- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
137

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plagemann ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Platen 136 von Platen

af Thunbergs plan, i en 1806 utgiven
"Afhandling om Canaler genom
Sverige med särskildt afseende å Wenerns
sammanbindande med Östersjön";
med iver och entusiasm sökte P.
stämma opinionen välvillig till
kanalförslaget. Med Gustav IV Adolf och
statssekr. Rosenblad som mäktiga
till-skvndare var framgången given, och
1S08 ställdes resurser till P:s
förfogande för förberedande
undersökningar i terrängen. — Att P. var intim
vän till Adlersparre och tveklöst slöt
sig till de krafter, vilka ledde
revolutionen 1809, borgade visserligen för
kanalarbetets lyckliga fortgång, men
då lian kort efter omvälvningen blev
led. av statsrådet, kom han närmast
att engageras i den politiska
kampen. Under de kritiska åren närmast
efter statsvälvningen erhöll P. höga
militära poster; ban blev 1810
konteramiral och 1812 generalintendent
för armén mot Norge. I den fara, som
hotade riket efter
revolutionshändelserna, verkade P. ivrigt för att stärka
förbindelserna med England, och även
sedermera skulle vänskapen med detta
land bilda en hörnsten i lians
försvars-och utrikespolitiska system,
övertygad om att Finland för alltid
förlorats vände P. i stället sina blickar mot
Norge, i vars förening med Sverige ban
såg rikets framtida räddning, ocli
befordrade av denna anledning
verksamt prins Kristian Augusts val till
tronföljare. Vissheten om Finlands
oåterkalleliga förlust bestämde även
P:s åsikter i försvarsfrågan. Vid 1S09
års riksdag hävdade lian
nödvändigheten av att koncentrera rikets
militära resurser till områdena kring de
stora mellansv. sjöarna; han är
därmed den förste, som uttalat den på
ren defensiv inriktade
centralförsvars-tanken. P. omhuldade denna plan
med desto större värme, som ban i
och med detta såg sitt kanalprojekt
växa ut till en uppgift av vital
strategisk betydelse. I samband med dessa
frågor framträdde han som lidelsefull
pionjär för idén om allmän värnplikt,
vilken i någon mån förverkligades
med beväringens införande 1812. •—
Även i fråga om den bernadotteska
tronkandidaturen spelade P. en
framskjuten roll. Målmedvetet arbetade
ban för Bernadottes val, sedan han
genom ett samtal med unionstankens
främste förespråkare i Norge,
Wedel-Jarlsberg, bibringats övertygelsen om
att den franske marskalken även hade
utsikter att vinna norrmännen. Från
början kom P. i ett hjärtligt och
förtroendefullt förhållande till Karl
Johan. Betecknande är, att han
måhända först av alla invigts i de på
samförstånd med Ryssland
uppbyggda planer, som bruka sammanfattas

Baltzar von Platen (2).
Målning av O. J. Södermark 1829.

i benämningen 1812 års politik; han
gav också sitt stöd åt kursändringen,
som ju låg i linje med hans unionella
strävanden. Som bevis för Karl Johans
uppskattning av P. må även anföras,
att denne efter infallet i Holstein
1813 utsågs till guvernör i detta
land. Genom att freden i Kiel följde
kort därefter tillträdde ban dock
ej posten. Unionens tillblivelse
bevittnade P. i händelsernas centrum
ss. en av de kommissarier, vilka 1814
enligt Mosskonventionens
bestämmelser sändes till Kristiania för
förhandlingar. Vid denna tidpunkt tillhörde
han icke längre konseljen, då ban 1812
på egen begäran entledigats från
statsrådsämbetet. Hans avsikt var att
i stället ägna alla sina krafter åt
kanalbygget, sedan det 1810 bildade
Göta kanalbolag s. å. utsett honom
till sin ordf. Från början förstod han
att i Karl Johan och de tongivande
inom konseljen förvärva ett fast ocli
verkningsfullt stöd för sina planer.
Trots detta hade säkerligen en man

utan lians järnhårda beslutsamhet
och till fanatism gränsande
hängivenhet för uppgiften brutits ned av de
svåra slitningar, som uppstodo kring
företaget. Dessa berodde till stor del
på P:s "hårdhänta utkrävande av
kanalens privilegier" (Louis De Geer).
I P:s cgon var Göta kanalbolag ett
nationalföretag, på vilket Sveriges
ära och välfärd berodde och vars
genomförande icke finge hindras av
andra intressen. Det starka motstånd,
som blev följden av en sådan
inställning, förmådde intet uträtta mot hans
visserligen i tonen kärva men likväl
genom sin slagkraft och brinnande
glöd fascinerande vältalighet. I hans
riksdagsanföranden vid de tillfällen,
då vittgående krav ställdes på
nationens offervilja för företagets
genomförande, var ledmotivet statens
moraliska skyldighet att understödja
bolaget. Så var bl. a. fallet vid riksdagen
1817—18, där P. i en atmosfär av
fientlighet mot det penningslukande
kanalbygget uppbådade en oerhörd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free