Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxelberg, Per - Oxenstierna, släkt - 1. (Oxenstierna), Bengt Nilsson - 2. (Oxenstierna), Arvid Bengtsson - 3. (Oxenstierna), Nils Jönsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oxenstierna
677
Oxenstierna
Olofsdotter Dahlberg, † 1808; 2) 1810
med Maria Beata Hultman. — Litt.:
Johan Johansson, "Noraskogs arkiv"
(1, 1889). S. Sw.
Oxenstierna, urgammal sv.
frälsesläkt, härstammande frän n.
Småland, där dess äldste kände medl.
Torsten Vigolfsson i Fallnafors nämnes i
urkunderna redan 1292. Han förde i
sigillet delad sköld med i övre fältet
två trappskurna rutor, i nedre fältet
ett skaftat blad med spetsen nedåt.
Hans söner upptogo från sin
mödernesläkt, den på svärdssidan redan i
början av 1400-talet utslocknade
Lång-serumsätten, det vapen, oxpanna med
horn, efter vilket släktnamnet O. i
slutet av 1500-talet upptogs (av tyska
Stirn, panna). Av dessa söner blev
Nils Torstensson far till riddaren och
riksrådet Bengt Nilsson (O. 1). En
son till honom var riddaren och
riksrådet Arvid Bengtsson (O. 2). Av
O. 2:s brorsöner, riddarna och
riksföreståndarna Nils Jönsson (O. 3)
och Bengt Jönsson (O. 4), blev den
förre far till riksrådet Erik Nilsson
(O. 8) och den senare far till
ärkebiskopen och riksföreståndaren Jöns
Bengtsson (O. 5) samt till riddarna
och riksråden David Bengtsson (O. 6)
och Kristiern Bengtsson (O. 7). O. 7
blev far till riksråden Sten
Kris-tiernsson (O. 9) och Bengt
Kristierns-son (O. 10). O. 10:s son, riddaren och
riksrådet Kristiern Bengtsson d. y.
(O. 11), blev far till riksrådet och
ämbetsmannen Gabriel lvristiernsson (O.
12), som vid Erik XIV:s kröning 1561
upphöjdes i friherrligt stånd. Hans ätt
har sedermera kallats O. af Eka
ochLindö. Från honom härstamma
alla senare levande medl. av ätterna
O. Söner till honom voro riksrådet
friherre Kristiern O. (O. 13) och hertig
Karls furstliga råd friherre Bengt
O. (0.14). O. 14:s yngste son var
riksrådet friherre Bengt O., kallad
Resare-Bengt (O. 19). En äldre son
till O. 14, riksskattmästaren friherre
Gabriel O. (O. 17), erhöll 1651
grev-lig värdighet med namnet O. af
Korsholm och Wasa och blev
stamfar för denna ännu kvarlevande
grevliga ätt O. Söner till honom voro
riksrådet och riksmarskalken greve
Gabriel O. (O. 23), ämbetsmannen
greve Bengt O. (O. 24) och riksrådet
greve Gustaf O. (O. 26). O. 23 blev
farfar till generalmajoren av
infanteriet greve Göran O. (f. 1699, † 1788),
som hade sönerna skalden,
ämbetsmannen och hovmannen greve
Johan Gabriel O. (O. 31), majoren vid
Österbottens reg., författaren greve
Göran Ludvig O. (f. 1756, † 1804) och
hovrättsrådet i Vasa hovrätt greve
Axel Fredrik O. (f. 1753, † 1841), från
vilken alla nu levande medl. av den
grevliga ätten O. härstamma. Hans
sonson, bibliotekarien hos konungen,
kabinettskammarherren greve Axel
Thure Gabriel O. (f. 1823, † 1875),
hade sönerna a) arméofficeren greve
Erik O. (O. 33), far till
sjöofficeren och idrottsmannen greve Johan
Gabriel O. (O. 35), samt b)
kansli-sekr., sedermera tf. kyrkoherden i Teda
och Enköpings-Näs i Uppland greve
Bengt Gabriel O. (f. 1866, † 1935),
far till filosofen greve Gunnar O. (O.
34). — En bror till O. 13 och O. 14
var riksrådet och ämbetsmannen
friherre Gustaf Gabrielsson O. (O. 15).
Dennes äldste son, rikskanslern och
statsmannen friherre Axel O. (O. 16),
erhöll 1645 grevlig värdighet under
namnet O. af Södermöre med
Södra Möre härad, Kalmar län, till
grevskap. Bland hans söner märkas
riksrådet och diplomaten greve Johan
O. (O. 20) samt rikskanslern greve
Erik O. (O. 25). Med dennes sonson,
korpralen greve Carl Gustaf O. (f.
1686, † 1706), utdog den grevliga
ätten O. af Södermöre på svärdssidan.
—- En yngre son till O. 15 var
riksdrotsen friherre Gabriel O. (O. 18).
