- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
79

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peterson, Frank - Peterson, Gustaf - Peterson, Gustaf Fredrik - Peterson, Ludvig - Peterson, Nils

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Peterson

79

Peterson

sidan av skolverksamheten blev
föreståndare för baptistförs. 1873. Efter
studier vid det sv. baptistseminariet
i Chicago 1876—77 och ytterligare
några års verksamhet i Worthington
kom han 1881 till den sv. förs. i
Minneapolis, där han utförde ett
värdefullt organisationsarbete. Är 1890
inträdde han i de amerikanska
baptisternas tjänst som fältsekr. i Förenta
staternas nordvästra distrikt samt var
distriktsekr. 1909—19 ochgeneralsekr.
från 1919 till sin död. P. blev hedersdr
vid Central University of Pella, Iowa,
1901. Han besökte Europa sexton
gånger, bl. a. vid baptistvärldskonferensen
i Stockholm 1923. — Trots övergången
till det amerikanska
baptistsamfundet bibehöll P. kontakten med sina
landsmän. Utom en kort historik över
de sv.-amerikanska baptisternas
verksamhet, "Femtio år" (1902),skrev han
en självbiografi, postumt utgiven med
tillägg av G. A. Hagström under titeln
"Life of Dr. Frank Peterson" (utg.
omkr. 1930. — Gift 1878 med Emma
J ohnson. G. W.

Peterson, Gustaf Reinhold,
tidningsman, f. 22 aug. 1847 i Irsta skn,
Västmanl. län, † 7 april 1911 i
Sundsvall. Föräldrar: kusken Per Erik
Pettersson och Maria Christina Tilländer.
—- Efter folkskollärarex. tjänstgjorde
P. några år som extra lärare vid
Stockholms folkskolor och började då
medarbeta i olika huvudstadstidn. År
1871 övergick han helt till
tidn.-mannayrket och var medarb. i Dagens
Nyheter till 1872 och i Vårt Land
1873; ban redigerade 1873—74
Stockholms Punsch och 1874 Najaden.
Därefter ägnade sig P. åt den liberala
landsortspressen. Han var den förste
red. för Västernorrlands Allehanda
1874—76, red. för tidn. Halland 1877
■—78, medred. för Hallandsposten 1879
—80 och red. för Ystads Tidn. 1880
—83. Sistn. år grundade han
östgöta-Kuriren i Vadstena, som han ägde ocli

Per-Gustaf Peterson.

utgav till 1890. Till sin bortgång var
P. därefter från 1S91 red., från 1894
ansvarig utgivare och från 1897
verkst. dir. för den liberala
Sundsvalls Tidn., som under hans ledning
växte ut till Norrlands största
liberala organ. P. verkade energiskt
fölen borgerlig radikalism, som hade sina
rötter i 1880-talets liberala atmosfär;
bl. a. var han länge ordf. i Sundsvalls
frisinnade fören. Han var en av den
sv. landsortspressens populäraste
skribenter, bekant särskilt under pseud.
Klippans son. Han uppges ha varit
förebilden för Mikael
Habstadius-gestalten hos Ludvig Nordström. —
Gift 1SS1 med Maria Augusta
östling. Th.

Peterson, Gustaf Fredrik,
pianist, musikpedagog, f. 17 nov. 1848
i Stockholm, † 23 okt. 1926 i Lidingö.
Föräldrar: vaktmästaren Gustav
Pettersson och Narina Stenberg. — P.
studerade 1S60—73 för bl. a. A. F.
Lindblad, E. Neupert och J. van Boom
och fick en gedigen musikutbildning.
Tills, med E. K. F. Neupert, Conrad
Behrens och Andreas Gehrmann
kon-serterade lian 1873—76 i
Skandinavien och verkade sedan i Stockholm
som pedagog. Ären 1887—88 höll han
i Stockholm föreläsningar i musikens
rytmik, varigenom han gjorde sv.
publik bekant med de nyaste teorierna i
detta ämne, ss. de utformats av Matbis
Lussy i Paris och Hugo Riemann i
Hamburg. År 1889 grundade P. i
Stockholm "Allmänna musikaliska
förskolan", där han ivrigt verkade
för en reformering av
pianoundervisningen. Han var som musiklärare
mycket anlitad och på
pianoundervisningens område en föregångsman i
Sverige. — Ogift. B. Hgn.

Peterson, Johan Ludvig,
arkitekt, f. 30 juni 1853 i Frinnaryds skn,
Jönköp. län, † 21 jan. 1931 i Lidingö.
Föräldrar: lantbrukaren Johan P. och
Anna Margareta Hydbom. — P.
studerade vid Slöjdskolan (nuv.
Konstfackskolan) i Stockholm 1871—72 och
Konstakad. 1873—80. Efter att lia
erhållit k. medalj och stipendium reste
ban 1881—83 i Frankrike, Spanien,
Österrike och Tyskland. Ären 1880—
1905 var P. arkitekt i
Överintendents-ämbetet (nuv. Byggnadsstyr.), ocli
1884—86 var ban därjämte" bitr.
lärare i husbyggnadskonst vid Tekn.
högskolan. Av P:s övriga offentliga
uppdrag må nämnas, att ban var
kontrollant vid nya operabygget i
Stockholm 1891—98 och vid Visby
domkyrkas restaurering 1900—01 samt
byggnadschef och led. i arméns
kasernbyggnadsnämnd 1913—19. År 1897
blev lian led. av Konstakad. — P. var
en av sin generations mest
uppskattade och dugliga arkitekter och har

Ludvig Peterson.

efterlämnat en rik produktion, som
fortfarande sätter sin prägel på
viktiga partier av Stockholm, där han
huvudsakligen praktiserade. Sålunda
kunna anföras i kvarteren kring
Nybroplan de stora affärshusen Birger
Jarlsgatan 2—4 och 3—5 (det sistn.
tills, med E. Lallerstedt), Birger
Jarlspassagen (tills, med T. Stenberg)
och Konstnärshuset, det senare en på
sin tid mycket uppmärksammad
byggnad i graciös italiensk stilart. Vidare
kunna nämnas det s. k.
Höganäsmaga-sinet i olikfärgat tegel och Strand
hotel, båda vid Nybroviken. I
Norrköping uppförde P. 1891 Walirens
kontors- och magasinsbyggnader i
gotisk stil samt i Örebro 1897—98 en
byggnad för Tekn. skolan. Bland
kyrkor märkas Lommaryds i granit
utförda kyrka i romansk stil. P.
anlitades vidare som arkitekt för ett flertal
offentliga institutionsbyggnader ocli
deltog även i planerandet av Tekn.
högskolans nybyggnad i Stockholm.
— Gift 1884 med Anna Carolina
Olivia Möller. M. L—n.

Peterson, Nils Gustaf, affärsman,
f. 24 aug. 1890 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Carl Gustav P. ocli
Carolina Nilsson. — Efter
språkstudier vid Stockholms borgarskola blev
P. 1909 utlandskorrespondent och
senare reklamchef på den tyska
maskinfirman Schucliardt & Schüttes
stockholmskontor; 1910—12 förmedlade
ban därjämte nyheter från Sverige
till sv.-amerikanska tidn. Han
emigrerade 1913 till Förenta staterna och är
sedan 1914 bosatt i Chicago. Ären 1915
—18 tillhörde han red. av Swedisli
Tribune-News, och 1918—21 var lian
kontorschef hos Swedish-American
Line. Sistn. år startade han en egen
rörelse ss. fastighetsmäklare och
ombud för alla transatlantiska
ångbåtslinjer. Sedan 1935 arbetar hans före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free