- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
674

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ottelin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Owen

674

Owen

Hanna Oucllterlony.

hon återvände till Värnamo oeh skötte
en bokhandel där. Inom kort
etablerade hon egen affär i samma bransch.
Genom läsning av främst Rosenius
och Moody, men även Kirkegaard,
upplevde lion vid mitten av 1870-talet en
religiös kris, som 1875 ledde till
omvändelse. Hon började idka
välgörenhet, höll söndagsskola i hemmet och
arrangerade möten för uppbvggelse. År
1S7S träffade lion Bramwell Booth.
Hon inbjöds av W. Booth till
England 18S1, och under ett nvtt besök
där följ. år utsågs hon av Booth till
ledare för en avd. av frälsningsarmen,
som skulle börja arbeta i Sverige. Med
majors rang samt tills, med en svenska
och några engelska officerare
startade O. 1882 den sv. frälsningsarmén
i Stockholm, där lion följ. år
upprättade den första armékåren. Mötena
höllos till en början i
Ladugårdslandsteatern. Snart förvärvades många
anhängare, mycket tack vare 0:s
omsorgsfulla organisation av härbärgen,
slumverksamhet och barnkrubbor.
Under de första åren utbildade hon själv
officerarna. För att sprida
upplysning om rörelsen startade lion 1883
tidn. Stridsropet. År 1888 införde O.
rörelsen även i Norge. År 1S92
tillträdde hon posten som internationella
högkvarterets speciella ombud i
London. Som sådan företog hon bl. a.
rekognosceringsresor till Förenta
staterna, Danmark och Tyskland. Från
1894 ledde O. frälsningsarmén i Norge
med titeln kommendör. Hon lämnade
1900 den aktiva tjänsten och
pensionerades. Hon bosatte sig först i
Gnesta, därefter i Södertälje ocli slutligen
i Stockholm. — O. var en viljestark
ocii plikttrogen människa. Som
organisatör var lion utomordentligt
skicklig och liit sig inte nedslås av de
motgångar, som under rörelsens första år
mötte henne; utom konflikter med
polismyndigheterna på grund av mö-

ten på olaga platser och tider möttes
hon av hån ocli skepsis från pressens
sida; övliga kristna samfund
betraktade rörelsen avvaktande och många
gånger t. o. m. fientligt. Sitt intresse
för armén upprätthöll O. även på sin
ålderdom och företog efter
pensioneringen föredragsresor till landets
olika kårer. Som talare förenade hon en
viss fyndighet i repliken med en enkel
och innerlig frälsningsförkunnelse. —
Ogift. — Litt.: L. Petri, "H. C. O."
(1924); E. Malmström, "Femtio års
fälttåg" (1932); N. Hydén, "En
kvinnas bragd. Ur H. 0:s liv"( Bragd och
hjältedåd, 32, 1944). H. U.

Owen, Samuel, ingenjör,
industriman, f. 12 maj 1774 i byn
Norton-in-Hales i Sliropshire, England, † 15
febr. 1854 i Stockholm. Föräldrar:
agronomen Georg O. och hans hustru
Catharine. — O. åtnjöt enligt egen
uppgift omkr. nio månaders
skolundervisning och fick därefter själv
sörja för sitt uppehälle. Han hade
bl. a. plats som "båtkarl på båtar,
som på små canaler dragas af en häst"
och var några år i tjänst hos en
timmerman ocli snickare. Medan ban
hade den sistn. anställningen,
studerade ban tio veckor vid en aftonskola.
Sin betydelsefullaste utbildning fick
ban emellertid vid Boulton & Watts
verkstäder i Soho invid Birmingham,
dit han synes ha kommit som gesäll
1796. I detta företag, vars tekniske
ledare och ene delägare var James
Watt, var O. anställd i fyra år; efter
kort tid liade han avancerat till
modellsnickare vid gjuteriet, ocli lian
bereddes tillfälle att grundligt sätta
sig in i ångmaskinstillverkningen i
dess helhet. År 1800 övergick O. till
ett annat av branschens förnämsta
företag. Fenton, Murray & Wood i
Leeds. Han fick småningom anseende
som en skicklig
ångmaskinsmekaniker. När A. N. Edelcrantz (bd 2 s. 301)
1S04 för sv. företags räkning inköpte
fvra ångmaskiner i England, fick han
anvisning på O. ss. en lämplig ledare
vid maskinernas uppsättning på ort
och ställe. Denne åtog sig uppdraget
och vistades för dess utförande i
Sverige 1804—05. Återkommen till
England tog han anställning hos den
berömde ingenjören Arthur Woolf, som
bl. a. arbetade på förbättringar i
ångmaskinstekniken. Redan 1S06 begav
sig O. ånyo till Sverige för att hjälpa
Edelcrantz med att sätta upp ännu
en ångmaskin. Vid framkomsten
befanns visserligen hans närvaro
obehövlig, men han engagerades i stället som
verkmästare vid Bergsunds mekaniska
verkstad i Stockholm. Han stannade
där till 1809, under vilken tid han
bl. a. för Klosters bruk i Eskilstuna
konstruerade ett valsverk för tunn

