Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Posse, släkt - 1. Posse, Knut - 2. Posse, Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Posse
156
Possieth
kommendanten i Göteb. län friherre
Nils P. (f. 1660, † 1723), vars yngste
son, riksrådet, generalmajoren och
landshövdingen friherre Mauritz P.
(P. 10), 1771 erhöll grevlig värdighet
(ej introducerad). Med lians son,
överstekammarlierren greve Nils P.
(f. 1739, † 1818), utdog den
ointroducerade grevliga grenen av friherrliga
ätten P. af Säby på svärdssidan. P.
10:s äldste bror, kammarherren
friherre Carl Henrik P. (f. 1705, † 1761),
blev far till majoren friherre Carl
Åke P. (f. 1738, † 1809) och fänriken
friherre Johan Henrik P. (f. 1742, †
1781). Son till den förre var
generallöjtnanten friherre Carl Henrik P.
(P. 12), som 1826 erhöll grevlig
värdighet och själv slöt sin grevliga ätt.
Från hans brorson, löjtnanten vid
Södermanlands reg. friherre Mauritz P.
(f. 1808, † 1S48), härstamma alla nu
levande medl. av friherrliga ätten P.
af Säby. Ovannämnde fänriken
friherre Johan Henrik P. blev farfar till
aktuarien och publicisten friherre
Johan August P. (P. 14), som var gift
med förf. friherrinnan Betty P., f.
Ehrenborg (P. 15). En yngre bror till
P. 14 var styresmannen på Mariebergs
ammunitionsfabrik majoren friherre
Knut Henrik P. (f. 1824, † 1883), far
till gymnastikläraren Nils P. (P. 19).
Ovannämnde fänriken Johan P. blev
farfars farfar till Nils P. (f. 1727, †
1731), med vilken den adliga ätten P.
utdog på svärdssidan. — En äldre son
till fänriken Johan P. var
överstelöjtnanten och kommendanten på Laholm
Göran Johansson P. (f. 1620, † 1686).
Dennes äldste son, generallöjtnanten
och överståthållaren Knut P. (P. 7),
upphöjdes 1696 i friherrligt och 1706
i grevligt stånd och blev stamfar för
den nu levande grevliga ätten P.
Bland hans söner märkas a) översten
vid Närkes och Värmlands
infanteri-reg. greve Carl P. (f. 1687, † 1737),
som blev far till generalmajoren greve
Fredrik P. (f. 1722, † 1801), vars son
var generalmajoren greve Claes
Fredrik P. (f. 1785, † 1839), samt b)
generalmajoren, riksrådet greve Arvid P.
(P. 9). Dennes andre son, översten
greve Knut P. (f. 1724, † 1788), blev
farfars far till verkst. dir. vid
Trollhätte kanal verk, kaptenlöjtnanten
greve Knut P. (f. 1827, † 1908), från
vilken den grevliga ätten P:s
huvudgren härstammar. Bland den sistn: s
söner märkas chefen för sjömanskårens
skolor i Karlskrona,
kommendörkaptenen greve Knut Arvid P. (f. 1866, †
1932), far till kommendörkaptenen
Knut Knutson P. (f. 1S97), och
översten och kammarherren greve Göran
Edvard Henning P. (f. 186S),som tills,
med sin ovannämnde brorson 1945
donerade den grevliga huvudgrenens fa-
miljearkiv till LTppsala univ.-bibl.;
han har även gjort en penningdonation
till univ. för utforskandet av ätten
P:s historia. — P. 9:s yngste son
generalen greve Fredrik P. (P. 11)
blev far till presidenten i Göta
hovrätt greve Arvid Erik P. (f. 1753, †
1825). Dennes äldste son,
landshövdingen i Malmöh. län greve Fredrik
Salomon P. (f. 1785, † 1S53), blev
stamfar för den grevliga ättens första
yngre gren. Hans äldste son,
statsministern greve Arvid P. (P. 16), blev
far till verkst. dir. i ab. Sv.
krutfaktorierna och Skånska
bomullskrut-fabriksab., civilingenjören greve
Fredrik Arvidsson P. (f. 1851, † 1897).
En dotter till denne är förf. grevinnan
Amelie P.-Bråzdovå (P. 20). En yngre
bror till P. 16, godsägaren och
riksdagsmannen greve Gösta P. (P. 17),
blev far till godsägaren och
riksdagsmannen greve Nils P. (P. 18). Yngre
söner till ovannämnde presidenten
Arvid Erik P. voro a) majoren greve
Carl Otto P. (f. 1787, † 1S67),
stamfar för den grevliga ättens andra
yngre gren, farfar till
kustbevaknings-inspektören greve Carl Arvid P. (f.
