- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
103

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petrini ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Petrus Erici

103

Petrus Jonæ Angermannus

ping 1595 valdes lian till biskop i
Växjö. Bakom P:s val stod säkerligen
hans landsman ärkebiskop Abraham
Angermannus, medan dennes
domkapitelled. med Nicolaus Olai
Both-niensis kraftigt motsatte sig valet. En
senare kallelse till Skara stifts
biskopsstol 1609 avvisades av P. Han
stödde i den politiska krisen 1596—98
ärkebiskopens medlingspolitik, som
åsyftade ett befästande av
Uppsalamötenas "enighetsförbund" med
bibehållen lojalitet gentemot konung
Sigismund. I den inre stiftsstyrelsen
blev P. banbrytande inom sv.
kyrkoliv genom sitt kloka ocli målmedvetna
arbete för kyrkotukten ocli
undervisningsväsendet. År 1605 utkom P:s
handledning i kyrkotukt "Cursus
visi-tationis dioecesis Wexionensis", som
blev av stor betydelse ss. en av
förebilderna till stormaktstidens kyrkliga
lagstiftning. Där lämnas detaljerade
föreskrifter för visitationsförhören
och för den omfattande
katekesundervisning, som P. ivrade för. Av stor
förebildlig betydelse blev också
tillkomsten av en verklig
stiftslagstiftning i Växjö stift 1619. P. visade stort
intresse för domkapitlets verksamhet
och förstod att utvälja dugliga led.
till detta; ingen samtida stiftschef
liar fostrat så många blivande
biskopar och superintendenter som P. För
bildningslivet i Småland blev hans nit
för Växjö läroverk av stor betydelse.
P. var ortodox lutheran och en
oförsonlig motståndare till kalvinismen
men stod likväl främmande för den
gängse ortodoxins hetsiga polemik
och hierarkiska mentalitet.. — P.
utgav ett flertal ströpredikningar och
predikosamlingar. Främst bör
nämnas "En christelijgh och then H.
Skrifft lijkmätigh uthlägningh öffuer
G. och N. Testamentsens Texter"
(1623). I motsats till sin tids
förhärskande retoriska och lärda ortodoxa
predikan är P:s förkunnelse varmt
personlig, enkel och konkret och
inriktad på trons omsättande i verksam
kärlek till nästan. P. har även gjort
en viktig insats för den sv.
psalmbokens främjande i början av Gustav II
Adolfs regering. Själv har han bl. a,
översatt- Philipp Nicolais brudsång
"Så skön lyser den morgonstiern" och
personligen tillfogat tre strofer
(om-arb. av Wallin: "Var hälsad sköna
morgonstund", nr 55 i 1937 års
psalmbok). — Gift 1) med Anna
Johansdotter; 2) 1625 med Cecilia Pehrsdotter.

O.H.

Petrus Jonæ Helsingius, biskop,
† 4 dec. 1607 i Strängnäs. — P.
in-skrevs 1562 vid Bostocks univ. och
var 1568 lärare vid Uppsala univ. År
1572 eller 1573 blev han prof. där.
Han var en lidelsefull anhängare av

den nya lutherska ortodoxin ocli blev
själen i motståndet mot Johan III:s
katoliserande liturgi. P. disputerade
med Klosterlasse och gisslade
konungens förföljelser av oppositionella
präster. Han förbjöds av
ärkebiskopen att predika, avsattes och togs i
förvar på Svartsjö, medan liturgin
antogs på riksdagen i febr. 1577. Han
frigavs senare ocli fick återuppta sin
lärarverksamhet men råkade på nytt
i konflikt med konungen, som till sist
fängslade honom våren 1581.
Avsikten var, att lian skulle föras över till
Estland, men så rymde han ur
fängelset och tog sin tillflykt till hertig
Karls område. P:s hustru har givit en
dramatisk skildring av deras
gemensamma flykt till hertigdömet (tr. av
C. C. Gjörwell, Nya sv. biblioteket,
1: 2, 1762). P. kom sedan även att
vistas en tid i Tyskland men var 1583
åter hos hertigen i Nyköping och blev
två år senare kyrkoherde där. År 1586
valdes lian till biskop på en synod i
Strängnäs, vilket fick till följd, att
den religiösa spänningen i landet
betydligt tilltog och missämjan mellan
hertig Karl ocli konung Johan
skärptes. Under P:s ledning gick
Strängnäs prästerskap nu till angrepp mot
alla katoliserande tendenser ocli
främst mot konungens liturgi.
Kyrkans ordning reglerades, och dess
självständighet fastslogs principiellt
i Örebro artiklar 1586. På ett
stiftsmöte i Strängnäs 1587 antogs
"Con-fessio Strengnensis", en bekännelse
om liturgin, som spreds över riket
och ledde till att strängnäsprästerna
förklarades fredlösa. På en
stiftssynod i Strängnäs 1592 avskaffades
några ceremonier i Laurentius Petris
kyrkohandbok: elevationen av
natt-vardselementen, bruket av korstecken
och av ljus i gudstjänstenm.m. Denna
reform, som framdrivits av P. och som
delvis genomfördes för hela riket, vid
LTppsala möte 1593, fick stor
betydelse för elimineringen av den
katoliserande folkfromheten. P. var en av
de ledande vid Uppsala möte, där
lians verk bragtes till seger. Genom
sin nära förbindelse med hertig Karl
var han särskilt skickad att medla
mellan denne och mötesmajoriteten i
den ömtåliga kalvinistfrågan, som
ett slag hotade att leda till mötets
sprängning. P. krönte och smorde
Sigismund 1594. Han var senare medl.
av kommittén för revision av
bibelövers., som arbetade till 1601. — Gift
med Bengta Håkansdotter. O. H.

