- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
35

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pasch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pasch

35

Pasch

myndigheterna och allm. opinionen.
Han medverkade vid lapparnas första
allm. riksmöte i Östersund 1918 och
utsågs till Norrbottens repr. vid den
uppvaktning, som framförde
riksmötets beslut till regeringen. P. yrkade
energiskt på bättre skolor för
lapparnas barn. Han var en bestämd
motståndare till systemet med kåtaskolor,
som ban ville utbyta mot bättre och
mer hygieniska undervisningslokaler.
Det är till stor del P:s förtjänst, att
dessa reformer genomförts och att
lapparna fått moderna internatskolor.
P. tillhörde som skolsakkunnig 1919
års lappkommission. — Under senare
år liar P. alltmera kommit att framstå
som lapparnas främste talesman. På
lians initiativ sammankallades
lappmöte i Arvidsjaur 1937 och 1948, där
under hans ordförandeskap för
samefolket viktiga frågor, senast frågan
om lapparnas slaktmetoder,
debatterades. Som sakkunnig tillhörde han
även den Berglöfska lapputredningen
1939—42, som bl. a. behandlade
lapparnas bosättningsfråga. P. är sedan
1940 red. för Samefolkets Egen Tidn.
Han har utgivit "Stensele kyrkas
historia 1824—1934" (1934). — Gift
1907 med Anna Kristina Eliasson.

T.M.

Pasch, släkt från Jülich
(Tyskland). Släkten inkom till Sverige
troligen på 1690-talet med Johan P. (f.
1661, † 1733), som blev
kryddkrämare i Stockholm. En yngre son till
honom, grosshandlaren i Stockholm
Christopher P. (f. 1706, † 1773), blev
far till målaren Johan P. d. y. (f. 1752,
† 1811), som blev led. av Konstakad.
1803, men vars verksamhet och
produktion i övligt är okänd, ocli
lian-delsmannen i Norrköping Christian P.
(f. 1755, † 1841). Dennes styvson var
kemisten Gustaf Erik P. (se nedan),
som ursprungligen hette Berggren.
Släkten är ej befryndad med släkten
P. från Lybeck.

Pasch, Gustaf Erik, kemist,
f. 3 sept. 1788 i Norrköping, † 6 sept,
1862 i Stockholm. Föräldrar:
betjänten Erik Berggren och Catharina
Jungstedt. — P. blev tidigt faderlös
och uppfostrades hos sin styvfar,
handlanden i Norrköping Christian
P., vilkens namn han antog. Han blev
1806 student i Uppsala, där ban
började studera medicin. Efter
tjänstgöring som underläkare i Örebro 1808
—10 försörjde lian sig några år som
informator. Under denna tid lärde lian
känna Berzelius, som väckte hans
intresse för kemin, och under dennes
ledning ägnade lian sig åt kemiska
studier. År 1817 anställdes ban som
kemisk-tekn. biträde vid Göta kanals
byggnad; resultaten av sitt arbete där
framlade han i en avh. om beredning

Gustaf Erik Pasch. Målning av Maria Röhl
1827.

av cement och murbruk för murningar
i vatten (1822). P. blev fil. magister
i Uppsala 1821. Från sistn. år till
1829 var han adjunkt i kemi vid
Karol. inst., där han redan 1818 blivit
lärare. Av Riddarhusdirektionen
förordnades lian 1823 att som thamisk
lektor hålla allm. föreläsningar i
fysik på Riddarhuset, och s. å.
erhöll han av K. M:t prof:s namn; från
denna anställning pensionerades ban
1851. Åren 1S24—49 utgav han
denna akad:s årsberättelser om
teknologins framsteg. — Vid sidan av
dessa tjänster var P. mångsidigt
verksam. Under en resa till Frankrike
1S24—25 studerade ban beredningen
av sedelpapper och ledde efter
hemkomsten framställningen av provblad
på dylikt papper, vilket sedan var i
bruk i Sverige under flera årtionden.
Mest bekant torde P. vara för sin
insats på tändsticksfabrikationens
område. Han erhöll 1844 patent på stryk
-styckor med tändsats av kaliumklorat
och antimonsulfid, vilka tändes mot
ett plån, innehållande röd fosfor.
Denna uppfinning, i vilken J. E.
Lundström införde viktiga förbättringar,
gjorde användningen av den
eldfarliga gula fosforn överflödig ocli blev
grundläggande för den moderna
tillverkningen av säkerhetständstickor.
Under en annan resa till Frankrike
(1845) studerade P. silkesodling;
1846—61 utgav han som led. av Sv.
silkesodlingssällskapet årsberättelser
om mullbärsplantering och
silkesodling. Från 1827 till sin död var lian
Patriotiska sällskapets sekr. — P.
blev led. av Vet. akad. 1S27 och av
Lantbruksakad. s. å. — Gift 1S27 med
Augusta Fredrika Wilhelmina Berg.
—■ Litt.: biografi av C. Palmstedt i
Vet. akad:s lefnadsteckningar (1,
1869—73). M. B.

