Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Personne, Folke - Persson, se även Pehrson, Pehrsson, Person - Persson, Adolf - Persson, Anders - Persson, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Personne
63
Persson
Adolf Persson. Självporträtt (Malmö
museum).
4. Personne, Folke, författare,
f. 21 febr. 1S90 i Uppsala. Son till
P. 1. — P. avlade studentex. i
Linköping 1910 oeh bedrev humanistiska
studier i Uppsala, Lund och
Stockholm 1910—18, varefter han ägnat
sig ät litterär verksamhet, bl. a. som
kritiker i dagspressen. Han var 1921
—23 anställd hos P. A. Norstedt &
söner och är sedan 1945 litterär
granskare i Wahlström & Widstrands
bokförlag i Stockholm. — P. började
tidigt dikta i Heines manér, och den
ungdomligt svårmodiga tonen dröjer
fördjupad kvar i debutsamlingen "Blå
kammarns poesi" (1925), vars i
traditionell lyrisk stil skrivna dikter
besjunga livets korthet och dödens
närhet. Mest uppskattade äro P:s
bibliska dikter i "Bilder ur Bibeln"
(1927) och "Bsalmer ocli parafraser"
(1935). I dessa samlingar skildras i
alltigenom samma versschema
episoder ur Kristi liv. Med en anspråkslös,
varmt personlig ton ger P. där
uttryck åt allmänkristna erfarenheter.
Den förstnämnda samlingen rönte
livligt erkännande av Karlfeldt, vars
s. k. "blomsterfondspris" av Sv. akad.
tilldelades P. 1931. "Svarta svanar"
(1944) rymmer balladartade dikter
över historiska motiv samt
tillfällig-hetsbetonad lyrik. — Gift 1928 med
Tyra Anna Viola Lugnegård. G. W.
Persson, se även Pelirson,
Pehrsson, Person.
Persson, Peter A dol f, målare, f.
25 sept. 1862 i Kvistofta skn, Malmöh.
län, † 15 jan. 1914 i Tyringe, Fin ja
skn, Kristianst. län. Föräldrar:
lantbrukaren Per Olsson och Johanna
Johansdotter. — P. kom till Stockholm
1880 och gick några år på Tekn.
skolan, varefter han besökte Konstakad.
1882—86. År 1889 reste lian till
Frankrike, vistades en tid i Grez och sedan i
Paris. Han återvände till Sverige 1S91
oeh bosatte sig i Stockholm, som han
lämnade 1904 för att slå sig ned i
sin födelsetrakt. — Huvuddelen av
P:s produktion omfattar motiv från
Skåne, både pilevallarna, de ändlösa
sädesfälten och de mera kuperade
trakterna i norr; levande staffage
förekommer sällan. Hans måleri får
sin karaktär av det omsorgsfulla
verklighetsstudiet, I lians tidigare verk,
t. ex. "Stranden vid Ålabodarna"
(18S7), härskar en nästan fotografisk
realism. Bedan fore resan till
Frankrike spåras emellertid intryck från
pleinairismen, och i "Blommande
fruktträd, Suresnes" (1890) och
"Höst" (s. å.) har P. fått grepp om
det nya målningssättet. Med en duk
som "Vinter" (början av 1890-talet)
är lian framme vid den motivkrets och
den uppfattning, som skulle bli
utmärkande för en stor del av hans
fortsatta skapande: det grådisiga
skånska vinterlandskapet, skildrat
med karg redbarhet. Mot slutet av
1890-talet närmar lian sig tidens
nationella stämningsromantiska måleri.
Någon mera markant utveckling
kännetecknar knappast hans måleri efter
återvändandet till hembygden. I Högre
allin, läroverket i Malmö har P.
utfört en stor väggmålning med motiv
från Skåne. P. var styr.-led. i Skånska
konstnärslaget. Han är rikt företrädd
i Malmö mus. — Gift 1910 med
Hanna Bengtson. Th. N.
Persson, A n d e r s, i Mörarp,
lantbrukare, politiker, f. 24 dec. 1835 i
Bårslövs skn, Malmöh. län, † 1 mars
1917 i Hälsingborg. Föräldrar:
lantbrukaren Per Nilsson och Anna
Jönsson. — Efter slutad skolgång ägnade
sig P. åt jordbruk ocli blev 1859 ägare
till ett hemman i Mörarp, där lian
snart även blev en inflytelserik
kommunalman och 1863 kommunalordf.
Han tillhörde landstinget 1870—1909
(v. ordf. 1888—99) och Andra K.
1870—96. Han var led. av
lagutskottet 1875—84, av statsutskottet 1885
—95 (v. ordf. 1892—95), av hemliga
utskottet. 1895 samt av
talmanskonferensen 1S92—96; 1879—SO var han
statsrevisor, 1879—82 led. av
tullkommittén ocli 1882—84 led. av
lantbruksläroverkskommittén. — P. räknades
tidigt som en av de tongivande inom
Lantmannapartiets skånska falang,
vars huvudsträvan var att få bort det i
Skåne tryckande indelningsverket. Det
posseska härordningsförslagets fall
1SS3 var för honom en stor besvikelse.
Vid partisprängningen 18S8
kvarstannade P. i det frihandelsvänliga Gamla
lantmannapartiet; 1891 och vid
lagtima riksdagen 1S92 röstade han med
detta parti mot- de kungliga
härordningsförslagen, vilka byggde på den
indelta stammens bibehållande. Sedan
E. G. Boström vid urtiman sistn. år
Anders Persson i Mörarp.
delvis gått skåningarnas önskemål till
mötes genom att föreslå
vakanssättning av det skånska kavalleriet,
svängde P. emellertid om ocli medverkade
nu som v. ordf. i försvarsutskottet
kraftigt till den nya härordningens
genomförande. Den motsättning, vari
P. därigenom kom till kammarens
mera avancerade vänsterelement,
skärptes ytterligare, då han 1895 tog
aktiv del i lantmannapartiernas
åter-fören. Sistn. år utnämndes lian till
domänintendent i Malmöh. län och
lämnade därmed det politiska livet.
Sin befattning innehade lian till
1912. — Gift 1861 med Johanna
Pålsson. S. Svv.
Persson, Axel Waldemar,
klassisk arkeolog, f. 1 juni 1888 i
Kvidinge skn, Kristianst. län. Föräldrar:
godsägaren Carl P. och Charlotta
Jo-hannesdotter. — Efter mogenhetsex. i
Hälsingborg 1906 blev P. vid Lunds
univ. fil. kand. 1910, fil. lic. 1913 samt
fil. dr och docent i grekiska språket
och litteraturen 1915. P. började alltså
som filolog och var tidvis förordnad
att uppehålla prof.-ämbetet i grekiska
vid univ. i Lund. Han blev 1918—19
kompetentförklarad till professuren
i grekiska språket och litteraturen vid
Uppsala univ. Under inflytande av
prof. Martin P:son Nilsson fördes P.
över till historiska och arkeologiska
studier och förordnades 1921 till
docent i klassisk fornkunskap och
antikens historia. Han utnämndes 1924
till prof. i detta ämne vid Uppsala
univ., samtidigt som han stod främst
bland de sökande till professuren i
klassisk filologi i Köpenhamn. P.
studerade i Bom 1909, vid univ. i
Göttingen 1912, i Berlin 1912—13 ocli
1914, biträdde vid arbeten i Ny
Carlsberg Glyptotek i Köpenhamn 1919
samt företog studiefärder bl. a. till
Fiankrike, Italien, Grekland och
Mindre Asien 1920—21 (varunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
