efterlämnade papper. — O. var
mångsidigt begåvad; utom åt sina
egna specialområden ägnade han sig
åt filosofiska spörsmål, litteratur ocli
konst. Som ämne för sin
installations-föreläsning vid tillträdandet av
uppsalaprofessuren valde han "Frågan om
viljans frihet, betraktad från
naturvetenskaplig synpunkt" (1009). Han
utförde akvareller ocli oljemålningar
samt ett flertal teckningar. — O. blev
led. av Vet. akad. 1921 och av Ing.
vet. akad. 1934 samt invaldes i andra
in- ocli utländska lärda samfund. Han
tillhörde Vet. akad:s nobelkommitté
för fysik från 1922 och var en tid dess
ordf. samt blev led. av Sv.
nationalkommittén för fysik 1933. — Gift
1904 med Klara Charlotta Strand-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free