- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
136

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plagemann ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Platen

136

von Platen

son till honom, Bickman Wilhelm
Christoph von P., herre till Venz pä
Rügen och sv. ryttmästare (f. 1759,
† 1842), blev far till majoren i sv.
tjänst Philip Julius von B. (f. 1798,
† 1871), stamfar för den äldre av
ättens tvenne ännu i Sverige fortlevande
grenar, vilka ej äro introducerade på
sv. riddarhuset. Den yngre av dessa
’ointroducerade ättegrenar stammar
från Rickman Wilhelm Christoph von
P:s yngre bror, majoren Carl Philip
Fredrik von P. (f. 1769, † 1843). Bland
dennes söner märkas a) majoren ocli
godsägaren Philip Baltzar von P. (f.
1819, † 1890), far till
generallöjtnanten Christofer von P. (P. 4), samt b)
ryttmästaren Carl Fredrik von P. (f.
1S22, † 1892), far till kronofogden i
Ljunits, Herrestads och Vemmenhögs
fögderi i Skåne Philip Ludvig von B.
(f. 1861, ‡ 1948), som var en
intresserad genealog och bl. a. utgav ett par
arbeten (se nedan) om sin egen släkt.
Son till den sistn. är civilingenjören
Baltzar von B. (P. 7). — Behrend
von P. till Granskewitz blev farfars
far till den i Hannover bosatte
gene-ralarvpostmästaren och tyske
riksgreven Franz Ernst von P. (f. 1631, †
1709). Till denna ätt hörde den
berömde tyske skalden greve August von
P.-Hallermund (f. 1796, † 1835).
Heinrich von P. till Dornhof blev
farfars far till godsägaren Balzer von B.
(f. 1642, † 1716), som blev farfar till
översten Balzer Achatz von P. (f.
1712, † 1782), vilken 1751
naturalise-rades som sv. adelsman. Hans äldste
son, hovmarskalken och
överstelöjtnanten Achates Carl von P. (f. 1752,
† 1832), blev 1815 friherre. En äldre
son till honom, generaladjutanten
friherre Ulrich Carl Christoffer
August von P. (f. 1785, † 1842), blev
farfar till syskonen
teaterskriftställaren och samlaren friherre Carl von
P. (f. 1S63, † 1929) och fröken Ellen
von P. (P. 6). En yngre son till
överstelöjtnanten Achates Carl von
P., kammarherren Vilhelm Bogislaus
von P. (f. 1786, † 1852), blev farfar
till kammarherren Vilhelm von P.
(P. 5). — En son till godsägaren
Balzer von P. var majoren och lantrådet
på Bügen Christoph Ernst von B. (f.
1687, † 1753), som blev far till
generalguvernören i Bommern,
fältmarskalken Bhilip von B. (B. 1). Denne
natu-raliserades 1778 som sv. adelsman och
upphöjdes 1797 i friherrligt stånd.
Hans äldste son, generallöjtnanten i
armén friherre Carl Gustaf von P. (f.
1762, † 1819), blev farfar till översten
i armén friherre Carl Teodor Ernst
von P. (f. 1824, † 1897), framstående
ss. hippologisk förf. En yngre son till
P. 1, kanalbyggaren och
riksståthållaren friherre Baltzar von B. (P. 2)

erhöll 1815 grevlig värdighet, Hans
yngre son, utrikesstatsministern,
kon-teramiralen greve Baltzar von B. (P.
3), blev far till överstekammarherren
greve Carl Baltzar Ernst von B. (f.
1833, † 1888), med vilken den grevliga
ätten utdog. — Litt.: Pli. von P. och
G. von P., "Ätten von P." (1909); Ph.
von Platen, "Den från Bügen
härstammande ätten von P:s äldre
historia" (2:a uppl. 1940).

