- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
142

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ploman, Karl Gustaf - Plomgren, von Plomgren, släkt - 1. Plomgren, Anders - 2. Plomgren, Thomas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Plomgren

142

Plomgren

1912—19 Serafimerlasarettets och
1920—34 Garnisonssjukhusets i
Stockholm ögonpoliklinik, var bitr.
överläkare vid den förra 1933—36 och är
överläkare vid Sabbatsbergs sjukhus
ögonavd. sedan 1936. Sedan 1913 är
ban praktiserande ögonläkare i
Stockholm. P. blev 1916 docent i
oftalmia-trik vid Karol. inst. och var 1920—
36 bitr. lärare i detta ämne där. Han
har vid flera tillfällen uppehållit
professuren i oftalmiatrik i Stockholm,
Lund ocli Uppsala och erhöll 1937
prof:s namn. Han var 1936—46 led.
av Sjukvårdsstyr:s vetenskapliga råd
och är sedan 1936 led. av
Medicinal-styr:s vetenskapliga råd. Han var
bataljonsläkare i Fältläkarkåren 1915
—2S och i dess reserv 1928—42. —
P:s vetenskapliga skrifter behandla
bl. a. konstgjord andning samt inom
oftalmiatriken den gröna starren
("Om sklerektomi vid glaukom",
1916, drsavh.) och tårvägarnas
fysiologi och patologi. I "Nordisk lärobok
i oftalmiatrik" (1923) har han skrivit
avsnittet "Jämviktsrubbningar i
ögonens yttre motoriska apparat". —
Gift 1913 med tandläkaren, med.
kand. Ingeborg Wahlström. M. B.

Plomgren, von Plomgren,
släkt, härstammande från Småland.
Äldste kände stamfadern Göran
Eriksson var bonde på Solberga gård i
Ålems skn, Kalmar län, under
1600-talets senare hälft. Hans son Anders
P. († 1714) inflyttade till Stockholm,
där han blev borgare och linkrämare.
Söner till honom voro kommerseråden
Anders P. (P. 1) och Thomas P. (P.
2). En son till P. 1 var
överceremonimästaren Carl Anders Plommenfelt
(s. 144), jämte sin syster adlad för
faderns förtjänster. Bland P. 2:s barn,
vilka adlades 1751 för sin fars
förtjänster med namnet von P„ märkas
kommerserådet Anders von P. (f. 1730,
† 1810) och majoren vid livdrabant-

kåren Carl Fredrik von P. (f. 173S, †
1829). Dennes andre
son.generalmajoren Peter von P. (f. 1770, † 1S48),
upphöjdes 1818 i friherrligt stånd och
var far till a) översten och
sekundchefen för Livgardet till häst Anders
Erland Peter von P. (f. 1822, † 1897),
far till sekr. i Fredrika-Bremer-förb.
Ida von P. (P. 3), och b) majoren
Pontus Axel Adolf von P. (f. 1827, †
1905), farfar till verkst. dir. i ab.
Hansen & Capelen i Madrid Xils Erik
Erland Erlandsson von P. (f. 1913),
som 1946—48 var förste
legations-sekr. i Madrid.

1. Plomgren, A n cl e r s. affärsman,
f. 11 febr. 1700 i Stockholm, † 2
juni 1766 därstädes. Föräldrar:
lin-krämaren Anders P. och Margaretha
L’Eelaire. — Efter att ha varit
anställd på handelskontor i Göteborg
fick P. burskap som grosshandlare i
Stockholm 1730 och drev tills, med
sin yngre broder (P. 2) firman
Anders & Thomas Plomgren. Han var en
av stiftarna av Levantiska kompaniet
1738, stor delägare i Ostindiska
kompaniet och fullmäktig i
Generaltull-arrendesocieteten. Likaså var han en
av stiftarna av Sjöassuranskompaniet
1739 och var till 1754 en av detta
företags dir:er. Som dess repr. blev han
en av kommitterade för utarbetande
av en assurans- och en haveriordning,
vilkas verksamhet resulterade i
försäkrings- och haveristadgan av 1750.
Han medverkade även vid tillkomsten
av 1748 års växelstadga, I motsats till
P. 2 ingrep han föga i rikspolitiken
men spelade stor roll i det kommunala
livet, där han sekunderade brodern i
striderna med minuthandlarna
alltifrån 1730 och under C. Springers
angrepp. Tack vare P. 2, som var led.
av utredningskommissionen under
kriget mot Ryssland 1741—43, gynnades
han med ej obetydliga leveranser till
kronan. Sedan stadens fyrtioåtta

Anders Plomgren. Målning (detalj) av J. H.
Scheffel.

äldste ombildats till en verklig
fullmäktigeinstitution, som
representerade borgerskapet (1748), blev P. som
företrädare för grosshandlarna en av
de mest framträdande. Han fick
kommerseråds namn 1753. — P.
efterlämnade en förmögenhet av c:a 900 000
dlr kmt, och bouppteckningen visar,
att han var en intresserad samlare av
konst och litteratur. Den fasta
förmögenheten bestod främst av det 1750
förvärvade Huvudsta, som han gjorde
till fideikommiss. Firman drevs efter
P:s död av änkan, som upptog en
släkting, grosshandlare Lundin, som
kompanjon. År 1779 gjorde firman
konkurs, och denna krasch, som ägde
rum under uppseendeväckande och
ganska skandalösa former, gav genljud
även i utlandet, där den skadade
Sveriges anseende. — Gift 1) 172S med
Anna Catharina Clason, † 1734; 2)
1740 med Margareta Björkman. T. H.

2. Plomgren, Thomas,
affärsman, politiker, f. 16 aug. 1702 i
Stockholm, † 21 juni 1754 därstädes. Bror
till P. 1. — Efter att lia utbildat sig
för köpmansyrket i utlandet, bl. a. i
Königsberg, vann P. burskap i
Stockholm 1725 och bildade tills, med
brodern (P. 1) firman Anders & Thomas
Plomgren. År 1730 framträdde P. i
den stockholmska kommunalpolitiken
som en av de aktivaste bland de unga
grosshandlare, som ville utveckla och
dra nytta av den införda
merkanti-listiska skydds- ocli tvångspolitiken.
Han kom därvid i motsättning till
minuthandlarna och försvarade
hetsigt det valsystem, som i hög grad
gynnade de förmögna grosshandlarna.
P:s politiska genombrott kom med
riksdagsfullmäktigskapet vid 1738—
39 års riksdag. Han och G. Kierman
slöto sommaren 1738 formligt
kontrakt med franske ambassadören,
enligt vilket de mot 20 000 plåtar
garanterade majoritet i borgarståndet, P.
och Kierman lyckades också däri, och
från denna tidpunkt blev ståndet
främst tack vare dessa båda en
hattpartiets högborg. P. blev en av de
pådrivande i krigspolitiken mot
Ryssland. Både vid 173S—39 och 1740—
41 års riksdagar tillhörde ban ej blott
sekreta utskottet utan även dess
innersta krets, "sekretissimum". P. blev
led. (den ende ofrälse) i den med
utomordentliga befogenheter
utrustade utredningskommissionen, som
tillsattes i mars 1741 och med
förbigående av ord. instanser skulle sörja
spec. för truppernas proviantering.
Därigenom fick han en stark
ställning, som lian enligt samtida rykten
skulle ha begagnat till att rikta sig
själv, något som nu är svårt att yttra
sig om; under eget namn synes han
ej lia uppträtt som leverantör. Ge-

Karl Gustaf Ploman,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free