- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
27

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmqvist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Palmstedt

27

Palmstedt

arkitekterna J. F. Blondel och G. M.
Oppenort stor roll för hans
utveckling. Sin dekorativa talang fick P.
under dessa år visa prov på i
festdekorationer vid flera kungliga intåg
i Stockholm. År 1767 tillträdde han
befattningen som börsdeputerades
arkitekt ocli blev, sedan
överintendenten Cronstedts ritningar till börshuset
vid Stortorget omarbetats och
moderniserats, dettas egentliga skapare.
Byggnadstiden sammanföll i stort med
övergången från rokoko till
gustaviansk stil, och husets arkitektur
speglar utvecklingslinjen alltifrån
tornets rörliga kontur till stora
börssalens strama pilasteruppbyggnad. —
Åren 1778—80 gjorde P. en studieresa
över Paris till Kom, vilken förde
honom i kontakt med de nya
strömningarna inom den europeiska
arkitekturen; han gjorde därvid utförliga
dagboksanteckningar (utg. av M.
Olsson 1927). Uppehållet i Paris ägnade
ban åt studier av 1600-talets
monumentalbyggnader och av den nva
arkitektur, som under ledning av Soufflot,
Gabriel och deras yngre samtida
slutgiltigt brutit med barockens konst.
Under den tio månader långa
vistelsen i Rom fördjupade sig P. med
hängiven energi i den antika
arkitekturen, vilken han bl. a. gjorde till
föremål för en lärd stilanalys, beledsagad
av ett stort antal studieritningar.
Med vidgade vyer och styrkt i sin
redan före utresan markerade
antikentusiasm återvände han till Sverige.
Han blev nu omedelbart utnyttjad av
Gustav III för arbeten vid Gripsholm.
En serie om- och tillbyggnadsförslag,
som konungen själv omfattade med
stor iver och som utgöra vältaliga prov
på tidens bristande pietet för gamla
byggnader, blevo lyckligtvis outförda.
Så mycket vackrare manifesterade P.
i den runda teatern i Griptornet sin
förtrogenhet med nyklassisk
inredningskonst efter franskt och romerskt
mönster. I Stockholm väntade honom
samtidigt maktpåliggande uppgifter.
Ett av P:s förnämsta byggnadsverk
under 1780- och 1790-taien är Sofia
Albertinas palats (Utrikesdep:s nuv.
byggnad), som bildade pendang till
Gustav III:s opera men i det inre gav
arkitekten väl utnyttjade möjligheter
till monumental planlösning och
rumsinredning. Vidare märkas de kring
sekelskiftet rivna Hildebrandska
husen i kvarteret Rosenbad vid
Drottninggatan och Rödbodtorget. P:s
befattning med Bondeska palatset i
samma kvarter, som gemenligen
tillskrivits honom, är däremot
diskutabel, även om hans medverkan i den
monumentala huvudfasadens
utformning mot Strömmen inte är direkt
utesluten. P:s eget hus Västerlång-

Erik Palmstedt.

Gipsbyst av J. Forsslund (Konstakademien).

gatan 27 står, ehuru delvis ombyggt,
ännu kvar liksom Tullpackhuset (nuv.
General tullstyrelsens hus) med dess
florentinskt tunga rustikfasad mot
Skeppsbron, båda stilistiskt
betydelsefulla för den borgerliga arkitekturen
i Stockholm under ISOO-talets förra
hälft. Ytterligare kunna nämnas
arbeten som Tyska brunn, gamla
Riddarholmsbron, varav vissa detaljer efter
rivningen 1867 fått en fristad i
Stadshusträdgården, samt placeringen av
Gustav III:s staty jämte strandens
reglering nedanför Slottsbacken. P.
fungerade dessutom under tjugu år
som arbetsledare och arkitekt vid
norrbrobygget, en ställning som
medförde ett utomordentligt både
tekniskt, ekonomiskt ocli konstnärligt
ansvar. Under Gustav III:s sista
regeringsår gjorde han vittomfattande
regleringsförslag för trakten omkring
slottet i samband med de kungliga
planerna på nya teater- ocli
kyrkobyggen. — Som herrgårdsarkitekt
var P. mindre produktiv. Till det

första skedet av hans verksamhet höra
Hebv (Södermanland) och det
kupol-täckta mittpartiet på Österby
(Uppland), till det senare Skinnskatteberg
(Västmanland) och Svartå (Nylands
län, Finland), där P. särskilt i
interiörerna gav goda prov på sin
nyklassiska inredningskonst. Bland lians
kyrkobyggen kunna nämnas
Söderfors brukskyrka samt orgelfasader
m. m. i Storkyrkan och Tyska kyrkan
i Stockholm, S:t Olai i Norrköping
och Karlstads domkyrka. — I sin
vackert traditionsbundna konst med dess
fina legering av franskt och romerskt
väsen framstår P. som en av den
gustavianska epokens mest betydande
arkitekter. Efter P:s giftermål med
den förmögne liovkörsnären Nils
Björks dotterdotter blev hans
musikaliska och gästfria hem vid
Svartmangatan en samlingsplats för
konstnärsvänner: P:s skolkamrat Bellman,
kompositören Joseph Kraus, målaren
Elias Martin och många andra. Flera
bellmansdikter spela i denna miljö;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free