1869, † 1945), b)
justitiestatsministern greve Arvid P. (P. 13) samt c)
landshövdingen i Kristianst. län,
överstelöjtnanten greve Knut Axel P.
(f. 1796, † 1856), stamfar för den
grevliga ätten P:s tredje yngre gren.
1. Posse, Knut Jönsson, krigare,
riksråd, † 25 mars 1500 på
Kastelholms slott på Åland. Föräldrar:
riksrådet Jöns Låge P. och Märta
Knutsdotter (Tre rosor). — P.
understödde Erik Axelsson (Tott) i
dennes kamp mot det oxenstiernska
partiets ledare Erik Karlsson (Vasa).
I slaget på Brunkeberg 1471 deltog
han med stor tapperliet, och 1473
inträdde han i riksrådet. Följ. år
nämnes lian som fogde på Tavastehus. Då
Erik Axelsson (Tott), svåger till P:s
hustru, 1481 avled, utsågs P. jämte
Lars Axelsson till
testamentsexekutör. Han kom därvid att intaga den
föga avundsvärda ställningen som
medlare mellan Axelssönerna och
riksföreståndaren Sten Sture i tvisten om
Erik Axelssons finska förläningar.
Konflikten löstes dock, och
förlikningsmötet mellan Ivar Axelsson och
Sten Sture på Gotland sommaren 1483
är troligen till stor del P:s verk.
Trots att Ivar Axelsson avträdde de
finska länen, fick P. behålla
Tavastehus ocli blev från denna tid
riksföreståndarens trogna stöd i Finland. År
1490 utsågs ban till hövitsman på
Kastelholms slott, och fem år senare
blev ban efter Nils Eriksson
(Gyllenstierna) befälhavare på Viborg.
Hösten 1495 bröto ryssarna över
gränsen och kringrände fästet. Efter en
häftig men blodigt tillbakaslagen
stormning den 30 nov. drogo de sig
plötsligt tillbaka och hävde
belägringen. Denna episod, som aldrig
tillfullo förklarats, gav sedermera
upphov till traditionen om "den
Viborgska smällen". För sin tapperhet
belönades P. med Ångermanland och Åse
härad i Västergötland på livstid.
Därtill lades sedermera även Åland med
Kastelholm. År 1496 följde P. Svante
Sture på ett härnadståg till
Ivan-gorod. Vid konung Hans kröning 1497
var lian närvarande, och 1499 deltog
ban i riksrådets beslut att antaga
prins Kristian till sv. tronföljare.
Därefter drog sig P. tillbaka till
Kastelholm, där han dog. Han ligger
begraven i Åbo domkyrka. — Gift
1472 med Birgitta (Brita)
Gustafs-dotter Sture. B. M—n.
2. Posse, Göra n Knutsson,
riksråd, f. 14 jan. 1556 på Såtenäs, Tuns
skn, Skarab. län, † 18 mars 1616 i
Danzig. Föräldrar: riddaren och
riksrådet Knut Axelsson P. och Ebba
Göransdotter av Forstenasläkten.
Brorsons sonson till P. 1. — P. blev
page hos konung Johan III 1573 och
utnämndes till ryttmästare för en
fana Västgöta hovmän 1580. Han
kämpade 15S1 i Estland och
Ingermanland, deltog som chef för en
västgötsk ryttarfana i vinterfälttåget i
Livland 1590, invaldes 1591 i
riksrådet oc-h blev samtidigt
häradshövding på Dal. Till en början slöt P.,
liksom övriga medl. av riksrådet, upp
på hertig Karls sida, men
allteftersom spänningen mellan denne ocli
Sigismund ökade, gav ban uttryck åt
en allt häftigare opposition mot den
förres regeringsmetoder. Han deltog i
Uppsala möte ocli i den passiva
oppositionen vid Söderköpings riksdag
1595 samt vägrade s. å. att sätta sig
i spetsen för den av hertigen påyrkade
finlandsexpeditionen. Missämjan blev
alltmera påtaglig, och 1597 lämnade
P. riket och begav sig över Halmstad
till Polen. Följ. år deltog ban i
Sigismunds andra färd till Sverige. Efter
hertigens seger vid Stångebro 1598
utlämnades P. jämte en del andra
flyktade rådsherrar, kastades i
fängelse ocli ställdes vid riksdagen i
Linköping 1600 inför ständernas
domstol. Han dömdes till döden men
benådades efter avbön. Han hölls likväl
i fängelse till 1603, då lian på finska
adelns förbön blev frigiven. P. trädde
snart åter i förbindelse med
Sigismund och flydde redan på hösten s. å.
tills, med P. 3 ur riket. Han trädde
i polsk tjänst och återkom aldrig till
sitt fädernesland. I Sverige
förklarades han för riksförrädare, hans gods
indrogos till kronan 1603, och han
undantags från 1604 års pardonsplakat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
