- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
675

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Owen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Owen

675

Överton

utbildade ban ett stort antal arbetare
för den sv. industrin. 0:s centrala
ställning hade till en del sin grund i
hans stora driftighet och mekaniska
begåvning. Betydelsefullast voro dock
säkerligen hans gynnsamma yttre
förutsättningar: han var till en
början den ende, som hade möjlighet att
i Sverige exploatera de tekniska
framsteg, som inemot 1800 skaffat den
engelska industrin en suverän
ledarställning i världen. Hans slutliga
konkurs orsakades, utom av hans
ohejdade och dyrbara experimentlusta,
1)1. a. av att andra företag inhämtade
hans försprång och beredde honom
svår konkurrens. — Till det yttre var
O. undersätsig och ljuslätt, "med gladt
ansigte och små bruna spelande ögon,
samt i sitt umgänge mycket liflig".
Alltifrån en väckelse i sin ungdom
var ban anhängare av den wesleyanska
metodismen. Han lyckades genom
hänvändelser till rörelsens ledning i
England skaffa engelska predikanter till
Stockholm, först J. R. Stephens (1S26
—29), därpå George Scott (1830—
42); ehuru 0:s avsikt i första hand
var att få själasörjare för sig själv,
sin familj och andra engelsmän i
Stockholm, kom lians initiativ att få
stor betydelse för den religiösa
utvecklingen i Sverige, något som han
av bevarad korrespondens att döma
också själv hoppats på. O. var 1835—
45 led. av direktionen för Sv.
missionssällskapet. — O. spelade en roll även
för den tidiga sv. nykterhetsrörelsen.
Peter Wieselgren nämnde honom 1840
i en dedikation ss. "ångfartens och
nykterhetsreformens grundläggare i
Sverige", ocli otvivelaktigt
framträdde han flera år före Wieselgren som
absolutistisk nykterhetsorganisatör i
stor skala. Det är emellertid svårt att
avgöra, om O. i nämnvärd mån tog
egna initiativ eller blott var ett.
redskap för George Scott. Tills, med
översten C. G. af Forsell lyckades O.
1830 ordna förhandlingar mellan ett
antal intresserade om bildandet av en
nykterhetsfören. Själv talade lian
därvid för absolut avhållsamhet från
destillerade spritdrycker, men
majoriteten sträckte sig inte längre än till
krav på måttlighet, och en fören. i
denna anda bildades; den kom dock
inte att utveckla någon större
aktivitet. I detta sammanhang utkom i 0:s
namn en propagandaskrift, "Till de
måttligt supande", av allt att. döma
författad av Scott. År 1831 bildade
O. och hans anhängare Kungsholms
nykterhetsfören., som var "stödd på
en absolut princip"; O. valdes till
dess v. ordf. Sammanslutningen, vars
medlemsantal snabbt ökades, ändrade
1S32 sitt namn till Stockholms
nykterhetsfören., varvid O. blev ordf. i

Samuel Owen.

Litografi.

dennas kungsholmsavd. I febr. 1833
började lian utge Stockholms
Nykter-liets-Härold, som dock nedlades redan
i juli s. å. Sedan Sv.
nykterhetssällskapet bildats 1S37 (med O. som
styr.-led.), upplöstes Stockholms
nykterhetsfören. men återuppstod följ. år i
form av Sv. nykterhetssällskapets
första filialfören. i Stockholm, vilken
utsåg O. till ordf. — O. blev led. av
Vet. akad. 1S31 ocli av
Lantbruks-akad. 1842. — På begäran av P.
Wieselgren avfattade O. 1844 en kort
självbiografi (bevarad i
Wieselgren-ska brevsamlingen i Göteborgs
stadsbibl.; dessutom i koncept i Nord.
mus:s bibi. och i avskrift, med
hänsyn tagen till konceptet, i Tekn. mus.).
— Gift 1) 1796—1S17 med Ann Spen
Toft; 2) 1817 med Brita Carolina
Svedell, † 1821; 3) 1822 med Johanna
Magdalena Elisabeth Strindberg. —
Litt.: 0:s självbiografi är refererad
bl. a, av Wieselgren i Biographiskt
lexicon (10, 1844; utförlig, till stor
del ordagrann återgivning) och av G.

Westin i en exkurs till avh. "George
Scott och hans verksamhet i Sverige"
(1, 1929); sistn. arbete behandlar även
med hjälp av annat material 0:s
verksamhet som främjare av metodism
och nykterhet. 0:s tekniska insats
beröres av J. Bagge i hans biografi över
O. i Vet. akad:s bandi, för år 1853
(1855) och av C. Sahlin i "Valsverk
inom den sv. metallurgiska industrien
intill början av 1870-talet" (1934;
innehåller även ritningar över några
av 0:s valsverkskonstruktioner).

U. D.

Överton, Charles Ernest,
far-makolog, f. 25 febr. 1865 i Stretton,
Cheshire, England, † 27 jan. 1933 i
Lund. Föräldrar: kyrkoherden Samuel
Charlesworth, O. och Harriet Jane
Fox. — O. blev student i Zürich 1884,
inskrevs vid univ. där s. å. och blev
Dr. phil. 1S89 samt docent i biologi
1890. Han bedrev botaniska studier
vid Bonns univ. 1886 oeh 1887 ocli blev
1901 assistent i fysiologi hos prof.
von Frey vid Würzburgs univ. År

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0735.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free