Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Pira, Karl - 3. Pira, Adolf - 4. Pira, Folke - Plagemann, släkt - 1. Plagemann, Carl Fredrik - 2. Plagemann, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pira
134
Plagemann
teriska delen av den boströmianska
litteraturen. Vid åtskilliga tillfällen
liar lian från boströmiansk
ståndpunkt uttalat varningsord mot det
andliga förfall, som lian anser
känneteckna det moderna Sverige, t. ex. i
"Aforismer om ’storstrejk’ ur
sedlighetens och rättens synpunkter"
(1910). Tills, med G. J. Iveijser och
Eug. Schwartz stiftade P. 1908
Bo-strömsförb., i vars skriftserie lian
flitigt medverkat. — Gift 1899 med
Anna Maria österberg. A. W.
3. Pira, Adolf, zoolog, f. 28 okt.
1869 i Söderhamn, † 15 april 1924 i
Stockholm. Föräldrar: vice
kommissionslantmätaren Per Adolf P. ocli
Emma Ulrika Gustafva Aspholm.
Kusin till P. 2. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1S87 blev P. vid
Uppsala univ. fil. kand. 1891 samt. vid
Stockholms högskola fil. lic. 1908, fil.
dr 1909 och docent i zoologi 1910.
Efter amanuenstjänst vid högskolan
periodvis från 1904 inträdde han 1909
på lärarbanan. Han blev adjunkt i
biologi ocli kemi vid Nya
elementarskolan i Stockholm 1912 och var lektor
i samma ämne vid Högre allm.
läroverket å Södermalm i Stockholm från
1914 till sin död. — P. var
dägg-djursanatom och blev särskilt känd
som specialist på subfossila fynd av
husdjur. Hans huvudarbete är
drs-avh. "Studien zur Geschichte der
Schweinerassen, insbesondere
derjeni-gen Schwedens" (1909), där lian
grundlagt kännedomen om våra
subfossila svinraser. Han har även
behandlat andra däggdjur, bl. a. i ett
1913—14 utkommet arbete om
gorillans anatomi. Han bar medarbetat i
en uppl. av Brehms "Djurens liv". Ar
1905 företog han en zoologisk
forskningsfärd till Argentina och
Paraguay. —- Gift 1912 med Brita
Mankell. T. F.
4. Pira, Folke Hjalmar,
arméoffi-cer, f. 22 juli 1S92 i Luleå, † 10 juni
1945 i Karlstad. Föräldrar:
kamreraren Hjalmar Fredrik P. och Hilda
Kristina Charlotta Stenström. — P.
avlade studentex. 1911 i Luleå och
blev 1913 underlöjtnant vid
Norrbottens reg. Han erhöll 1923 transport
till Upplands reg., blev kapten vid
Generalstaben 1929, major vid
Upplands reg. 1936 samt överstelöjtnant
där 1939 och vid Södra skånska
in-fanterireg. 1941. Han blev 1942 överste
i armén och s. å.
försvarsområdesbefälhavare för Karlstads
militärområde. P. bedrev omfattande
krigshistoriska forskningar. Han
tjänstgjorde vid Generalstabens
krigshistoriska avd. 1929—32 och studerade i
Tyskland 1929, 1930 och 1931. Ären
1930—32 var lian sakkunnig vid
utredningen om Krigsarkivets omorga-
nisation. P. ledde 1932 arbetet med
den av Generalstaben utg.
minnesskriften "Gustaf II Adolf" (1932).
—- Gift 1917 med Gunhild Maria
Ingeborg Dahlquist. H. U.
Plagemann, släkt, vars äldste
kände stamfar, rådmannen och
klädesvävaren i Warne i Mecklenburg
Andreas P., blev farfars far till pastorn
i Alten Kalilen i Mecklenburg
Christian P. (f. 1660, † 1717). En sonson
till denne, Johan Joachim Friedrich
P. (f. 1740, † 1806), flyttade 1779 till
Sverige och blev rektor vid tyska
skolan i Stockholm. Hans äldste son,
apotekaren ocli industrimannen Carl
Fredrik P. (P. 1), blev far till
konstnären Carl P. (P. 2). En kusin till
P. 2 var konstnären Arnold P. (P. 3).
Släkten utdog 1933.
1. Plagemann, Carl Johan
Fredrik, apotekare, industrinian,
f. 3 maj 1779 i Stockholm, † 3 jan.
