Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Osten, Emil Paul von der - Osterholm, Martin - Osterman, släkt - 1. Osterman, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Osterholm
667
Österman
Emil von der Osten,
teater och efter en tid anställdes vid
en tysk scen. Hans första egentliga
framträdande på scenen ägde rum i
Philadelphia 1873, då han spelade
Ivarl Moor i Schillers "Rövarbandet".
Han uppträdde därefter i San
Francisco, bl. a. som Othello. Efter en tids
framgångsrika gästspel i Chicago m.
fi. städer återvände O. till Europa.
Ar 1881 anställdes han vid hovteatern
i Dresden, vars förnämsta kraft han
blev; bl. a. gestaltade ban flera
Shakespeareroller, ss. Hamlet och
Othello. Misslyckade
börsspekulationer och ett högt levnadssätt tvingade
emellertid O. att ruinerad lämna
Tyskland. Han uppgav sig ha tagit
lektioner i svenska för Carl Snoilsky,
som vid denna tid vistades i Dresden,
och närmast flyttade han till Sverige.
Där gästspelade han vid flera
tillfällen 1885—88 på Nya teatern i
Stockholm. Därefter gästuppträdde han i
Europas större städer och i Förenta
staterna. Omkr. 1S92 var han tillbaka
i Sverige, och från sistn. år ledde lian
egna sällskap i landsorten och
spelade även i huvudstaden. Stor framgång
hade ban 1902 på Sv. teatern som
Förmannen Henschel i Hauptmanns
skådespel med samma namn. O. hade
otvivelaktigt en god scenisk
begåvning, även om lians kringflackande
liv hindrade honom från att uppnå
ett så finslipat konstnärskap, som
ban liaft förutsättningar till. Han var
en dugande karaktärsskådespelare,
som gärna gav sina scengestalter
skarpt realistiska drag. Bland hans
roller kunna nämnas Faust, Egmont,
Coriolanus samt titelrollen i
Wil-brandts "Nero". — O. erhöll Litteris
et artibus 1885. — Gift med
skådespelerskan Rosa Hildebrand. A. L.
Osterholm, Martin, språkman,
f. 13 aug. 1863 i Varberg, † 10 dec.
1927 i Tiffin, Ohio, Förenta staterna.
Föräldrar: juveleraren Peter öster-
holm och Anna Schubert. — O.
emigrerade i början av 1880-talet till
Förenta staterna, där han blev
student vid Augustana College 1885. Han
fortsatte sina studier vid University
of Nebraska, Yale University och
University of Chicago, där han blev
Doctor of Pliilosophy 1896. Då hade han
i många år verkat som lärare, 1885—
S7 vid Bethania College, 1887—88 i
Lincoln, Nebraska, och 1891—92 i
Omaha, Nebraska. Ären 1893—96 var
lian prof. i moderna språk vid Cotner
University och flyttade sedan till
Car-tliage College i Illinois som prof. i
tyska och engelska 1896—1901 och i
moderna språk 1901—03. Från sistn.
år till sin död var han prof. i samma
ämne vid Heidelberg College, Tiffin,
Ohio. — Gift 1915 med Emma
Lindwall. T. M.
Österman, släkt, härstammande
från Westfalen, Tyskland. Äldste
kände stamfadern, bergmästaren i Bochum
i Westfalen Matthias O., levde i slutet
av 1500-talet. Han blev far till
kyrkoherden i Bochum Johan O. Bland
dennes söner märkas kyrkoherden i
Wer-den an der Ruhr Ewert O., som blev
stamfar för den sv. släkten O., och
advokaten vid rikskammarrätten i
Wetzlar Johan Henrik O. Den
sistnämndes son, kyrkoherden i Bochum
Johan Conrad O. (f. 1647), blev far
till Johan Henric Fredrik O. (f. 1686,
† 1747), som 1704 gick i rysk tjänst
och då kallade sig Andrej Iwanovitj.
Han blev 1725 rysk vicekansler, 1730
greve och utrikesminister samt 1740
generalamiral men störtades 1741,
dömdes till döden och benådades pä
schavotten med förvisning till
Sibirien. Hans son, greve Ivan Andrejevitj
O. (f. 1725, † 1811), var 1760—74
ryskt sändebud i Sverige och spelade
en dominerande roll i den sv.
inrikespolitiken; efter hemkallelsen blev han
rysk rikskansler. En son till
kyrkoherden i Werden Ewert O.,
Christopher Didric O. (f. 163S, † 1718),
överflyttade till Sverige och blev
rådman och borgmästare i Karlskrona
samt far till överinspektören och
tull-dir. i Karlskrona Christopher Didric
O. (f. 16S6, † 1755). Dennes son,
överkommissarien Christopher Didric O.
(f. 1720, ‡ 1795), stamfar för den
sv. släkten 0:s äldre gren, blev
farfars farfar till bröderna kaptenen
Otto Ivar O. (f. 1876, † 1932), som
1917—19 var chefred, för Stockholms
Dagblad och 1920—32 verkst. dir. i
Fabriks ab. Haldataxametern, Jolin
Christoffer O. (f. 1877), som sedan
1934 är verkst. dir. för Elektriska ab.
•Jolin Österman i Stockholm, Justus
Wilhelm O. (f. 1880, † 1947), som
från 1939 var verkst. dir. för
Skandinaviska gummiab. i Viskafors, ocli af-
färsmannen och motoridrottsmannen
Hans O. (O. 2). Överkommissarien
Christopher Didric 0:s bror,
super-kargören Justus Christopher O. (f.
1721), blev stamfar för den sv.
släkten 0:s vngre gren och farfars far till
Johan Fredrik O. (f. 1838, † 1910),
som var disponent för trävaruab. J.
F. Österman. En brorson till denne är
överläkaren ocli chefen för Sidsjöns
sjukhus i Sundsvall Einar Gustaf
Edvard O. (f. 1902). En yngre son till
superkargören Justus Christopher O.
var prosten och riksdagsmannen
Johan Christopher O. (f. 1750, † 1829),
kyrkoherde i Rommele, Älvsb. län.
Hans sonsons son är arméofficeren
Oscar O. (O. 1).
1. Österman, Oscar Fredrik,
arméofficer, f. 5 sept. 1874 i Brunflo
skn, Jämtland. Föräldrar: majoren
Tell Justus Jacob Christopher O. ocli
Hedvig (Hedda) Maria Glas. — Efter
mogenhetsex. i Östersund 1892 blev O.
underlöjtnant vid Jämtlands
fält-jägarreg. 1S94, erhöll transport till
Norrlands artillerireg. 1895,
genomgick Artilleri- och ingenjörhögskolans
högre kurs 1898—1900 samt var
artilleristabsofficer 1902—12 och 1914—
15. Han blev major i armén 1915 och
överstelöjtnant i reg. 1918. Han
utnämndes till överste i armén 1922,
överste och chef för Bodens
artillerireg. 1926, chef för Göta artillerireg.
1930, brigadchef vid Norra
arméfördelningen 1931 och blev generalmajor
i armén 1933 samt erhöll avsked som
generallöjtnant 1939. — O., som var
en framstående artillerispecialist,
beklädde artilleriets viktigaste
befattningar. Som artilleristabsofficer var
han chef för artilleridep:s
konstruk-tionsavd. 1908—12 och 1914—15, blev
omedelbart därefter tf. fälttygmästare
och var 1915—26 fälttygmästare. Han
utnämndes 1934 till
generalfälttyg-mästare, var samtidigt inspektör för
artilleriet 1934—37 och blev sistn. år
Oscar Österman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
