- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
85

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petersson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pettersson

10S

Pettersson

Herbert Petersson.

—87 samt arbetade på fädernegården
Kexsundet fram till 1889. Åren 1898
—1911 ägde och brukade han denna.
Sina journalistiska lärospån gjorde
han 1883—89 som ortskorrespondent
till Kristinehamns-Tidn. och Nerikes
Allehanda. Från 1890 till sin död var
lian ägare av och red. för den
förstnämnda tidn., som blev ett verksamt
organ för folkbildningsarbetet och
nykterhetsrörelsen. P. var förkämpe
för allm. rösträtt och var led. av den
s. k. folkriksdagen 1893. I
Kristinehamn var han led. av
stadsfullmäktige 1908—12. På äldre dagar företog
P. resor till de nordiska länderna,
däribland Island, samt till Förenta
staterna ocli Afrika. Under senare delen
av 1880-talet kom P. i kontakt med
Artur Hazelius och började samla in
material för Nord. mus:s räkning.
Genom riksdagsmannen ocli
hembygdsforskaren Johan Johansson i
Noraskog väcktes lians intresse för
släktforskning. P. var en av våra mest
betydande amatörgenealoger, och lians
forskningar rörande bebyggelsen ocli
släkterna i Karlskoga bergslag äro av
bestående värde, vilande på grundliga
arkivforskningar. Redan 1SS6
publicerade lian en liten skrift "Karlskoga
bergslag, förr och nu", men sedan
ägnade han sig under ett par
decennier uteslutande åt materialsamlande.
Först 1912—13 utkom "Tvenne
släkter från Karlskoga bergslag" (1,
Månssläkten, 1912; 2,
Kexsundssläk-ten, 1913); serien fortsattes av
"Ny-torpssläkten" (1923),
"Åsjöhyttesläk-ten" (s. å,), "Släkten Wikström"
(1927), "Släkten Smedberg" (1928)
m. fi. Dessutom utgav P. några större
personhistoriska verk ss.
"Kristinehamns Fabriks- och
Hantverksförenings 75-årsjubileumsskrift med
biografier över föreningens medlemmar"
(1922). — Gift 1888 med Emma
Mathilda Jonsson. T. M.

Petersson, John Kristian
Herbert, språkman, f. 21 maj 1881 i
Ålems skn, Kalmar län, † 12 maj 1927
i Lund. Föräldrar: kyrkoherden Olof
P. och Selma Kristina Melén. — Efter
mogenhetsex. i Kalmar 1899 inskrevs
P. s. å. som student vid univ. i Lund,
där han blev fil. kand. 1902 och fil.
lic. 1910 samt (efter disp. 1911) fil.
dr 1912. År 1911 förordnades han till
docent i jämförande indoeuropeisk
språkforskning vid samma univ. Efter
att ha uppehållit professuren i
sanskrit med jämförande indoeuropeisk
språkforskning under vakans i tre år
blev han 1923 utnämnd till prof. i
detta ämne. P. gjorde sommaren 1914
en studieresa till Moskva, och
sommaren 1916 arbetade han som
rödakors-delegat bland krigsfångarna i
Ryssland. — P:s vetenskapliga
arbetsfält var etymologin. Hela lians
rätt omfattande vetenskapliga
alstring utgöres av ordhistoriska
utredningar, mestadels korta uppsatser
eller knippen av sådana, som ban
publicerade i Lunds univ:s årsskr., i
tidskr. och festskrifter. Nämnas må
"Studien zu Fortunatovs Regel"
(drs-avli. 1911) och "Studien über die
indo-germanische Heteroklisie" (1921).
Inom de indoeuropeiska språkens
ljud-och formhistoria rörde han sig med
största säkerhet. Hans härledningar
vittna genomgående om grundlig
lärdom på dessa områden och om stor
kombinationsförmåga. Att
jämförelsevis få av hans ordförklaringar
godtagits av forskningen beror icke
endast på de särskilda svårigheter,
varmed all etymologisk forskning är
förknippad, utan i hög grad därpå, att
P. hade föga intresse för de
realiteter, som ligga bakom orden. Han
saknade litterärt intresse; han var den
rene lingvisten och även som sådan
mycket ensidig. — Gift 1924 med
Ingrid Margareta Settman. A. L—t.

Petersson, Carl Samuel I n g
e-m a r, väg- och vattenbvggare, f. 12
mars 1S70 i Stockholm, † 11 okt. 1940
därstädes. Föräldrar:
fördelningsläkaren Edvard Reinhold P. och Hilda
Stål. — P. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1S89 ocli utexaminerades
från Tekn. högskolan 1893. Efter
olika anställningar, bl. a. som bitr.
ingenjör och arbetschef, var P.
baningenjör vid Statens järnvägar 1898
—1906, förste byråingenjör i
Väg-och vattenbyggnadsstyr. 1906—07,
avd.-chef i ab. Vattenbyggnadsbyrån
1907—08, verkst. dir. i ab.
Saltsjö-Duvnäs villatomter och i Långsjöns
vattenledningsab. 1909—12 samt
väg-konsulent i Stockholms län 1916—29.
Ären 1898—1930 utövade han
konsulterande verksamhet i Stockholm.
Vid Väg- och vattenbyggnadskåren

Ingemar Petersson.

blev han löjtnant 1898, kapten 190S,
major 1918, överstelöjtnant 1927 och
överste 1935; s. å. avgick lian ur
kåren. — Vid
Djurgårdskommissio-nens tillsättande 1910 blev P. tekn.
led. där; lian var dess verkst. led. 1919
—35. I denna egenskap var ban
bl. a, med om att exploatera
Gärdesområdet i Stockholm. P:s tid som
vägkonsulent i Stockholms län
kännetecknades av uppryckning och
reformer inom länets vägväsende; på
lians initiativ tillkommo bl. a.
Nocke-by- och Drottningholmsbroarna. Han
innehade en mängd tekn.
utredningsuppdrag och anlitades som sakkunnig
i flera kommittéer; sålunda var lian
tekn. sekr. i kanalkommissionen 1909,
led. av vägkommissionen 1912—22,
ordf. i lantförsvarets markkommitté
1929—31 samt led. av
garnisonskommittén ocli ordf. i dess arbetsutskott
1929—35. Han deltog i bildandet av
Sv. vägfören. 1914. Även i utlandet
var P. verksam; lian anlitades 1909
av holländska regeringen i
fördämningsfrågor, 1920—22 av finska
regeringen och 1928—29 av estniska
regeringen i vägbyggnadsfrågor. Han
företog studieresor i Europa och
Amerika, deltog med intensivt intresse i
de offentliga diskussionerna i landet
och framlade sina idéer och förslag
i kommunikationstekn. frågor i ett
hundratal skrifter. — Gift 1897 med
Harrieth Alida Jönsson. M. B.

Petersson, Martin Ivan, körsnär,
f. 1 aug. 1S89 i Malmö, † 22 maj 1948
i Stockholm. Föräldrar: snickaren
Martin P. och Bengta Christina
Chris-tinsdotter. — P. utbildade sig till
körsnär lios ab. Moresco i Malmö och
var därefter anställd vid olika
körs-närsfirmor i Göteborg, Tranås och
Stockholm. År 1918 startade han egen
firma i Stockholm, Körsnär Ivan
Petersson ab., vilken han utvecklade
till en av de ledande inom pälsbran-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free