Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Pfannenstill, Algot - Pfeiffer, Johan - Pfeiffer, Sara - Pfuel, von, ätt - Pfuel, Adam von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pfeiffer
119
von Pfuel
vid Serafimerlasarettets medicinska
avd. Ären 1897—1906 var P.
överläkare vid Falu lasaretts medicinska
avd. och 1906—24 överläkare vid
medicinska avd. på Malmö allm. sjukhus.
P. var flitigt verksam som förf. inom
den invärtes medicinens och
pediatrikens områden; bl. a. märkes
"Nevra-steni och hyperaciditet" (1891,
drsavh.). P. företog studieresor bl. a. till
Tysklands ocli Österrikes större
kliniker 1S93 och 1898. Särskilt
intresserade han sig för
struptuberku-losen, för vilken sjukdom han införde
en ny behandlingsmetod med
jodnatrium ocli ozon. — Gift 1S98 med
Wendela Charlotta Sebenius. U. N—e.
Pfeiffer, Johan, läkare,
publicist, f. 22 jan. 1731 i Stockholm, † 12
dec. 1S06 därstädes. Föräldrar:
kopparslagareåldermannen Elias P. ocli
Barbro Brita Hagman. — P.
studerade vid univ. i Uppsala (inskriven
1744) ocli sedan 1755—57 i
Greifswald, där han 1756 blev fil. magister
ocli 1757 med. dr. Sistn. år antogs ban
till sjukhusläkare i sv. armén och
kvarstod i denna tjänst till
pommerska krigets slut 1762. Sistn. år slog
lian sig ned i Stockholm som
praktiserande läkare samt blev 1763
fattigläkare, 1765 amiralitetsmedikus och
1766 även läkare vid tullstaten. År
1770 utnämndes han till assessor i
Collegium medicum, och 1772—73 var
ban stadsläkare i Gävle. Därefter
uppgav lian definitivt
läkarverksamheten för att belt ägna sig åt
publicisti-ken. — P., som tidigare hade översatt
ett par böcker åt Wilhelm Momma,
övertog 1771 dennes boktryckeri
(dittills K. tryckeriet). Det kallades 1771
—72 Gamla k. tryckeriet, 1773—76
f. d. K. tryckeriet och från 1777 K.
ordenstryckeriet; tillåtelsen att
använda sistn. beteckning var en kunglig
ynnest på grund av P:s behjärtade
ingripande till förmån för de eldhärjade
Johan Pfeiffer. Målning av Ulrika Pasch
(Medicinalstyrelsen).
städerna Askersund och Gävle. P.
fortsatte utgivandet av den av familjen
Momma grundade tidn. Dagligt
Allehanda. Denna hade, redan när P. köpte
den, en för sin tid mycket stor
spridning, och den tycks även i
fortsättningen ha varit en god affär. Dess
innehåll utgjordes till största delen av
annonser, offentliga kungörelser ocli
insända bidrag (ofta mot betalning
från förf.). Politiskt stod den före
statsvälvningen 1772 på mössornas
sida ocli hade ss. medarb. två av de
förnämsta smädeskrivarna inom detta
parti, D. Helsingius ocli J. G.
Roth-man. Efter Gustav III:s revolution
1772 blevo hyllningar till konungen
och hovet, ett dominerande inslag i
texten, och tidn:s karaktär av
annons-och kungörelseorgan blev så
småningom alltmera utpräglad. År 1802
överlämnade P. såväl tryckeriet som
utgivandet av Dagligt Allehanda åt sin
systerson, kaptenen Carl Schiöström.
— P. drev även bokhandel i Stockholm
och (i blygsam skala) bokförlag. Han
blev led. av Mus. akad. 1801. — Gift
1762 med Margaretha Wilhelmina
Matzen. U. D.
Pfeiffer, Sara Christina
Wilhelmina Apollonia, författarinna, f. 12
juli 1S29 i Lund, † 26 jan. 1913
i Stockholm. Föräldrar: professorn
Carl Gustaf Schönbeck och Sofia
Vilhelmina Leche. — P. började redan
som ung flicka att skriva berättelser.