Dennes söner, ämbetsmannen friherre
Gustaf O. (O. 21), guvernören över
Ingermanland friherre Thure O. (f.
1614, † 1669), guvernören över
Västernorrland friherre Johan O. (f. omkr.
1615, † 1664) och ämbetsmannen
friherre Gabriel O. (O. 22), erhöllo 1651
grevlig väl dighet med namnet O. a f
Croneborg; O. 21:s och O. 22:s
upphöjelse skedde efter deras död för
deras barn. O. 21 var gift med
grevinnan Marié Sophie O., f. De la
Gardie (O. 27). Söner till greve Thure O.
voro diplomaten greve Gabriel O. (O.
2S), far till militären och astronomen
greve Axel Gabriel O. (O. 30), samt
författaren greve Johan O. (O. 29).
En son till O. 22 var drottning
Kristinas guvernör över Öland ocli Gotland
greve Gabriel O. († 1700), med vars
sonsons son den grevliga ätten O. af
Croneborg utdog på svärdssidan 1803.
— En bror till O. 13, O. 14 och O. 15,
ståthållaren på Bevals slott friherre
Erik O. (f. på 1540-talet, † 1594), blev
stamfar för nu levande medl. av den
friherrliga ätten O. af Eka och
Lind ö. Hans ättling i sjätte led,
envoyén friherre Carl Gustaf O. (f.
1753, † 1815), blev farfar till
tjänstemannen och författaren friherre
Gabriel O. (O. 32). H. G—m.
1. (Oxenstierna), Bengt
Nils-s o n, riddare, riksråd, † sannolikt
1371. Föräldrar: frälsemannen Nils
Torstensson ocli en dotter till
västgötalagmannen Bengt Hafridsson. -— O.
var den förste av ätten, som kom att
tillhöra högfrälset och få sin
verksamhet förlagd till Svealand. Bak-
grunden därtill torde ha varit
moderns förnäma släktförbindelser ocli
stora godsbesittningar, men det
avgörande blev, att hustrun var arvinge
till de uppsvenska sätesgårdarna
Salsta och Ängsö och änka efter marsken
Sten Turesson (Bielke) samt kusin
till marsken Karl Ulfsson av Tofta,
en av de främste i
stormannaopposi-tionen mot konung Magnus Eriksson.
Sedan 1350-talet riddare, deltog O. på
konung Albrekts sida i inbördeskriget
ocli blev 1370 riksråd. — Gift med
Ingeborg Nilsdotter (sparre).
H. G—m.
2. (Oxenstierna), Arv id Beng
ts-son, riddare, riksråd, † omkr. 1401.
Son till O. 1. — O. kom att tillhöra
kretsen kring Bo Jonssons mot
konung Albrekt oppositionella
testamentsexekutörer och fick möjligen
riddarslaget vid underhandlingar med
drottning Margareta och konung Olof
i Skåne 1387. Är 1388 var ban bland
dem, som på Dalaborg hyllade
Margareta. Från de följ. åren veta vi om
O., att ban en tid var fånge hos
vita-lianerna. sedermera deltog som
riksråd i utfärdandet av Nyköpings recess
1396 samt var med på unionsmötet i
Kalmar 1397. Vid sin halvbroder Sten
Stenssons (Bielke) inträde i Vadstena
kloster 1395 fick O. Ängsö, ocli genom
sitt äktenskap kom ban i besittning
av Fållnäs i Södermanland samt
Hän-delö med mängder av smärre gods i
Östergötland. — Gift med Birgitta
Magnusdotter Porse. II. G—m.
3. (Oxenstierna), Nils
Jöns-s o n, riddare, riksföreståndare, † 1450.
Föräldrar: riddaren Jöns Bengtsson
och Margareta Finvidsdotter.
Brorson till O. 2. — O., som ägde
gårdarna Djursholm ocli Frössvik i
Uppland, tillhörde liksom brodern Bengt
Jönsson (O. 4) en mot Erik av
Pommern självständig men samtidigt
unionsvänlig grupp inom det sv.
högfrälset. Han torde lia gett sitt
bistånd åt den kyrkliga opposition mot
umonskonungen, som föregick
Engelbrekts frihetsrörelse. Framför allt
efter dennas slut deltog han flitigt i
det förhandlingsarbete, som syftade
till att åter sammanknyta unionen
(t. ex. ss. sv. delegat i Kalmar både
1436 och 1440), och erhöll flera andra
offentliga uppdrag; på hösten 1436
betroddes sålunda styrelsen ocli
skatteuppbörden på Öland åt honom och
Magnus Gren. Liksom O. 4 stod ban
Kristiern Nilsson (Vasa) politiskt
nära, ocli sedan Karl Knutsson, till
vilken O. var motståndare, fått träda
tillbaka för den nye unionskonungen
Kristofer, återfinnas bröderna på
framskjutna poster i riket. Jämte O.
4 fungerade 0. som riksföreståndare.
Han innehade tydligen Nyköpings och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