1864 därstädes. Föräldrar: rektorn
Johan Joachim Friedrich P. och
Dorothea Margareta Lange. — P. blev
apotekselev i Karlstad 1795, avlade
apotekarex. 1803, inköpte s. å.
apoteket i Södertälje och drev därjämte en
fabrik för tillverkning av kemiska
preparat. Efter att 1812 ha sålt sitt
apotek flyttade lian fabriken till
Bergsund i Stockholm ocli levererade året
därpå en stor mängd kemisk-tekniska
preparat till armén under kriget. Han
blev student i Uppsala 1814, biträdde
1815—16 J. J. Berzelius ocli 1817—
18 N. G. Sefström vid föreläsningar i
experimentalkemi i Stockholm samt
föreläste där själv i detta ämne 1S18
och i farmaci 1819—20. P. inlämnade
1817 till Sundhetskollegium förslag
till ett. farmaceutiskt inst. och blev
redan s. å. innehavare av det
nyinrättade instruktionsapoteket
Nordstjernan i Stockholm med
föreläggande att där undervisa i praktisk
farmaci. Han blev 1S23 tf. lärare och
1825 lärare i kemi vid Krigsakad. på
Carl Fredrik Plagemann. Litografi.
Karlberg, föreläste från sistn. år till
1831 i geologi och mineralogi för
lant-mäterieleverna, blev 1826 ständig
exa-minator i provisors- och apotekarex.,
innehade 1S26—30 apotekshållningen
vid Drottningholm och erhöll 1831
assessors titel. Sistn. år utarrenderade
lian sitt apotek i Stockholm, som han
ägde till 1852. På uppdrag av
grosshandlaren C. F. Liljevalch, som
arbetade på att stimulera övre
Norrlands näringsliv, anlade P. 1833 i
Skellefteå en fabrik för utvinning
av harts, terpentin m. m. ur
grankåda, ocli med statsunderstöd
undervisade lian i fem år befolkningen
i Norrland och Dalarna bl. a. i
framställning av pottaska; tack vare denna
allmogeindustri utfördes pottaska
1834—40 från dessa landsdelar till ett
värde av mer än en halv mill. kr. P.
flyttade 1835 till Strömnäs utanför
Piteå, blev 1843 dir. för
salpeter-sjuderiverket i Norrland och bosatte
sig då i Umeå, återvände 1856 till
Stockholm och avgick som dir. 1858.
Hans dagboksanteckningar lia
publicerats av C. J. Lamm under titeln
"C. J. F. Plagemanns resor i
Norrland, Dalarna och Västmanland samt
på Gotland åren 1833—1856" (1, text,
1944; 2, planscher, 1942). — P. gjorde
en mångsidig och hedrande insats
såväl industriellt som inom sitt fack,
där lian höjde ocli utvecklade
undervisningen. Han publicerade uppsatser
i kemi och farmaci samt praktiska
arbeten rörande salpetersjuderiet. m. m.,
varjämte ban utgav ett par övers., av
vilka märkes "Lärobok uti
farmaceu-tiska experimentalkemien" (1802).
Han blev led. av Sv. läkaresällskapet
1824 och var sekr. i
Apotekarsociete-tens direktion 1830—33. — Gift 1)
1803 med Hedvig Charlotta Åslund,
† 1816; 2) 1822 med hennes syster
Eva Sofia Åslund. S. L.
2. Plagemann, Carl Gustaf,
målare, f. 2 april 1805 i Södertälje, † 2
febr. 1868 i Rom. Son till P. 1. —
Efter studentex. 1825 i Uppsala
utbildade sig P. i faderns yrke men
övergick 1827 till att studera måleri,
först, hos Fr. Westin, sedan vid
Konstakad., som lian lämnade 1831 för att
bege sig till Italien. I Florens, där
ban vistades i två år, målade han för
irländsk räkning bl. a. en altartavla
och en "Leda med svanen". Han
fördjupade sig samtidigt i toskanskt
1400-talsmåleri och kunde efter sin
ankomst till Bom 1833 till förväxling
kopiera och "förbättra" gamla
målningar, en förmåga som han
utnyttjade i tjänst hos en konsthandlare.
Sedan ban 1836 fått ett
resestipendium från Konstakad., övergav han
emellertid denna födkrok för
självständigt skapande. LTnder de krigiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