Efter giftermålet bosatte hon sig i n.-v.
Skåne, där maken ägnade sig åt
lantbruk. Då denne emellertid kom på
obestånd och 186S avled, reste P. följ. år
till Stockholm för att söka slå sig
fram som författarinna och var bosatt
där till sin död. Hon medarbetade i
flera tidn., bl. a. Svalan och Sv. Famil
j-•Tournalen, ocli blev på kort tid allm.
känd. — P. bar under pseud. Sylvia
författat ett femtontal romaner och
åtskilliga noveller. Särskilt har bon
begagnat romantiska motiv ur sv.
historia, ss. i "Magdalena Rudenschöld"
(1875), "Axel Fersen och Marie
Antoinette" (1S77), "Sofie Hagman"
(1S87) och "Emelie Högqvist" (1890).
Bland hennes övriga romaner märkas
"Taflor ur Göteborgslifvet" (1—2,
1867—69), "Dora Rein. En värnlös
flickas öden" (1877) och "Under
kärlekens himmel" (1—2, 1915). P:s
böcker, som på sin tid voro mycket lästa,
äro uteslutande av
underhållningskaraktär och sakna litterärt värde.
"Samlade noveller och berättelser"
utkom 1878 och "Valda historiska
romaner" i 6 bd 1S85—90. — Gift 1857
med löjtnanten i preussiska armén,
lantbrukaren Carl Pfeiffer. Lt.
Pfuel, von, uradlig ätt från
Brandenburg, första gången omnämnd
1215. Äldste med visshet kände stam-
Adam von Pfuel. Målning (detalj) av J. von
Sandrart (Skokloster).
fadern Otto von P., som 1375—1420
levde i Brandenburg, blev farfarg
farfar till Adam von P. († 1626).
Barn till denne voro a) Catharina
Elisabet, von P. (f. 1598, † 1636), som
var gift med fältmarskalken Johan
Banér i hans första gifte, samt b)
generalmajoren Adam von P. (se
nedan). En frände till honom, Jakob
von P. till Ranft och Mollsdorf i
Brandenburg samt Nehringen i Pommern,
var 1679 överstelöjtnant i sv. tjänst
och naturaliserades 1686 som sv.
adelsman. Sonsöner till denne voro
kaptenen Carl Vilhelm von P. (f. omkr.
1704, † 1760) och kaptenen Jakob von
P., med vilken den sv. grenen 1760
utdog. Släkten fortlever i Tyskland.
Pfuel, Adam von, arméofficer,
f. 1604, † 5 febr. 1659 på sitt gods
Helffte och begravd i Polleben i
grevskapet Mansfeld, Tyskland.
Föräldrar: godsherren Adam von P. och
Barbara von Burgsdorf. — P. var
1620 i sv. tjänst, blev 1627 fänrik
vid sin svåger Johan Banérs reg. från
Östergötland och överflyttades s. å.
till livgardeskompaniet, där han 1630
utnämndes till kaptenlöjtnant. Han
medföljde s. å. Gustav II Adolfs armé
till Tyskland, bevistade slaget vid
Breitenfeld 1631 och blev s. å.
överstelöjtnant vid Gula reg. Följ. år
utnämndes han till överste för Gröna
reg., deltog i den misslyckade
stormningen av Alte Veste vid Nürnberg
1632 ocli ingick i hertig Bernhards av
Weimar grupp vid uppmarschen till
Liitzenslaget. P. var med i striden vid
Nördlingen 1634, tjänstgjorde 1635
som överste för ett värvat
kavalleri-reg. och ingick följ. år i Johan Banérs
armé. Han deltog med utmärkelse i
slaget vid Wittstock 1636, förde under
den följande operationen mot Torgau
befälet över förtrupperna och
utnämndes 1637 till generalmajor. P. ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