1. Platen, Philip Julius
Bernhard v o n, friherre, arméofficer,
ämbetsman, f. 14 mars 1732 på Dornhof
på Rügen, † 13 april 1805 därstädes.
Föräldrar: majoren och lantrådet
Christoph Ernst von P. ocli Anna
Ulrika Lucretia von Bohlen. —
Inskriven som volontär vid ett värvat
in-fanterireg. i sv. tjänst 1746 blev P.
fänrik 1749 ocli löjtnant 1753. Han
deltog i preussiska arméns fälttåg i
Böhmen 1757 ocli blev följ. år
ryttmästare vid en sv. liusarskvadron, som lian
själv uppsatt, samt major s. å. B.
deltog även med utmärkelse i kriget i
Bommern 1758—62. Han blev
överstelöjtnant vid Gröna (Bohusläns)
dra-gonreg. 1767 och vid Norra skånska
kavallerireg. 1768, dettas chef 1772
samt generalmajor 1776. Han
natura-liserades som sv. adelsman 1778 och
utnämndes till generallöjtnant 1788.
I ryska kriget 1788—90 deltog han
med stor tapperhet, trohet och
duglighet, och 1790 blev ban
serafimer-riddare. Han utnämndes till
generalbefälhavare i Skåne 1792 och till
general av kavalleriet 1795. B., som
valen av det pommerska ridderskapets
främsta män, blev 1796
generalguvernör i Pommern och kansler för
Greifs-walds univ. samt s. å. en av rikets
herrar. Han blev friherre 1797 och
utnämndes till fältmarskalk 1799. Då
P., som var mycket konservativ,
bromsade reformarbetet i Pommern,
nödgades lian 1800 ta avsked från sina

Philip von Platen. Målning (detalj) av okänd
konstnär.

ämbeten där; 1804 utgav han en skrift
till försvar för livegenskapen. — P.
betraktades allmänt som en av sin tids
främsta sv. generaler. Hans arbete
"Der Husar im Felde, oder
Kurz-gefasste Maximen des
Husaren-Mé-tier ..." (1761) väckte stort
uppseende och antogs vara skrivet eller
åtminstone inspirerat av Fredrik den
store. — Gift 1761 med Juliana
Regina von Ysedom. S. M. W.

2. Platen, Baltzar Bogislaus
v o n, greve, sjöofficer, politiker,
kanalbyggare, f. 29 maj 1766 på Dornhof
på Bügen, † 6 dee. 1829 i Kristiania.
Son till B. 1. — P. sändes vid
tretton års ålder till kadettskolan i
Karlskrona, utnämndes 1780 till fänrik vid
örlogsflottan, blev 1782 styrman i
handelsflottan och företog som sådan
vidsträckta färder på världshaven.
Återkommen till Sverige deltog lian
1788 i slaget vid Högland, sårades ocli
fördes som fånge till det inre av
Byssland. Efter fredsslutet
återinträdde P. i flottan, varvid lian mottog
tidigare utfärdade fullmakter som
löjtnant och kapten. Under den följ.
tiden ådagalade han bl. a. som
"ekipagemästare" vid örlogsvarvet i
Karlskrona utmärkta administrativa
egenskaper, oeh lian avancerade snabbt.
Han blev överadjutant och major
1792 samt befordrades tre år senare
till generaladjutant av flygeln ocli
överstelöjtnant vid amiralitetet.
Framgångarna förskaffade honom
avundsmän, och detta i förening med
lians starka benägenhet för
självständigt handlande beredde lionom
svårigheter i förhållandet till de
överordnade. Han utsattes för allsköns
obehag, och som han dessutom ådrog sig
Gustav IV Adolfs misshag, blevo
honom motgångarna så övermäktiga, att
ban 1797 anhöll om tjänstledighet,
vilken beviljades. År 1800 tog han
avsked ur tjänsten men tilldelades
samtidigt namn, heder och värdighet av
överste. Han ägnade sig därefter åt
jordbruket på Frugården i
Väners-näs skn, Skarab. län, vilken lian
jämte en svåger tillträdde 1798. År
1803 blev lian ensam ägare av
gården, som lian gjorde till en
mönsteranläggning. Kanalbygget vid det
närbelägna Trollhättan fångade hans
livliga intresse. Han invaldes i
kanaldirektionen 1798 och medverkade
dessutom i en 1S02 tillsatt kommitté
för förbättrande av segelleden i Göta
älv. Som led. av kanaldirektionen kom
ban att i bolagets arkiv ta del av den
kände vattenbyggaren Daniel af
Tliun-bergs undersökningar rörande en
kanalled genom Götaland, ocli därmed
fick han idén till sitt blivande
livsverk. Den utformades med styrka och
saklighet, väsentligen i anslutning till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free