- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
75

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petersen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Peterson-Berger

75

Peterson-Berger

är dessutom en flitigt anlitad
radioartist. År 1943 erhöll P. det nordiska
Gösta Ekman-stipendiet. — Gift 1943
med skådespelerskan Gertrud Agneta
Lagerfelt. H. U.

Petersen, Carl Olof, tecknare,
grafiker, målare, författare, f. 19
sept. 1881 i Malmö, † 18 okt. 1939 i
Ulricehamn. Föräldrar: handlanden
Carl Christian Persson och Amalia
Emerentia Thode. — Efter skolgång
i Malmö tjänstgjorde P. fyra år som
affärsbiträde i Kristianstad men for
på Ernst Norlinds inrådan till Bayern,
där han utbildade sig till konstnär,
först en kort tid i Karlsruhe, därefter
från 1903 i Dachau för A. Hölzel ocli
djurmålaren H. von Hayeck. Han
studerade grafik i München för E. Orlik
1904 och knöts s. å. som medarb.
till skämttidningenSimplicissimus. P.
var en ivrig friluftsmänniska och
jägare och företog resor till bl. a.
Lapplands och Schweiz’ fjällvärldar. Han
var bosatt i Dachau till 1939, då han
av hälsoskäl uppsökte hemlandet. — P.
blev europeiskt känd genom sina
godmodigt humoristiska
Simplicissimus-teckningar med höns och hundar som
favoritagerande. Endast sällan hade
de politisk tendens. Han kom att spela
en pionjärroll för såväl det sv. som det
tyska originalträsnittet genom sina
dekorativt förenklade snitt, i vilka
han först laborerade med ljusa
färg-plan, därefter övergick till
svarteffekter och silhuettverkan. En
utställning av P:s träsnitt i Malmö 1905
inledde den sv. träsnittsrenässansen.
Han var en av de tre grundarna av
Fören. Originalträsnitt 1912. Under
1930-talet ägnade lian sig enbart åt
måleri ocli utförde bl. a. en serie stora
slättlandskap med hög himmel, vilka
anknyta till tysk tradition, främst C.
D. Friedrich och H. Thoma. P.
illustrerade ett flertal av sin hustrus
böcker om trädgårdsskötsel,
kaktusodling, kokkonst m. m. Under senare
år utförde lian ett flertal teater-

dekorationer för Münchener
Kammer-spiele, bl. a. till Eichendorffs "Die
Freier" och Verhoevens och
Impeko-vens "Das kleine Hofkonzert", där lian
pastisclierade Spitzwegs måleristil. —
P. utgav ett tiotal barnbilderböcker
("Putiputs Abenteuer", "Bei Tante
Gruh", "Tripp, Trapp, Troll" m. fi.),
vilka blevo oerhört populära i
Tyskland och kommo ut i stora uppl. Han
skrev även en bok om sin vackra gård
"Die Moos-Schwaige" (1932, tills, med
hustrun) ocli en humoristisk
självbiografi "Mein Lebens-Lexikon" (1934).
— En minnesutställning över P. var
ordnad i Malmö mus. 1939 och i
Göteborg och Stockholm 1940. P. är repr.
i Malmö mus. med två oljemålningar
samt i Nat. mus. med grafik. —■
Gift 1913 med författarinnan Elly
Lesser. B. S.

Petersen, Emilia ("Mormor på
Herrestad"), godsägare, socialt
verksam, f. 15 juli 1782 i Hamburg, † 10
jan. 1859 på Herrestad i Kärda skn,
Jönköp. län. Dotter till preussiske
konsuln ocli hovrådet Johan Christian
Eckert. ■—- P. fick sin uppfostran i
von Gütschows internatskola i
Hamburg. Efter sitt giftermål med en
av-Hamburgs rikaste män kom hon som
värdinna i det gamla
patricierhem-met i Hamburg i kontakt med många
av de främsta namnen på tankens,
litteraturens och konstens områden, ss.
författarna Claudius och Herder,
politikern D. Bunge och dennes bror,
målaren P. O. Runge. Då Napoleons
trupper 1806 bemäktigade sig Hamburg,
flydde makarna P. på en segelskuta
till Sverige. De bosatte sig på
Herrestads gård nära Värnamo, där P.
sedan bodde till sin död. — P. och
hennes make verkade på många sätt för
att lindra den stora fattigdom, som
rådde i trakten av Herrestad. Bl. a.
grundade de ett flertal skolor och
barnhem. Mannen avled 1835, men P.
fortsatte ensam arbetet. Vid en svår
missväxt i Småland bildade lion en
arbetsfören., vars medl. sökte upp de
mest nödlidande och delade ut mjöl,
bröd och potatis mot utfört arbete i
form av olika slags hemslöjd. Vänner
i Tyskland, Schweiz och England
sände pengar och livsmedel, men då
saken omnämndes i utländska tidn.,
blev Karl XIV Johan förbittrad över
att hjälp sändes från utlandet utan
att lian själv ens kände till denna
hungersnöd. Landshövdingen reste till
Herrestad, där P. visade honom sitt
sociala hjälparbete, vilket fick till
resultat, att konungen själv beställde
arbeten att utföras på Herrestad ocli
förband sig att lämna ett årligt bidrag
till hennes arbetsfören. Sedermera
fortsatte Oscar I och efter honom
prinsessan Eugenie beställningarna. Bis-

Emilia Petersen.

kop Tegnér, som visserligen
misstänkte P. för läseri ocli pietism, ansåg
henne emellertid vara "ett bildat och
exemplariskt fruntimmer" ocli
framhöll att "om hennes arbetsförening är
endast gott att förmäla". Efter blott
några år hade omkr. 17 000 kr. i
arbetslöner utbetalats till fattiga
kvinnor, som tidigare ej liaft tillfälle att
förtjäna något. — P:s hem blev även
en mötesplats för den tidens andligt
och socialt intresserade. Bl. a.
vistades P. Fjellstedt och P. Wieselgren
långa tider på Herrestad. P. kallades
av barnen i de skolor och barnhem hon
grundat "Mormor på Herrestad", och
under detta namn blev hon snart
känd över hela landet. — Gift 1800
med Johan Petersen. — Litt.: C. J. L.
Almquist, "Tre fruar i Småland"
(1842, förordet); F. Hägg, "Ett
helgons bikt" (1944); Efr. Palmqvist,
"De som bröto marken" (1945). E. H.

Petersen, nerman, affärsman,
se s. 76.

Petersen, af Petersens, släkt,
vars äldste kände stamfar,
handlanden i Stockholm Volter P. († 1710),
enligt traditionen härstammade från
Stettin. En sonson till honom var
grosshandlaren Herman P. (P. 1).
Bland hans barn, vilka 1770 för
faderns förtjänster adlades med
namnet af P., märkes lanthushållaren
Herman af P. (f. 1743, † 1814), från
vilken alla nu levande medl. av ätten
härstamma. Söner till denne voro
godsägaren Herman af P. (f. 1770, †
1S40) och överstelöjtnanten Carl
Arvid af P. (f. 1771, † 1831), stamfäder
för ättens tvenne huvudgrenar. Till
den äldre av dessa hörde den förres
sonsöner, kusinerna förste
liovjägmäs-taren Herman Magnus af P. (f. 1842,
† 1903) samt översten i armén och che-

Carl Petersen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free