- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
50

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Peder Månsson Utter

50

Pegelow

ningen förorda en moderatare
hållning än den biskop Brask genomdrev.
Efter dennes landsflykt var P. den
ende invigde sv. biskopen; genom att
ban vigde nytillkommande sv.
biskopar, bl. a. ärkebiskopen Laurentius
Petri, kunde enligt sv. uppfattning
den apostoliska successionen
förmedlas till dessa. Som teolog hade P. en
bestämd antiluthersk inställning. När
invigningen av nyvalda biskopar för
Skara och Växjö stift samt av
ärkebiskop förestod sommaren 1531.
avgav sålunda P. tills, med
strängnäsbiskopen Magnus Sommar och Peder
Gallé en skriftlig protest, riktad
mot lutherdomen och de
stundande invigningarna, vilka
ogiltigför-klarades. De sista åren av sitt
liv-torde P. emellertid ej lia besuttit
kraft till någon nämnvärd
verksamhet; från 1528 hade lian till
medhjälpare och kontrollant i stiftsstyrelsen
dekanen Nils Andreæ. — Under sin
Romvistelse samlade P. anteckningar
till en encyklopedi ocli färdigställde
fem böcker i kvartoformat, troligen
omfattande i medeltal femhundra
sidor; tre av böckerna äro i behåll.
Större delen av denna produktion
utgjordes av sv. övers, av dåtida
facklitteratur, ibland även av sammandrag
med egna tillägg ocli kommentarer,
som anspelade på sv. förhållanden.
P. tillfogade också ofta versifierade
förord eller efterskrifter, som vittna
om betydande poetisk begåvning.
Själv synes han ha författat oeh
illustrerat några av uppsatserna och
för detta ändamål bedrivit noggranna
primärstudier. P:s litterära
verksamhet liade en utpräglat praktisk
syftning. Han skrev om jordbruk
("Bonda-konst"), om ädelstenars bearbetning
("Konst grafwa stena") och
glastill-verkning ("Glaskonst"). Han
översatte vidare en skrift om
bergshantering, numera vanligen kallad
-’-’Bergsmanskonst", den sv.
bergsvetenskapens första handbok. En av P.
översatt läkarbok är det äldsta utförliga
svenskspråkiga arbetet på detta
område. Den innehåller 90 recept och
en förteckning på 699 inedikamenter.
P. har också författat ett tjugutal
latinska traktater i kemi, alkemi,
aritmetik, kirurgi och teknologi.
Kulturhistoriskt betydelsefull var
"Barnaboken", en tämligen fri,
stilistiskt gedigen övers, av Erasmus av
Rotterdams skrift "Institutio
prin-cipis christiani"; den är den första
framställningen på svenska av
humanismens pedagogiska principer, dess
freds- oeh humanitetsideal, och har
av P. försetts med tillägg, som
anspela på sv. förhållanden. R. Geete
har utom P:s brev (se ovan) även utg.
hans skrifter på svenska (Samlingar

utg. av Sv. fornskriftsällskapet 1913
—15). — Litt.: K. B. Westman,
"Reformationens genombrottsår i
Sverige" (1918); E. Smedberg, "P. M:s
landsmanskap" (1920); Y. Brilioth,
"Den senare medeltiden. 1274—1521"
(Sv. kyrkans historia, 2, 1941). O. H.

Peder Månsson Utter, arkivman,
genealog, se Utter.

Peder Sunnanväder, kansler,
biskop, se Peder Jakobsson, s. 49.

Peder Swart, teolog,
historieskrivare, se Peder Andersson Swart, s.
48.

