- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
12

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Palmaer

12

Palmaer

Georg Palmær.

och i Stora Kopparbergs förs. 1617.
På den senare platsen fick lian
avundsmän och anklagades för åtskilliga
förseelser, vilka voro både uppdiktade
och obetydliga. P., som förvärrade sin
sak genom att ej inställa sig till
förhör inför domkapitlet, avsattes på ett
prästmöte 1624. Bakom avsättningen
spåras den maktfullkomlige biskop
Rudbeckius’ ovilja mot P:s
självständiga hållning. Efter klagan hos K.
M:t återfick lian dock sitt ämbete
1627 och blev då kyrkoherde i
Tors-tuna. — P. var en av sin tids främsta
teologiska skriftställare i Sverige.
Bland hans skrifter märkes bönboken
"Himmelskt apothecli" (1610), som
vann omfattande spridning. Den
mörka, pessimistiska synen på
människolivet, som utmärker P:s författarskap,
är särskilt framträdande i "Speculum
hominis ..." (1614); en sv. övers.,
utkommen 1674, användes ännu på
1700-talet flitigt som ett slags
familjebönbok. Innerliga böner äro där blandade
med lärda utläggningar och citat,
tydande på ett starkt inflytande från
Augustinus. P. utgav även flera
teologiska och exegetiska verk. — Gift
1611 med Anna Nilsdotter. —- En
dotterson till P. var friherren och
landshövdingen Germund Cederhielm d. ä.,
bd 2 s. 63. O. II.

Palmaer, se även Palmer, s. 21.

Palmær, Georg Natanael, läkare,
frikyrkoman, missionsman, f. 22 aug.
1882 i Jönköping. Föräldrar:
handlanden Johan Johansson och Lovisa
Gustafsdotter. — Efter mogenhetsex.
i Jönköping 1902 påbörjade P. studier
för ingenjörsex. men avbröt dessa
efter två år; 1904—05 studerade han
vid Sv. missionsförb:s missionsskola i
Stockholm. Grundlig medicinsk
utbildning i London, avslutad med
läkar-ex. 1910 och ex. vid London School of
Tropical Medicine 1911, samt praktik
vid Leopoldvilles laboratorium 1912

gjorde honom synnerligen väl skickad
att som läkarmissionär på Sv.
missions-förb:s missionsfält i Belgiska Kongo
1911—30 göra betydande insatser för
den sanitära nivåns höjande i landet.
Han centraliserade sjukvården på de
äldre primitiva klinikerna till ett av
honom grundat sjukhus i Kingoyi,
vilket 1924 efterträddes av det vid
Ki-bunzi missionsstation uppförda, mera
modernt utrustade sv. sjukhuset. P.
liar framgångsrikt inriktat sig på att
bekämpa sömnsjuka och malaria ocli
fått de koloniala myndigheternas stöd
vid anordnandet av regelbundna,
årliga barnundersökningar (sedan 1924),
tillhandahållande av fri medicin samt
upprättande av utbildningskurser för
inhemska sjukvårdare (sedan 1926).
På grund av sjukdom tvangs P. att
återvända till hemlandet, där han som
Sv. missionsförb:s sekr. för den yttre
missionen sedan 1930 stått som ledare
för en ständigt vidgad
missionsverksamhet och därunder på
inspektionsresor besökt bl. a. Kina 1933—34 samt
Kongo 1938 och 1946. — P. har bl. a.
utgivit "Jorden runt i missionens
ärenden" (1—2, 1935—36) samt
redigerat missionsmonografier och sedan
1931 årskalendern Ansgarius. •— Gift
1914 med Helena Eufemia Elisabet
(Lisa) Isaksson. G. W.

Palmær, Ilenrik, skriftställare,
publicist, se nedan.

Palmær, Margit, författarinna,
se s. 13.

Palmær, Wilhelm, kemist, se
s. 13.

Palmær, släkt, vars äldste kände
stamfar Anders levde vid början av
1600-talet. Släktnamnet P. antogs av
hans son, fogden hos biskopen i
Linköping Anders P. (f. 1620, † 1702).
Från dennes andre son, kyrkoherden
i örberga och Nässja Samuel P. (f.
1664, † 1740), härstamma alla nu
levande medl. av släkten. Hans sonsons
son var kyrkoherden i Hjorted,
kontraktsprosten Isac Magnus P. (f. 1771,
† 1853), som blev far till
skriftställaren Henrik P. (P. 1). Från en yngre
son till kyrkoherden Samuel P.,
kyrkoherden i Kullerstads skn, östergötl.
län, kontraktsprosten och
riksdagsmannen Nils P. (f. 1700, † 1776),
härstammar i femte led prof. Wilhelm
P. (P. 2), som blev far till förf.
Margit P. (P. 3).

1. Palmær, Henrik Bernhard,
skriftställare, publicist, f. 25 aug.
1801 i Frinnaryds skn, Jönköp. län,
† 7 juli 1854 i Linköping. Föräldrar:
kontraktsprosten Isac Magnus P. ocli
Catharina [Karin) Maria Kinberg.
— P. genomgick Linköpings
gymnasium och blev 1819 student i Uppsala,
där han 1828 blev fil. kand. samt 1830
fil. magister. Efter en tids medicin-

Henrik Palmær. Litografi.

ska studier var han 1832—35 adjunkt
i kemi och farmaci vid Karol. inst.
samt medarbetade de två sista åren
i Aftonbladet. Efter att ha lämnat
Stockholm 1835 sökte han 1836—38
flera befattningar vid Linköpings
läroverk, vilka han dock ej erhöll. Han
utgav 183S—40 östgötha
Correspon-denten samt 1841—42
månadsskriften Herr Lars. Åren 1S44—47 var P.
lärare i jordbrukskemi vid Sjögestads
lantbruksskola och skrev 1S46
korrespondensen i Jönköpingsbladet.
Under riksdagen 1847—48 var P. led. av
borgarståndet som repr. för
Linköping ocli Vimmerby. Han stannade nu
i Stockholm och medarbetade bl. a.
i Friskytten och Söndagsbladet samt
utgav 1849 flygbladet Gazetten. P.
återvände 1S53 till Linköping och
började följ. år utge veckobladet
östgötha Gazetten, av vilket endast
nitton nr utkommo. — Som student i
Uppsala slöt sig P. till en början till
fosforisterna; de dikter, med vilka
ban först framträdde (i Poetisk
kalender 1822), äro klart nyromantiska.
På grund av sin vänskap med Erik
Sjöberg (Vitalis) avlägsnade han sig
dock småningom från den
fosforistis-ka kretsen i Uppsala. Hösten 1834
skrev P. för Aftonbladet fyra "Bref
till Svenska Minerva", vilka väckte
stort uppseende på grund av den
hänsynslösa kvickhet, med vilken Esaias
Tegnérs angrepp på den liberala
pressen besvarades. I sin berömda satir
"Yttersta domen i Kråkvinkel" (1838)
persiflerade P. biskopen och
domprosten i Linköping, som hade
hindrat hans befordran. Artikeln blev
åtalad för hädelse, men P.
frikändes efter ett glänsande försvar. Bland
hans övriga skrifter märkas "Några
ord ..." (i östgötha Correspondenten,
1838), där han söker definiera det
komiska, "Rabulistens besök i månen"
(Herr Lars 1S42), "En liten lustresa"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free