- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
91

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petre, släkt - 1. Petre, Robert - 2. Petre, Thore

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Petre

91

Petre

(P. 4), och b) brukspatronen på
Hofors, assessorn Jacob Fredric P. (f.
1712, f 1778), som blev farfar till
brukspatronen, riksdagsmannen
Thore P. (P. 2). Sonsöner till denne voro
kusinerna tonsättaren Torsten P. (f.
1863, † 1928), känd för en rad
melo-diösa kompositioner: kammarmusik,
smärre pianostycken och romanser,
ocli registratorn i Järnvägsstyr.
Robert Fredrik P. (f. 1863, † 1921), som
var en av de mest verksamma vid
utvecklingen av Sv. turisttrafikförb.;
genom att intressera detsamma för
Hotell Siljansborg bidrog lian att
främja Dalarnas turistväsen. —
Sannolikt tillhör även fänrik Robert P.
(P. 1) denna släkt; lian synes vara
sonson till den äldste av
borgmästaren Georg P:s till Sverige inflyttade
söner, Georg P. (f. omkr. 1610).

1. Petre, Robert, krigare, f. 1
jan. 1678 i Arboga, † 13 april 1725 i
Torsåkers skn, Gästrikland. Son till
rådmannen och borgaren i Arboga
Robert P. — P. var auskultant hos
häradshövding M. Biörner i Medelpad
1700—02, lät sistn. år värva sig samt
blev 1703 sekondförare, 1704 sergeant,
1705 fältväbel och slutligen 1706
fänrik. P. tillhörde Hälsinge reg., vilket
ingick i Lewenhaupts armé i Livland,
och han deltog bl. a. i slagen vid
Gemäuertliof, Lesna och Poltava. Han
tillfångatogs vid Poltava och
tillbragte sin fångenskap i
Solwvtsche-godsk i Sibirien. År 1722 återvände
ban till Sverige. — Tack vare P:s
efterlämnade dagbok för åren 1702—•
09, publicerad i "Karolinska
krigares dagböcker" (1, 1901; ny uppl. med
inledning av K. Herlitz 1921), liar
hans minne kommit att leva. Dess
utförliga ocli personligt färgade
skildring lämnar viktiga upplysningar om
tillståndet i sv. armén under det ryska
fälttåget och har i stor utsträckning
utnyttjats av den historiska
forskningen. — Ogift. G. F.

2. Petre (Petré), Jolian Thore,
bruksägare, politiker, f. 23 juli 1793
pä Hofors bruk, Gästrikland, † 6 dec.
1853 därstädes. Föräldrar:
brukspatronen Robert Fredrik P. ocli
Kristina Elisabet Nordenadier. — P.
avlade liovrättsex. i Uppsala 1809,
varefter lian tjänstgjorde som notarie vid
Kommerskollegium, från vilken tjänst
lian tog avsked 1819 för att ägna sig
åt bergsbruk. S. å. inköpte lian den
ena hälften av Hammarby bruk i
Gästrikland; den andra hälften
innehades redan av fadern. Då denne dog
1S38, ärvde sonen även Hofors bruk.
P. visade sig tidigt vara en
utomordentligt dugande ocli energisk
brukspatron. Han lyckades höja
produktionen av stångjärn vid sina bruk,
vilken vissa år kunde uppgå till

Thore Petre.

Litografi.

16 000 skeppund; endast
Uddeholmskoncernen och Stora Kopparbergs
bergslag kunde uppvisa högre siffror.
Genom förändring av
riksdagsordningen fingo de ofrälse bruksägarna
från ocli med 1828—30 års riksdag
plats i borgarståndet. Som en av
landets största och framgångsrikaste
bruksägare blev P. utsedd att vara en
av bruksintressets repr. vid 1834—35
års riksdag, där ban blev led. av
statsutskottet. Från första stund kom P.
att tillhöra den radikala liberala
oppositionen mot Karl
Joliansregi-men. Som storföretagare var han en
ivrig anhängare av en ganska
omfattande handels- ocli näringsfrihet: ban
var motståndare till skråsystemet och
till import- och exportförbuden.
Särskilt ivrade lian för en frigivning av
stångjärnsproduktionen inom riket,
som skulle möjliggöra en fri
tackjärnsexport. Vid 1834 års riksdag
väckte P. uppmärksamhet genom sin
aggressiva opposition, och redan nu
var lian en bland de främsta opposi-

tionsmännen. Regeringen och
särskilt konungen kände sig irriterade
över P:s uppträdande; Karl Johan
vägrade t. o. m. att mottaga honom
på slottet. På den märkliga riksdagen
1840—41, som blev upptakten till
adelsbyråkratins ocli
ståndssamhällets fall, framstod P. jämte C. F.
Wærn som den egentlige ledaren av
borgarståndet ocli samarbetade även
intimt med oppositionen inom övriga
stånd. Inte minst torde P. ha varit
lierad med C. H. Anckarsvärd. I stort
sett hade han samma program som
denne: han stödde den Richertska
lagreformen, ivrade för ett enklare, mera
effektivt försvar och talade varmt för
ett stödjande av det frivilliga
skytteväsendet samt krävde en
nationalbeväring och en flotta, som till
övervägande delen skulle bestå av
skärgårdsfartyg. I konstitutionsutskottet
hopade lian anmärkningar mot de
konservativa regeringsledamöterna,
och särskilt angrep ban regeringen
för dess förvaltning av kabinettskas-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free