järnplåt, det första av större
kapacitet och betydelse i Sverige. Innan O.
lämnade Bergsund, inköpte lian en
egendom på Kungsholmen i Stockholm
(numera tillhörig Myntverket), och
där startade han 1809 en egen
verkstad med tillhörande gjuteri.
Företaget utrustades under årens lopp med
puddel- och vällugnar, valsverk ocli
mumblingshammare; särskilt
uppseende väckte en vedeldad
skrotsmält-ningsugn. Det var genom sin rörelse
på Kungsholmen, som O. kom att spela
sin stora roll för sv. näringsliv. Han
uppgav själv, att verkstaden under
hans tid producerade mer än ettusen
tröskverk, sextio ångmaskiner, fem
valsverk (utom för det egna företaget
bl. a. för Skebo ocli Furudals bruk)
m. ni. Sin största berömmelse vann O.
som konstruktör av ångfartyg, den
förste i Sverige och tidigt ute även
internationellt sett. Till en början
(1815—17) experimenterade han med
propellerframdrivning. Hans första
större försök bestod i att han satte en
ångmaskin med fyrbladig propeller i
en roslagsskuta ("The witch of
Stockholm"); det misslyckades emellertid
på grund av att maskinen var alltför
svag, ocli O. övergick snart helt till
skovelhjulsprincipen. Det första
lyckade ångfartyget från lians verkstad,
Ampliitrite, blev färdigt 1817 och
väckte våldsamt uppseende, när det
följ. år började göra passagerarturer
på Mälaren. Sammanlagt tillverkade
O. trettio fartygsångmaskiner,
varjämte han byggde fem träfartyg oeh
de bägge första järnångfartygen i
Sverige (Samuel Owen och Mälaren,
färdiga resp. 1S40 och 1843). 0:s
företag liade emellertid att dras med stora
kostnader, och liksom så gott som alla
sv. verkstäder under 1800-talets förra
hälft bar det sig dåligt. Trots årligen
utgående understöd från både
ständerna ocli Jernkontoret måste O.
slutligen 1843 begära sig i konkurs. De
närmast följ. åren försörjde han sig
genom div. tekniska uppdrag; bl. a.
uppsatte han vid Lindnäs i
Misterhults skn, Kalmar län, en ångmaskin
med skovelhjul för avtappning av en
större areal mossmark. År 1847
anställdes lian som verkmästare vid
Åkers styckebruk i Södermani. län. På
grund av sjuklighet lämnade han 1851
denna befattning. -— O. är en
centralfigur inom Sveriges begynnande
industrialisering, betydelsefull som
producent av fabriksutrustning,
samfärdsmedel, lantbruksmaskiner m. m.
men kanske främst som föregångsman
och lärare. Vid Bergsund, som under
hans chefskap begynte sin egentliga
verkstadsrörelse, och vid verkstaden
på Kungsholmen, som från starten till
in på 1830-talet var Sveriges främsta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 00:32:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0734.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free