Petrus Magni, biskop, se Peder
Månsson, s. 49.

Petrus Olavi, prior, f. omkr. 1307,
† 9 april 1390 i Vadstena
biskopsgård och begraven i Alvastra kloster.
— Efter det religiösa genombrottet i

heliga Birgittas liv kallades P. att
vara hennes biktfader och
medhjälpare vid uppenbarelsernas
upptecknande. Detta torde ha varit skälet till
att hon slog sig ned invid Alvastra
kloster, vars subprior och senare prior
P. var. Birgitta ägde aldrig förmågan
att behandla latinska språket i skrift,
och revelationerna torde till
övervägande delen ha överförts till latinet
av P., varvid modifikationer kunna
ha gjorts av kyrkopolitiska skäl och
ur renlärighetssynpunkter. På
Birgittas klosterregel utövade P. stort
inflytande. År 1346 eller 1347 åtföljde
P. biskop Hemming i Åbo, som på
Birgittas uppdrag överlämnade vissa
uppenbarelser till påven i Avignon och
sökte mäkla fred mellan konungarna
i England och Frankrike. Han torde
vid flera tillfällen ha besökt Birgitta
i Bom. Vid den stora
pilgrimstillströmningen till Rom under jubelåret
1350 var P. särskilt förordnad som
biktfader för resenärer från Norden.
Han deltog i Birgittas pilgrimsfärd
till Jerusalem och stod vid hennes
dödsbädd. Tills, med sin namne,
Petrus Olavi från Skänninge (se nedan),
utarbetade P. redan 1373 en skildring
av Birgittas levnad. Efter att lia fört
Birgittas stoft till hemlandet,
återvände P. till Rom och deltog intensivt
i arbetet för hennes helgonförklaring.
Vittnesformulären vid
helgonprocessen torde lia uppgjorts under
samförstånd med P., vars egen "deposition"
(1380) var den mest betydande. Ånyo
återkommen till Sverige överlämnade
P. till Vadstena kloster ett stort
re-velationsmaterial, vilket först efter
liand kom att inarbetas i
Birgittahandskrifterna ss. "revelationes
extra-vagantes" och "additiones"; det.
utgjordes delvis av hans egna
kommentarer. — Litt.: H. Schück, "Några
anmärkningar om Birgittas
Bevelatio-ner" (i Vitt. akad:s handl., Ny följd,
13, 1901); K. B. Westman,
"Birgitta-studier" (1, 1911); S. Kraft,
"Textstudier till Birgittas revelationer"
(1929). S.Kft.

Petrus Olavi, generalkonfessor, †
16 sept. 1378 i Vadstena. — P. kom
från Skänninge ocli var föreståndare
för stadens helgeandshus, då han
kallades att vara den heliga Birgittas
biktfader. Han följde Birgitta till Rom
och omhänderhade där hennes affärer.
Han bistod henne även med att
översätta uppenbarelsernas text till latin,
dock blott då hans namne, priorn
Petrus Olavi i Alvastra (seovan), icke
var i hennes närhet. P. uppgjorde den
birgittinska veckoritualen "Cantus
sororum". Efter att ha följt Birgittas
stoft till Sverige kvarstannade P. i
hemlandet och var Vadstena klosters
förste generalkonfessor till sin död.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free