Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Phragmén, Edvard - 3. Phragmén, Gösta - Phrygius, Sylvester - Piehl, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Phragmén
124
Piehl
Gösta Phragmén,
inspektionen samt 1908—33 verkst.
dir. för Allm. lifförsäkringsbolaget
(från 1930Allm. livförsäkringsbolaget
Odén, ömsesidigt). P. var ordf. i Sv.
aktuariefören. 1909—34, i styr. för
Institut Mittag-Leffler i Djursholm
1927—37 samt för Nobelstiftelsens
fullmäktige 1936—37. Han tillhörde
proportionella valkommittén 1902—
03 och proportionella
valmetodskommittén 1912. Åren 1907—13 var han
ordf. i kommunalfullmäktige i
Djursholm. P. blev led. av Vet. akad. 1901
och fil. hedersdr vid Uppsala univ.
1907. — P. var en skarpsinnig
matematiker med kritisk läggning. Han
blev tidigt känd även utomlands
genom att finna ett allvarligt fel i
den ryktbare matematikern Poincarés
prisarbete över trekropparsproblemet,
vilket föranledde denne att omarbeta
sin framställning. P. hörde till de
främsta bland de unga
vetenskapsmän, för vilka G. Mittag-Leffler blev
en inspirerande lärare och genom
vilka matematiken fick en första, rik
blomstringstid vid Stockholms
högskola. Under 1S80- och 1890-talen
publicerade P. ett stort antal arbeten
över problem från skilda områden av
matematiken. År 1904 framlade ban
i "Sur une extension d’un théorème
classique de la théorie des fonet ions"
en ytterst värdefull matematisk
upptäckt, vilken innebär en utvidgning av
den kända funktionsteoretiska satsen,
att en bel funktion, vars absoluta
belopp ligger under en viss ändlig övre
gräns, nödvändigt iir en konstant. Den
bärande idén i denna avh. har
utvecklats vidare av bl. a. P. och
finländaren E. Lindelöf. Den liar fört till en
av de fundamentala principerna i
funktionsteorin. P. utförde ett
gagn-rikt arbete ss. medarb. och kritisk
granskare i den av Mittag-Leffler
grundade Acta Mathematica, som till
stor del tack vare hans insats fick
stort anseende i fackkretsar. Han var
starkt intresserad för de rent
numeriska metoderna inom matematiken
ocli sökte "omsätta teoretiskt vetande
i praktiskt kunnande". Ex. därpå äro
hans arbete för utbildande av den
proportionella valmetoden och hans
betydelsefulla verksamhet inom den sv.
försäkringsvärlden, där ban intog en
ledande ställning. — Glit 1896 med
Gyda Sohlberg. K. P.
3. Phragmén, Gustaf (Gösta)
Vernick, metallograf, f. 29 april 1898
i Djursholm, † 21 aug. 1944 i
Stockholm. Son till P. 2. — P. avlade
stu-dentex. i Djursholm 1916 ocli blev vid
Stockholms högskola fil. kand. 1921
och fil. lic. 1934. Han anställdes 1921
vid det då nyinrättade
Metallografiska inst. i Stockholm och blev där
1927 förste metallograf, 1933 före-
ståndare för tekn. avd. samt 1943, då
inst. omorganiserades och utvidgades,
dess föreståndare. Från 1937 var ban
medl. av Jernkontorets utskott för
metallografisk forskning och från
1939 docent i metallografi vid Tekn.
högskolan. P. blev led. av Ing. vet.
akad. 1940. S. å, erhöll han Robert W.
Hunts guldmedalj av American
Insti-tute of Mining and Metallurgieal
Engineers, och efter hans död
tilldelade Jernkontoret honom 1945 sin
Rinmanmedalj. — P. har utfört
betydande röntgenkristallografiska
undersökningar, framför allt rörande
tekniskt viktiga legeringssysteni, samt
utfört arbeten av stort värde på det
metallurgiska området. Han liar
publicerat ett sjuttiotal vetenskapliga
arbeten och uppsatser. År 1931 utgav
han "Termodynamik. En kort lärobok
med tillämpningar på metallurgiska
problem", hedrad av Vet. akad. med
Arnbergska belöningen. P. var känd
ocli uppskattad för stor experimentell
skicklighet och förmåga att behandla
tekniska problem på teoretiska
grundvalar. Han var även skicklig skytt och
skridskoseglare. —■ Gift 1932 med
Inga Maria Lundberg. V. A.
Ph ryg i us, Sylvester Johannis,
superintendent, skald, f. 25 dec. 1572
i Kalmar, † 1628, troligen i Göteborg.
Förmodligen son till borgmästaren i
Kalmar Johan Sölvester. — P.
prästvigdes 159S ocli gjorde därefter två
resor till tyska univ. Han blev efter
studier i Rostock, Jena och
Wittenberg fil. magister i sistn. stad 1602
ocli erhöll samtidigt hederstiteln
Poeta Laureatus Cæsareus. Efter
återkomsten till hemlandet var P. 1603
—10 rektor vid skolan i Linköping och
blev sistn. år kyrkoherde i Skövde. År
1612 eller 1615 blev lian även
superintendent där, och då
superintenden-tian efter hertig Johans död 1618
överflyttades till det nyanlagda Göteborg,
blev P. 1619 först kyrkoherde i
Göteborg och följ. år även den förste
superintendenten där. Denna tjänst
innehade lian till sin död. P. var strängt
ortodox och sökte fastän förgäves
hindra holländska kolonister av
ar-miniansk uppfattning att bedriva
enskild religionsutövning i Göteborg. —
P. liar efterlämnat ett stort antal
predikningar, gratulationsskrifter och
dikter på latin ocli svenska. Som
latinsk poet besatt han formell
skicklighet; lians sv. vers var däremot
åtskilligt klumpig. Han har på svenska
författat bl. a, några måltidsrim, fogade
till skriften "Gudheligh Echtenskaps
Predikning" (1615), samt två dikter
om Gustav Vasa. Flera av P:s skrifter
äro av historiskt och
kulturhistoriskt intresse, så t. ex. en beskrivning
av Jolian III:s död, "Agon regius . .."
(1620). — Gift med Christina, dotter
till biskopen i Linköping Petrus
Bene-clicti Oelandus. — Litt.: T.
Hjelmqvist, "Två sv. smådikter av S. P." (i
Språk och stil 1908); H. Schiller,
"Mäster för alla präster" (i "Här
ligger paradiset", 1944). Lt.
Piehl, Karl Fredrik Theodor,
egyptolog, f. 30 mars 1853 i
Stockholm, † 9 aug. 1904 i Sigtuna.
Föräldrar: bagarmästaren Carl Theodor
I’, och Carolina Cecilia Skarstedt. —
Efter mogenbetsex. i Stockholm 1872
blev P. fil. kand. vid Uppsala univ.
1876. Efter studier i Paris för
egypto-logen Maspero och en forskningsresa
till Italien 1S78—79 blev ban fil. lic.
i Uppsala 1881 och fil. dr s. å. på avh.
"Petites études égyptologiques". P.
grundade 18S9 Victoriamus. för
egyptiska fornsaker i Uppsala, vars förste
prefekt han blev. År 1893 erhöll han
personlig e. o. professur i egyptologi
vid Uppsala univ. Han företog tre
resor till Egypten 1883, 1884 och
1S88. — I ett betydande antal
tidskr.-artiklar och i de större arbetena
"Dictionnaire du Papyrus Harris No.
Karl Piehl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
