- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
118

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peyron ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pfannenstill

118

Pfannenstill

Fredrik (f. 1676, † 1751), med vilken
hon var förmäld sedan 1715; denne
valdes 1720 av ständerna till
konung under namnet Fredrik I. De
hade inga barn. — En äldre syster till
Karl XII var prinsessan Hedvig
Sofia (f. 1681, † 1708), som 169S
förmäldes med sin kusin hertig
Fredrik IV av Holstein-Gottorp (f. 1671,
† 1702), med vilken hon hade sonen
Karl Fredrik, hertig av
Holstein-Gottorp (f. 1700, † 1739). Denne gifte
sig 1725 med tsar Peter I:s dotter
storfurstinnan Anna (f. 1708, † 1728),
med vilken ban hade sonen Karl Peter
Ulrik (f. 1728, † 1762), som 1742 blev
sv. och s. å. rysk tronföljare och några
månader fore sin död regerande tsar
under namnet Peter III. Dennes
ättlingar regerade sedan i Ryssland till
revolutionen 1917. — Johan Kasimirs
andre son, pfalzgreven Adolf
Johan (f. 1629, † 1689), var 1649—53
gift med grevinnan Elsa Beata Brahe
ocli från 1661 med hennes kusin
grevinnan Elsa Elisabet Brahe, med
vilken ban hade sönerna pfalzgreven
Adolf Johan (f. 1666, † 1701)
och Gustaf Samuel Leopold (f. 1670,
† 1731). Den senare blev efter Karl
XII:s död regerande hertig av
Pfalz-Zweibrücken, som 1693 kommit i det
sv. konungahusets ägo. Med honom
slöts Johan Kasimirs ätt på
manslinjen. Döttrar till pfalzgreven Johan
Kasimir och prinsessan Katarina voro
pfalzgrevinnan Maria Euphrosine (f.
1625, † 1687; se De la Gardie, bd 2
s. 235) och pfalzgrevinnan Eleonora
Katarina (f. 1626, † 1692), gift 1646
med lantgreven Fredrik av Hessen (f.
1617, † 1655).

Pfannenstill, P f an n e n s t i el,
släkt, enligt traditionen
härstammande från en förnäm österrikisk ätt,
som i början av 1600-talet av
religionsskäl måste fly från Österrike till
Schweiz ocli där antagit nytt
släktnamn efter det i kantonen Zürich
belägna berget Pfannenstiel. Släkten
skall ha inkommit till Sverige närmast
över Rostock i Tyskland. Den äldste
i Sverige kände stamfadern var
stadskirurgen och källarmästaren i
Kristinehamn Johan Phannenstil, som
levde vid början av 1700-talet. Hans son,
källarmästaren i Stockholm Carl P.
(f. 1718, † 1778). blev far till
tull-kontrollören i Kalmar Johan Henrik
P. (f. 1744, f 1811), från vilken alla
nu levande medl. av släkten
härstamma. En äldre son till honom,
stadsmäklaren i Göteborg Johan Henrik P.
(f. 1779, † 1854), blev stamfar för
släktens äldre gren och farfar till
bröderna domprosten i Lund prof.
Magnus P. (P. 1) och överläkaren
Algot P. (P. 2). En brorson till P. 1
och P. 2 är docenten i sociologi vid

Magnus Pfannenstill.

Lunds univ. Bertil Algot P. (f. 1909),
verksam främst ss. statsfilosofisk ocli
sociologisk förf. En yngre son till
tullkontrollören Johan Henrik P.,
sjötullkontrollören i Halmstad Christian P.
(f. 17S5, † 1863), blev stamfar för den
yngre släktgrenen, som skriver sig
Pfannenstiel. En sonson till honom
var matematikern, lektorn i
öster-sund Ernst P. (f. 1849, † 1912).

1. Pfannenstill, Göran Magnus,
teolog, f. 10 jan. 1858 i Fotskäls skn,
Älvsb. län, † 9 dec. 1940 i Lund.
Föräldrar: kaptenen Jolian Henrik P.
och Tekla Theresia Thonvæus. —
Efter mogenhetsex. i Göteborg 1877
avlade P. teoretisk teologisk ex. 1880
och praktisk teologisk ex. följ. år samt
blev fil. kand. 1885 och teol. kand.
1890, allt i Lund; 1907 blev han teol.
dr i Uppsala. Han blev docent i
systematisk teologi i Lund 1S92 samt var
e. o. prof. i praktisk teologi och
moralteologi där 1900—08 och prof. i
samma ämne 1909—12; därjämte var
ban prebendekyrkoherde 1900—12.
Sistn. år blev P. förste teol. prof. (till
en början med oförändrat ämne, från
1913 i systematisk teologi) och
domprost i Lund, från vilka befattningar
lian avgick med pension 1923. Han
deltog i de lutherska kyrkornas
internationella samarbete och beklädde
förtroendeposter i deras organisation
samt biträdde i ett flertal kommittéer
och nämnder för frågor, som rörde den
sv. kyrkan. Han företog ett flertal
studieresor till Tyskland. Till sin död
var P. bosatt i Lund. — P.
representerade som teolog ritsclilianen
Wilhelm Herrmanns teologiska
åskådning. Han verkade i tal och skrift för
en förnyelse av teologin och det
kyrkliga livet i Sverige. Han uppträdde
därvid mot den gamla ortodoxa
riktningen, som sökte motarbeta den nya
synen på bibeln och religionen, men
kämpade också på den motsatta fron-

ten, där angreppen riktades mot
kristendomen som sådan från den nya
naturvetenskapens och positivismens
ståndpunkt. P. uppträdde bl. a. mot
Bengt Lidforss med skriften
"Kristendomen förr och nu" (1913), vilken
var ett svar på ett arbete av Lidforss
med samma titel. Ett språkrör för sina
idéer skapade P. och några
meningsfränder i tidskr. Kristendomen och vår
tid, som började utkomma 1906 ocli
vars red. P. tillhörde till 1933. P.
sökte där göra den moderna teologins
resultat tillgängliga för en större
allmänhet och trädde in för en friare
kristendomssjm. Sin främsta insats
gjorde emellertid P. som talare och
debattör. I lians föreläsningar och
populära föredrag, i predikningar och
debattinlägg kom hans imponerande
personlighet särskilt väl till sin rätt.
— Ogift. E. B—n.

2. Pfannenstill, Sten Algot,
läkare, f. 21 nov. 1859 i Fotskäls skn,
Älvsb. län, f 23 sept. 1935 i Malmö.
Bror till P. 1. — Efter mogenhetsex.
i Göteborg 1880 blev P. med. kand. i
Lund 1884, med. lic. i Stockholm 1888
och med. dr i Lund 1891. Han var
amanuens vid medicinsk-kemiska
institutionen i Lund 1882—85,
varunder ban 1883 studerade fysiologi vid
univ. i Greifswald. Han var stipendiat
i flottan 1887—90 och därunder bl. a.
uppbördsläkare på fregatten Vanadis
under expedition till Medelhavet 18S8
och på korvetten Saga under färd till
Sydamerika och Sydafrika 1888—89.
Hemkommen från dessa seglingar var
P. amanuens vid Serafimerlasarettets
medicinska klinik 1889, underläkare
där 1890—91, amanuens vid
pedia-triska kliniken på Stockholms allm.
barnsjukhus 1S91—92 och förste
assistent vid Karol. inst:s barnpoliklinik
1892—93. Ären 1892—98 var lian
docent i medicin vid Karol. inst. Han
var 1897—98 tf. e. o. prof. i medicin
vid Karol. inst, och bitr. överläkare

Algot Pfannenstill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free