- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
117

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Peyron, Edward - 8. Peyron, John - 9. Peyron, Henry - Pfalziska ätten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Peyron

117

Pfalziska ätten

Edward Peyron.

adjutant hos stationsbefälhavaren och
chef för skeppsgossekåren, samt 1918
—24 i Marinstaben ss. chef för
mobi-liseringsavd. Bland P:s
sjökommende-ringar märkes, att han var
fartygschef på torpedkryssare 1911—14, på
äldre pansarskepp 1914—17 samt på
pansarkryssaren Fylgia under
långresa 1920—21. — Åren 1925—36 var
P. verkst. dir. i Sv. trafikförb.; i
förb:s råd kvarstod lian till sin död.
Han representerade med stor
framgång förb. vid en rad kongresser,
utställningar m. m., bl. a. vid
världspressutställningen i Köln 1928 samt
världsutställningarna i Chicago 1933
och Bryssel 1935. P:s sista stora
uppgift var ss. generalkommissarie för
den sv. avd. vid världsutställningen
i Paris 1937. Det kan till icke ringa
del anses vara P:s förtjänst, att vårt
land genom en målmedveten
propaganda har blivit mera bemärkt som
turistland. — År 1935 blev P. medl.
av det då nybildade Kulturrådet.
Botaryrörelsen ägnade P. ett livligt
intresse; han var president i
Stockholmsklubben 1935—36 och guvernör
för det sv. Rotarydistriktet 1938—40.
— P. invaldes 1908 i
örlogsmannasällskapet och 1920 i Krigsvet. akad. —
Gift 1898 med Märtha Elisabeth
Augusta Påhlman. A. G.

8. Peyron, John Adam, läkare,
entomolog, f. 20 okt. 1870 i
Stockholm. Föräldrar: grosshandlaren Carl
Ludvig P. och Fredrika Albertina
Asp. — P. avlade mogenhetsex. 1889
och blev med. kand. 1898 samt med.
lic. 1904, allt i Stockholm. Sedan sistn.
år är han praktiserande läkare i
Stockholm, varjämte ban bl. a. varit
tf. observationsläkare där för resande
från Finland och Byssland 1909—10
samt badläkare i Borgholm 1917 och
1918. Han var läkare vid Stockholms
folkskolor 1916—33 och vid
Djur-gårdsförvaltningen 1913—40. För stu-

dier av invärtes sjukdomar ocli
barnsjukdomar samt för sanatoriestudier
har lian företagit två resor till
Tyskland och Schweiz. — Som entomolog
har P. ägnat sig åt studier av
fjärilarna, främst deras ägg och första
utvecklingsstadier. Hans förnämsta
bidrag på detta av andra sv.
entomologer förbisedda område är "Zur
Mor-pliologie der skandinavischen
Schmet-terlingeier" (1909). Detta arbete
vittnar om synnerligen noggranna studier
och iakttagelser och betraktas som ett
standardverk på området. Bland hans
övriga skrifter märkas monografier
över mätarfjärilar, bl. a.
frostfjärilarna, samt praktiska råd för
prepare-ring och uppfödning av fjärillarver.
— P. var styr.-led. i Entomologiska
fören. 1913—40. — Gift 1900 med
Anna Ydén. B. T—d.

9. Peyron, Henry Georg Rudolf,
arméofficer, f. 14 juni 1883 i
Stockholm. Bror till P. 7. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1901 blev P.
underlöjtnant vid Livreg:s dragoner
1903, genomgick Krigshögskolan 1910
—12, var aspirant vid Generalstaben
1913—15 och utnämndes till kapten
vid Generalstaben 1917. Han återgick
s. å. som ryttmästare till Livreg:s
dragoner, var militärattaché i Bom
1919—21, blev major i armén 1924,
var militärattaché i Berlin 1924—26
och stabschef vid
Kavalleriinspektionen 1926—32. Han utnämndes till
major vid Generalstaben 1926 och till
överstelöjtnant 1928. År 1932 blev
ban överstelöjtnant vid Livreg:s
husarer i Skövde, befordrades till överste
i armén 1934 och var reg:s
sekundchef 1935—37, varefter han till 1940
var sekundchef vid Livreg. till häst.
Han blev generalmajor i armén och
inspektör för kavalleriet sistn. år samt
avgick ur aktiv tjänst 1943. — P.,
som 1918 hade avsked ur sv. armén,
deltog i finska frihetskriget som
generalstabsofficer i högkvarteret. Han

Henry Peyron.

medverkade där bl. a. vid planen till
Tammerfors- och
Viborgsoperationer-na samt utnämndes till finsk
överstelöjtnant. — P. var 1933—37 ordf. i
Skövde fältrittklubb, 1937—40 v.
ordf. i Stockholms fältrittklubb och
1937—43 led. av Sv. ridsportens
cen-tralförb. — P. sökte mellan
världskrigen finna utvägar för att
motverka kavalleriets beskärning. Med
bibehållande av det traditionsrika namnet
kavalleri skulle förbanden
sammansättas av delar med så olika
marschförmåga som "rytteri", cykeltrupp
och motortrupp. Ss.
kavalleriinspektör strävade P. efter att främja
förbandens fältmässiga uppträdande.
Taktiken har lian ägnat speciellt
intresse. Under andra världskrigets
beredskapstid var P. först chef för
kavalleribrigaden och utövade därefter
under längre perioder en uppskattad
verksamhet som fördelningschef i
Värmland. Han liar utgett "Kavalleri.
— Lätta trupper. — Artiklar 1928—•
1936" (1936). — P. blev led. av
Krigs-vet. akad. 1931. — Gift 190S med
Louise Reuterskiöld. F. M.

Pfalziska ätten, konungaätt,
härstammande från Otto av Wittelsbach
(† 1183), hertig av Bayern. En ättling
till denne i sjunde led var den tyske
konungen Buprecht III (f. 1352, †
1410), som bl. a. hade sönerna hertig
Johan av Pfalz-Neumarkt († 1443),
far till konung Kristofer (f.
1416, † 1448), och hertig Stefan av
Pfalz-Simmern ocli Pfalz-Zweibrücken
(† 1459). En ättling i sjätte led till
den sistn. var pfalzgreven Johan I av
Pfalz-Zweibrücken († 1604), far till
pfalzgreven Johan Kasimir (f.
1589, † 1652), som 1613 inkom till
Sverige. Johan Kasimir gifte sig
1615 med Karl IX: s dotter prinsessan
Katarina (f. 1584, † 1638). Deras
äldste son, pfalzgreven Karl Gustav
(f. 1622, † 1660), 1649 sv. tronföljare
och 1654 sv. konung under namnet
Karl X Gustav, förmäldes sistn.
år med hertiginnan
IledvigEleo-n o r a av Holstein-Gottorp, (f. 1636,
† 1715). En son till dem var Karl
XI (f. 1655, † 1697), som 1672 blev
regerande konung och 1680 förmäldes
med den danska prinsessan Ulrika
Eleonora (f. 1656, † 1693), med
vilken lian liade sju barn, varav tre
nådde mogen ålder. Sonen Karl,
konung under namnet Karl XII (f.
1682, † 1718), besteg tronen 1697 och
dog ogift. Med honom utslocknade
konungaätten på svärdssidan. En
vngre syster till lionom var prinsessan
Ulrika Eleonora (f. 1688, †
1741), soin 1719 valdes till Sveriges
regerande drottning. Hon avsade sig
kronan redan följ. år till förmån för
sin make, den liessiske lantgreven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free