Peder Svensson, fogde, bergsman i
Vibberbo, Hedemora skn, ICopparb. län ,
f. troligen omkr. 1470, † kort tid före
1547. — P. härstammade av allt att
döma från en gammal förmögen
bergsmanssläkt. 1 enlighet med de politiska
traditionerna inom Bergslagen
tillhörde han sturepartiet och innehade
under Svante Stures
riksföreståndar-tid den politiskt mycket viktiga
ställningen som fogde på Garpeberget.
Synbarligen förvaltade lian detta ämbete
även under Sten Sture d. y. Sedan P.
tidigt anslutit sig till Gustav Vasas
upprorsrörelse mot Kristian II, erhöll
lian vid den unge rikshövitsmannens
färd till Hälsingland det militära
befälet över den i Bergslagen samlade
dalahären. Med denna utförde P.
upprorsrörelsens första stora militära
bedrift. Han besegrade i april 1521
centralregeringens övade trupper vid
Ut-sunds färja i Dalälven, en mil ö. om
Krylbo. I det fortsatta inbördeskriget
märkes P. icke. Efter Gustav Vasas
seger förblev han denne trogen under
alla oroligheter i Dalarna, och
konungen visste också att i politiskt
laddade situationer utnyttja det
allmänna förtroende, som den ansedde
och redbare mannen åtnjöt bland
dalamenigheten. — Litt.: G. Ekström,
"P. S:s i Vibberboda släkt och Johan
Stjernhöök" (Personhist. tidskr. 1944
—45). G.T.W.

Fritz Pegelow.

Peder Särkiiax, pseud. för
Qvanten, Emil von, s. 192.

Pegel, Ottilia (Otti) Margareta,
operettsångerska (sopran), f. 23 sept.
1882 i Salems skn, Stockholms län.
Föräldrar: organisten Gari August
Anderson och Maria Margareta
Lundgren. — Efter skolstudier i Uppsala
var P. elev vid Musikkonservatoriet
och operaskolan 1902—06 och
utbildades vidare av Mathilda Jungstedt ocli
Gillis Bratt samt av Ida Brag i
Berlin. Hon debuterade på K. teatern i
Stockholm 1911 som Miehaëla i
Carmen och Nedda i Pajazzo och
framträdde i ytterligare några partier på
samma scen 1913—14. Åren 1916—21
var P. engagerad vid Oscarsteatern i
Stockholm, där hon med sin
välskolade stämma och charmfulla
apparition framgångsrikt utförde några av
operettlitteraturens förnämsta
partier ss. Sylva Varescu i
"Czardas-furstinnan", Kejsarinnan i "Maria
Theresia", Rosalinda i "Läderlappen"
och Lolly i "Rubber". P. liar
gästupp-trätt på olika scener i Sverige, Norge
ocli Finland och har även framträtt
som konsert- och oratoriesångerska.
Sedan 1925 är lion en mycket anlitad
sångpedagog i Stockholm. — Gift
1907 med musikdirektören Georg
Arthur Pegel. B. Hgn.

Pegelow, Fredrik (Fritz)
Wilhelm Henrik, ingenjör, ämbetsman, f.
15 april 1852 i Västra Alstads skn,
Malmöh. län, † 13 okt. 1925 i
Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren Johan
Joachim Fredr ik Theodor P. och Mar ié
Vaegler. — P. avlade mogenhetsex. i
Malmö 1870 och utexaminerades från
Teknologiska inst:s fackavd. för
maskinbyggnad 1873. Efter två år som
elev i Järnvägstrafik-staten
anställdes han vid dess andra distrikt
(Göteborg), där han var ritare 1875—79,
verkmästare 1879—84,
maskiningenjör 1884—90 och maskindir. 1891—
99. Dessutom var lian lärare i
teoretisk mekanik vid Chalmers tekn.
läroanstalt 1875—91. Som verkst. dir.
för
Stockholm—Vesterås—Bergslagens nya jernvägsab. 1899—1907
utvecklade ban detta till ett av vårt
lands främsta järnvägsföretag. Sistn.
år utnämndes ban till generaldir. och
chef för Järnvägsstyr. I denna
egenskap bemästrade han framgångsrikt
de ekonomiska svårigheter, som
verket vid denna tid kämpade med. Han
genomförde stora administrativa och
tekn. förbättringar, och under hans
chefstid tillkom färjförbindelsen
Trelleborg—Sassnitz och påbörjades
Inlandsbanan. Innan P. 1913 avgick,
liade även elektrifieringen av
Riksgränsbanan fullbordats. — P.
tillhörde Andra K. 1897—99, var led. i
Stockholms bangårdskommitté 1901,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free