Pasch, släkt från Lybeck, varifrån
äldste kände stamfadern Danckwardt
P. († 1727) antagligen på 1690-talet
inkom till Sverige; han blev slutligen
ämbetsmålareålderman i Stockholm.
En äldre son till honom,
porträttmå-laren i Stockholm Lorens P. d. ä.
(P. 1), blev far till porträttmålaren
Lorens P. d. y. (P. 3) och
porträttmålarinnan Ulrika P. (P. 4). En yngre
son till Danckwardt P. var målaren
Johan P. (P. 2). Släkten är icke
befryndad med släkten P. från Jülich.

1. Pasch, Lorens, d. ä., målare,
† 27 april 1766 i Stockholm, 63 år och
1 månad gammal. Föräldrar:
ämbetsmålareåldermannen Danckwardt P.
från Lybeck och Judith Larsdotter.

— P. kom vid elva års ålder i lära
hos David von Krafft, som han
lämnade 1721 för att fortsätta sin
utbildning i London, där lian
omhändertogs av Michael Dahl och Hans
Hysing. Under intryck från dessa ocli
från van Dyck, P. Lely och G. Kneller,
förmodligen även från samtida fransk
porträttkonst, utbildade P. under sin
sjuåriga londonvistelse en artistiskt
förfinad stil av begynnande
rokokokaraktär. Han återvände till Sverige
1728 och blev där "rätt mycket
ocu-perad" som porträttör i både adliga
och borgerliga kretsar. Till hans
förnämsta arbeten från denna tidigare
period höra bilderna av Carl Bonde
som pélerin d’amour (Vibyholm) ocli
av den unge Erie Brahe (Mörnerska
samlingen, deponerad å Tyresö slott),
bägge målade omkr. 1732. Under
1730-talet intog P. en av de främsta
platserna bland porträttörerna på modet,
vilket bl. a. framgår därav, att
konstkännaren C. (i. Tessin lät honom måla
sitt ocli sin grevinnas porträtt 1735.
Småningom blev hans produktion dock
allt mera fabriksmässig. I hans ateljé
tillverkades små bröstbilder av de
kungliga samt långa rader av
prästporträtt, vilka med åren blevo allt
tyngre och torrare i färgen. Under sitt
sista decennium (efter hustruns död
1756) förlorade P., utarbetad,
sjuklig ocli tryckt av ekonomiska
bekymmer, bela sin konstnärliga
skaparkraft. Ex. på P:s måleri återfinnas
bl. a. i bd 1 s. 8. bd 2 s. 639 och bd 3
s. 180. — P. är rikt företrädd i
porträttsamlingarna på Gripsholm och
Vibyholm samt i många sakristior och
konsistorier runt landet. Han var
bland de första, som biträdde Taraval
vid undervisningen i den 1735
inrättade Ritareakad. Bland hans mest
kända elever, utom sonen Lorens ocli
dottern Ulrika, var Johan Stålbom.

— Gift 1730 med Anna Helena
Beckman. Th. N.

2. Pasch, Johan, målare, f. 12
mars 1706 i Stockholm, † 16 jan. 1769

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free