- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
100

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Petrini, Märtha - 4. Petrini, Gulli - 5. Petrini, Sven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Petrini

100

Petrini

Märtha Petrini,

—S9 samt för Signe Hebbe i
Stockholm. Hon debuterade 1890 i
titelrollen i Delibes’ "Lakmé" vid dess
premiär på K. teatern i Stockholm;
detta parti blev både i Sverige ocli
utlandet (bl. a. på Opéra Comique i
Paris 1893) hennes mest berömda. År
1895 sjöng P. med stor framgång i
Milano, 1895—97 var hon engagerad
vid K. teatern i Stockholm, och
därefter konserterade hon i utlandet, bl.
a. i S:t Petersburg ocli Budapest. För
nya studier vistades P. en tid i Paris,
1900—03 var hon engagerad vid
Stadsteatern i Leipzig, 1904 i
Düsseldorf, och 1905 gästuppträdde hon i
Bom. År 1906 besökte lion åter
hemlandet och uppträdde därvid på K.
teatern. Åren 1914—19 var hon
bosatt i Madras, Indien, och därefter
bodde lion till sin död på Höstsol. —
P. nådde sina största framgångar som
koloratursångerska. Bland hennes
roller kunna nämnas Bosina i
"Barberaren i Sevilla", Drottningen i
"Hugenotterna", Violetta i "Den
vilseför-da", Philine i "Mignon", Margaretha
i "Faust", Baucis i "Philemon ocli
Baticis", Julia i "Romeo ocli Julia",
titelpartiet i "Manon" och Nedda i
"Pajazzo". Hon var även mycket
anlitad som sångpedagog. — Ogift.

B. Hgn.

4. Petrini, Gulli Charlotta,
fysiker, rösträttskvinna, f. 30 sept. 1S67
i Stockholm, † S april 1941
därstädes. Föräldrar: professorn Carl Jacob
Rossander (s. 368) ocli Emma Maria
Godenius. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1887 studerade P. vid univ.
i Uppsala, där hon 18S9 blev fil. kand.,
1S98 fil. lic. och 1901 fil. dr (disp.
1900 på avh. "Om gasers utströmning
genom kapillärrör vid låga tryck").
Hon tjänstgjorde 1902—06 som
lärarinna vid Växjö elementarläroverk för
flickor men avskedades sistn. år,
emedan hennes undervisning ansågs stri-

dande mot den kristna religionen.
Åren 1914—2S var hon
gymnasielärarinna vid Whitlockska samskolan i
Stockholm, och från 1915 undervisade
hon även vid Nva elementarskolan för
flickor. — P. kom under sina
uppsalaår i livlig beröring med
åttiotals-radikalismen, av vilken hennes egen
åskådning snart fick sin färg. Sitt
främsta verksamhetsfält fann hon
inom den kvinnliga rösträttsrörelsen.
Hon var ordf. i Växjöavd. av
Lands-fören. för kvinnans politiska rösträtt
1903—14 och i Stockholmsavd. 1914
—21. P. utgav åtskilliga mycket
spridda broschyrer, bl. a.
"Kvinnorna och statsämbetena" (1911), en
plaidoyer för de akademiskt bildade
kvinnornas rätt att tävla om
offentliga tjänster, och "Kvinnorösträttens
riksdagshistoria i Sverige 1884—•
1912" (1914). Som led. av Växjö
stadsfullmäktige 1911—14 gav P.

Gulli Petrini.

själv exemplet av en aktivt arbetande
kvinnlig folkrepr. Ansluten till
Frisinnade landsfören. från 1908 var hon
under valrörelserna en flitigt anlitad
mötestalare. Åren 1920—23 var lion
v. ordf. i förtroenderådet inom
Frisinnade landsfören. I fören. Frisinnade
kvinnor var P. från starten 1914 v.
ordf. och 1920—23 ordf. Vid
partisprängningen 1923 ingick hon som
medl. i Sveriges liberala parti. —
Utmärkande för P. var hennes hängivna
arbetsvillighet inom de
organisationer, där lion var verksam. Hon åtnjöt
också stort anseende som föreläsare
såväl i vetenskapliga som politiska
ämnen. Hon ägde ett klart intellekt
ocli en fallenhet för kvick satir, vilket
gjorde hennes uppträdande friskt och
stimulerande. Under sin studenttid
hade lion bibringats en rationalistisk
svn på tillvaron, men bestämmande
för hennes gärning var även en varm
rättfärdighetskänsla. — Utom nämn-

da skrifter har P. utgivit "Anna
Bugge-Wicksell. En internationell
märkeskvinna" (1934). — Gift 1902
med lektorn Henrik Petrini (P. 2). —
Litt.: Ellen Hagen, "G. P. En
minnesbild" (1942). S. S\v.

5. Petrini, Sven Julius, skogsman,
f. 12 april 1891 i Pjätteryds skn,
Kro-nob. län. Föräldrar: hemmansägaren
Johan August Jonasson och Anna
Svensdotter. Adoptivson till P. 2 och
P. 4. — P. avlade mogenhetsex. i
Kristianstad 1909 och utexaminerades
från Skogsinst. 1914. Dessutom liar
lian studerat matematik, statistik ocli
nationalekonomi vid Stockholms
högskola. Han tjänstgjorde inom
skogsstaten som extra jägmästare i olika
delar av Norrland till 1918, då lian
som assistent knöts till Statens
skogs-försöksanstalt (från 1945 Statens
skogsforskningsinst.j; där blev han
1925 överassistent ocli 1944
försöksledare. Åren 1918—34 tjänstgjorde
han som extra lärare i matematik vid
Skogshögskolan, och 1946 utnämndes
lian till prof. i skogsuppskattning och
skogsindelning där. Sedan 1934 är
han även speciallärare i skogsekonomi
med skogslära vid Tekn. högskolans
avd. för lantmäteri. — P. har i sin
forskning främst ägnat sig åt
skogs-mätematik, skogsekonomi och
skogsskötsel ocli inom dessa ämnen varit en
flitig skriftställare. Med stort intresse
har han ägnat sig åt det
internationella skogliga arbetet och är sedan
1929 generalsekr. i internationella
unionen av skogliga
forskningsanstalter. Han liar utgivit läroboken
"Skogsuppskattning och skogsekonomi"
(1937) samt "Skogsbruket. Dess
ekonomiska och naturliga
förutsättningar" (1940) och "Skogsekonomiens
grunder" (1947). P. har även
publicerat ett hundratal avh. i fackpressen.
— Gift 1) 1923 med Esther Leontine
Flodin, † 1937; 2) 1938 med Elisabeth
Papp. A. P.

Sven Petrini.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free