- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
113

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pettersson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pettersson

113S

Pettersson

arbetade P. synnerligen tillförlitliga
metoder för gasanalys oeh
konstruerade sinnrika apparater för dessa
arbeten. Han gjorde även vattnets och
isens egenskaper till föremål för
försök och bestämde halten av gaser i
källor och vattenledningsvatten. —
P. bearbetade och utgav 1883
observationer från A. E. Nordenskiölds
Vega-expedition och fullbordade 1893 efter
prof. Fredrik Ekmans död och på Vet.
akad:s uppdrag dennes redogörelse
för resultaten av 1877 års
hydrografiska expedition runt Sveriges
kuster. Därigenom ocli genom Gustaf
Ekmans (bd 2 s. 36S) påvisande av
sambandet mellan sillfiskets
periodicitet ocli havets inre rörelser hade P: s
intresse väckts för havsforskningen,
särskilt dess praktiska nyttiggörande.
Ett fyrtioårigt intimt och givande
samarbete följde mellan P. ocli Gustaf
Ekman intill dennes död 1930. Därvid
torde P. i de flesta fall ha varit den
drivande kraften. Tills, undersökte de
på 1890-talet Skageracks och
Kattegatts hydrografi och dess
förändringar med årstiden samt studerade 1899
under varje månad n. Atlantens
ytvatten med avseende på salthalt,
temperatur och planktonliv. Dessa
expeditioner, varmed synoptiska metoder
mera allmänt började tillämpas inom
hydrografin, förde P. in på frågan
om Golfströmmens inverkan på
klimatet. Han undersökte sambandet
mellan tidpunkten för blomningens
inträdande hos en del växter i Sverige
och havets yttemperatur vid Norges
kust en à två månader dessförinnan.
Kanske drog han därvid alltför djärva
slutsatser om möjligheten att ur
liavs-observationer förutsäga väderleken
lång tid i förväg, men denna lians
teori, liksom den, att
havsströmmarnas uppkomst väsentligen beror av
issmältningen vid polerna, liar doek
varit av stor betydelse för den
moderna havsforskningen. Däremot lia
hans teorier om kosmiska perioder,
främst månperioder, i de klimatiska
variationerna knappast rönt något
erkännande. År 1907 upptäckte P. i
de danska Bälten fria
undervattens-böljor av det lialvdagliga tidvattnets
period mellan vattenskikt av olika
salthalt, s. k. interna vågor. Den form
av tvungna interna vågor, som
förorsakar dödvattenfenomenet, hade
tidigare observerats bl. a. av
Nordenskiöld från Vega ocli av Nansen från
Fram. De fria interna vågorna, kanske
P:s främsta upptäckt inom
oeeano-grafin, sökte lian ge en kosmisk
förklaring. Deras praktiska betydelse för
sillfisket behandlas i "Tidal
Move-ments in the Deep Water of the
Skagerack, and their Influence upon
Herring Fishery" (1911). — P. liade en

utomordentlig idérikedom och
organisationsförmåga. Med sin kännedom
om den fysikaliska kemins
arbetsmetoder uträttade han ett pionjärarbete
inom havsforskningens metodik och
teknik, bl. a. genom konstruktion av
nya instrument ss. den efter honom
benämnda, av andra senare
förbättrade vattenhämtaren för djup
vattensprov samt en fotografiskt
registrerande apparat för bestämning av
havsströmmars riktning och styrka.
Havsfisket sökte P. främja genom
experiment med bättre redskap ocli fartyg.
— Inom Sv. hydrografiska (från 1901
liydrografisk-biologiska)
kommissionen, vilken P. tillhörde till 1930, var
han den ledande mannen. På Bornö i
Gullmarsfjorden i Bohuslän uppförde
han 1901 tills, med Ekman en
hydrografisk station, dit kommissionens
arbete sedan dess varit förlagt, P.
ivrade för internationellt hydrografiskt
samarbete ocli tog jämte Ekman
initiativet till den första internationella
hydrografiska konferensen 1899 i
Stockholm, varpå följde bildandet av
Internationella rådet för
liavsforsk-ning 1902. P. blev 1912 rådets v.
president, var 1915—20 dess president
och utsågs 1932 till ständig
hederspresident där. Han invaldes i Vet.
akad. 1889 och i dess nobelkommitté
för kemi 1900, blev led. av
Lantbruks-akad. 1894 (hedersled. 1911) och erhöll
1907 Vegamedaljen av Sv. sällskapet
för antropologi oeh geografi. P. utgav
1938 "En självbiografi". På
sjuttiofemårsdagen erhöll han en festskrift,
som även innehåller en bibliografi. —
Gift 1875 med Agnes Irgens. — Litt.:
biografi av V. W. Ekman i Sv.
geografisk årsbok 1941, av H. von Euler
i Sv. kemisk tidskr. s. å., av A.
Ångström i Ymer s. å., av C. Skottsberg
i .T. V. Johansson, "Minnestal hållna
i Göteborgs Vet. o. vitt. samh." (1942).

