Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Persson, Knut - Persson, Konrad - Persson, Matts - Persson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petersson
69
Petersson
Hälsingborg, där ban först tog plats
som dagakarl men inom kort övertog
sin husbondes egendom. Även här
blev lian en ledare av ortens
angelägenheter, lyckades genomdriva
en-skifte och valdes bl. a. vid
sjuttionio års ålder till led. av kyrkorådet.
P., som under sin blekingetid gick
under benämningarna "Mjällby kung"
och "vice landshövdingen", var en
kraftfull bondeledare med ett
myndigt ocli hetsigt lynne, som
invecklade honom i stridigheter och
processer t. o. m. mot sina närmaste.
I sina skrifter och sin verksamhet
framträder han som en betydande och
originell begåvning och som en
föregångsman på jordbrukets område.
— Gift 1773 med Hanna Larsdotter.
—• Litt.: Per Persson,
"Riksdagsmannen K. P. i Hörby" (1921). S. Sw.
Persson, K onr a d, ämbetsman,
f. 26 nov. 1895 i Ystad. Föräldrar:
poliskonstapeln Per P. och Matilda
Gustava Månsson. — P. avlade
stu-dentex. i Ystad 1914 och jur.
kand.-ex. i Lund 1918. Efter sedvanlig
tings-meritering gick P. i tjänst lios Svea
hovrätt, där han efter
fiskalsförordnanden och adjunktion blev assessor
1927 och fiskal 1931. Han var 1933
—36 hovrättsråd och 1936—38
revi-sionssekr. Sedan sistn. år är han
generaldir. och chef för
Pensionsstyr. -— P. har anlitats för
utredningar, bl. a, som sakkunnig betr.
arbetsfred hos 1935 års kommitté ang.
folkförsörjning och arbetsfred samt
som ordf. i 1936 års utredning ang.
förbättring av lantarbetarnas
löneställning, i kommittén för revision av
lantarbetstidslagen 1938 och i 1943
års utredning ang. den statliga och
kommunala förvaltningens
organisation i krig. Han är ordf. i fullmäktige
för förvaltningen av
folkpensionsfonden sedan 1937, i
arbetsmarknadsnämnden sedan 1939 och i styr. för
Vanföreanstalten i Stockholm sedan
Konrad Persson.
1943. Vidare är han sedan 1937 ordf.
i sektionerna för ålderdoms-,
invaliditets- och sjukförsäkring av de
nordiska socialförsäkringsmötena samt
sedan 1939 medl. av den
korresponderande kommittén för socialförsäkring
vid internat, arbetsbyrån i Genève.
Utom arbeten publicerade i Statens
offentliga utredningar och
sammanhängande med ovannämnda offentliga
uppdrag liar P. författat en rad
tid-skr.-uppsatser bl. a. i Sv. juristtidn.,
Sv. stadsförb:s tidskr. och tidskr.
Folkpensioneringen. — Gift 1925 med
Berta Louise Sandström. T. M.
Persson, Matts, i Utsund,
lantbrukare, politiker, f. 19 juni 1754 i
Utsund, Folkärna skn, Ivopparb. län,
† 20 dec. 1809 i Stockholm. Föräldrar:
Per Leonardsson och Carin
Bengts-dotter. — P., som var hemmansägare
i sin fäderneby Utsund, valdes 1786,
1S00 och 1809 till fullmäktig i bonde-
Matts Persson. Målning (detalj) av P.
Köhler 1810 (Folkärna kyrka, Dalarna).
ståndet för Näsgårds läns fögderi i
Dalarna samt 1S09 jämväl för
Nordmarks härad i Värmland, sedan den
först valde repr. för denna valkrets
utvoterats ur ståndet. P. var 1800—
08 en av bondeståndets fullmäktige i
Riksgäldskontoret ocli framträdde
1S09 som ledare i böndernas kamp
mot frälseprivilegierna. Under
parollen "all jords lika beskattning" ville
lian uppställa privilegiernas
avskaffande som villkor för bondeståndets
godkännande av den nya
regeringsformen. I striden härom hade P. och hans
parti att bekämpa icke blott samtliga
de övriga stånden utan även en
moderatare fraktion inom det egna
ståndet, anförd av talmannen Lars Olsson.
Striden fördes med växlande lycka:
den 5 juni sökte P. förgäves hindra
regeringsformens antagande, men
redan följ. dag lyckades han genomdriva
ett förbud för talmannen att meddela
sin underskrift, förrän privilegierna
Nils Persson i Böda. Litografi av J. Z.
Blackstadius.
utjämnats. Först efter kunglig
befallning medgav ståndet
regeringsformens undertecknande. — P., som
tillhörde konstitutionsutskottet 1809,
skildras av en adlig led. i utskottet
som en man, vilken "ägde förmågan
att tala med redigliet och styrka liela
timmar utan att stappla eller förvilla
sig". I bondeståndets ofta hetsiga
meningsutbyten förstod han att bevara
sitt lugn ocli påverkades icke av vare
sig smicker eller hot. Han uppträdde
alltid i daladräkt, liksom lians tal
präglades av hemortens språk. Han
var icke helt främmande för intriger,
och troligen var det genom hans
åtgöranden som den av regeringen
utnämnde sekr. af Håkansson
utmanövrerades ur bondeståndet, innan
aktionen mot ståndsprivilegierna sattes i
gång. Liksom övriga under
grundlagsriksdagen avlidna riksdagsmän
blev P. begravd på konungens
bekostnad, och ärkebiskopen talade vid
jordfästningen. Om den aktning P. åtnjöt
bland sina ståndsbröder vittna icke
blott olika brevuttalanden utan även
bondeståndets beslut att efter hans
död låta prägla en minnespenning
över honom. — Gift 1778 med Sara
Jansdotter. S. Sw.
Persson, Nils, i Böda,
lantbrukare, politiker, f. 30 okt. 1787 i
österåkers skn, Södermani. län, † 1 nov.
1854 därstädes. Föräldrar: bonden
Pehr Nilsson och Ingrid Nilsdotter.
— P. erhöll ingen skolundervisning
men fick av sin moder lära sig att
läsa. Vid sitt giftermål övertog han
fädernegården i Böda by, vilken han
därefter brukade till sin död. Han
anlitades som auktionsförrättare och
valdes i unga år till nämndeman samt
blev med tiden häradsdomare. P.
tillhörde bondeståndet vid samtliga
riksdagar från 1828 och var 1844—45
och 1847—48 v. talman; 1834—40 var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
