Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Pallin, Nils - 3. Pallin, Anders - Palm, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pallin
Palm
län. P. var 1929—31 tf. prof. och 1932
—45 prof. i vägbyggnads- och
kommunikationsteknik vid Tekn. högskolan
samt 1946—48 prof. i trafikleder
och trafikteknik vid Tekn. univ. i
Istanbul. P. avlade reservofficersex.
1905, blev löjtnant i Väg- och
vatten-byggnadskåren 1910, kapten 1918,
major 1932 och överstelöjtnant 1939;
han erhöll avsked 1945. — P. har
särskilt ägnat sig åt studiet av trafikens
natur och verkat för inrättandet av
ett statens trafikforskningsinst. Han
har publicerat många arbeten i
trafik-samt väg- och stadsbyggnadsfrågor,
bl. a. "Handledning i vägbyggnad"
(1915; 2:a uppl. 1926),
"Planläggning och utbyggnad av vägnät." (1917),
"Naturlagar för trafiken" (1928),
"Trafikens världsherravälde" (1932),
"Trafikteknik" (1936) och "Trafiken
som samliällsomdanare" (1940) jämte
talrika inlägg i fackpressen. P. var
red. för tidskr. Vägen 1936—45. Han
var 1924 en av initiativtagarna till
Sv. arméns reservofficersförb. (ordf.
1924—25) och 1934 till Sveriges
skriftställares riksförb. (ordf. 1934—38). —
P. är en framstående bergbestigare och
fjällskildrare, som företagit många
förstabestigningar i olika länder.
Bl. a. utförde lian den första
vinter-bestigningen av Kebnekaise 1908, av
Sarektjåkko 1916 ocli av
Raskasatjåkko 1920; han har upptäckt ocli
bestigit flera andra 2
000-meterstop-par i Lappland. Som kartograf
medföljde han Otto Nordenskjölds
expedition till Västpatagonien 1920—21
samt ledde geografiska
rekognosceringar på Spetsbergen 1922, 1923 och
1928, på Island 1935 och på
Västgrönland 1936. P. liar lämnat många
skildringar från sina färder och
bestigningar. Bl. a. har han utgivit
"Karta över Akkafjället" (1920),
"Svensk fjällkatalog" (1922),
"Kebnekaise" (1927), "Mountains and
Gla-ciers in West Patagonia" (1933),
"Andréegåtan" (1934) och
"Mountains and Glaciers in West
Green-land" (1937). P. är sekr. i De
lappländska fjällkarlarnas klubb sedan
1920 och utgivare av dess årsskrift
"Ultima Thule". Han är led. av Alpine
Club, London, sedan 1929. — Gift
1922 med Bose Elisabeth (Marianne)
Sandberg. M. B.
3. Pallin, Anders Julius,
tjänsteman. bergbestigare, f. 14 maj 1881 i
Gävle. Bror till P. 1 och P. 2. — Efter
skolgång i Stockholm var P. e. o.
tjänsteman vid Statens järnvägar
1900—05 och medarb. i Sv. notisbyrån
1905—10. Ären 1910—43 var "han
tjänsteman och reseliandboksförf. i Sv.
turistfören.; 1938—43 var han
föreståndare för fören:s bibi. — P. är en
av föregångsmännen för den sv. alpi-
August Palm.
nismen. I början på 1900-talet företog
lian många fjällfärder på skidor i de
sv. högfjällen, och under resor i
Frankrike, Italien och framför allt
Schweiz har han bestigit några av
Alpernas högsta toppar. Sina
bergbestigningar i Schweiz har lian
skildrat i "Med isyxa, gletscherrep och
skidor" (1908). I över tusen föredrag,
bl. a. i Sv. folkbildningsförb., har
han propagerat för fjällsporten. Av
det femtontal resehandböcker, som P.
skrivit för Sv. turistfören., må
nämnas "Värmland och Dal" (1911; 4:e
uppl. 1936), "Lappland" (1921) och
"Jämtland och Härjedalen" (1926).
P. har dessutom författat talrika
uppsatser i tidskr. och tidn. — Ogift.
D. M. W.
Palm, August Theodor,
skräddare, politiker, f. 5 febr. 1849 i Södra
Sallerups skn, Malmöh. län, † 14 mars
1922 i Stockholm. Föräldrar:
folkskolläraren Nicolaus P. och Anna
An-dersdotter. —- Då P. var tio år, dog
hans far. och sonen sattes i
skräddar-lära. Sedan han avlagt gesällprovet,
konditionerade lian i Danmark och i
n. Tyskland och kom där i kontakt
med den efter fransk-tyska kriget
framväxande arbetarrörelsen. Han
deltog aktivt i det socialdemokratiska
agitationsarbetet, bl. a. i Haderslev i
Slesvig (då tyskt), och blev av denna
orsak avskedad från sin anställning.
P. satte då upp en egen
skräddarverkstad, vilken han innehade till
1877, då han till följd av sin
politiska verksamhet utvisades från
Tyskland. Han vistades sedan någon tid i
Danmark, där han i Storehedinge på
Själland upprättade en
skrädderirörelse, som han dock snart tvingades
nedlägga. — I nov. 1881 höll P. i Malmö
sitt första socialistiska
propagandamöte i Sverige, och i samband därmed
bildades en agitationskommitté. I
slutet av dec. s. å. talade han vid
Lill-Jans i Stockholm ocli vid ett
diskussionsmöte på Ladugårdslandsteatern,
anordnat av den 1880 bildade
Stockholms snickeriarbetarfören. Vid sistn.
möte togs det betydelsefulla
initiativet till bildande av fackförenrar, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