O. Lt.

2. Pettersson, Fredrik Emil,
politiker, ämbetsman, f. 6 nov. 1855 i
Göteborg. Bror till P. 1. — Efter
mogenhetsex. 1875 i Uppsala inträdde P.
på den militära banan. Han blev
underlöjtnant vid Bohusläns reg. 1876
och kapten 1895, varefter han tog
avsked 1898 för att ägna sig åt skötseln
av sin egendom Emåns i närheten av
Uddevalla. I sitt hemlän blev han
snart betrodd med åtskilliga
förtroendeuppdrag: lian var v. ordf. i
hushållningssällskapet 1897—1906, led.
av landstinget 1894—1901 och 1905—
06 samt dess v. ordf. 1898. Särskilt
utförde lian ett förtjänstfullt arbete
för kommunikationernas
förbättrande. — I rikspolitiken gjorde P. sitt
inträde 1891, då han fick säte i Första
K., som ban tillhörde till 1909 (led.
av statsutskottet 1896—1906). Han

Fredrik Pettersson.

slöt sig till det protektionistiska
majoritetspartiet och förvärvade snart
en inflytelserik ställning inom detta;
1903 blev han led. av förtroenderådet.
P., som var en av partiledaren
Lundebergs närmaste förtrogna, blev 1905
medl. av unionsutskottet och intog
där liksom förstakammarhögern i
allmänhet en stram hållning gentemot
Norge. Vid ministärbildningen
sommaren 1905 var ban ifrågasatt till
olika ministerposter. P. var led. av
flera kommittéer, ss.
befästningskom-mittén 1897, post- och
telegrafkom-mittén 1S99,
löneregleringskommittén 1902 samt
fögderiförvaltningskommittén 1909 (ordf.). År 1906
utnämndes ban till landshövding i
Jönköp. län och kvarstod på denna post
till 1922. Efter
landshövdingeutnämningen avvecklade P. småningom sina
politiska uppdrag. Han var ordf. i
länets hushållningssällskap 1914—22
och Sv. mosskulturfören. 1906—19. —
P. blev led. av Lantbruksakad. 1905.
— Gift 1883 med Wendin Kristina
von Essen af Zellie. O. N.

3. Pettersson, Han s, fysiker,
oeeanograf, f. 26 aug. 1888 i Forshälla
skn, Göteb. län. Son till P. 1. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1906 blev
P. fil. kand. vid Uppsala univ. 1909,
fil. lic. där 1911 och fil. dr vid
Stockholms högskola 1914. Han blev docent
i oceanografi vid Göteborgs högskola
1914 och kallades 1930 till prof. i
samma ämne vid högskolan. Han liar
grundat Oceanografiska inst. i
Göteborg, tillkommet genom donation 1935,
och är dess föreståndare. Redan 1905
biträdde P. vid Sv.
liydrografisk-biologiska kommissionens
undersökningar, var 1913—24 förste assistent där
och blev 1930 led. av kommissionen
samt följ. år föreståndare för dess
hydrografiska avd. på den av fadern
grundade stationen på Bornö i
Gullmarsfjorden i Bohuslän. Också det

8 Svenska män och kvinnor VI

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free