- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
169

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Post ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Precht

169

Princell

så att lian från sin verkstad kunde
leverera möbler och andra
inredningsföremål ss. tavel- ocli spegelramar,
leksaker etc. Längre fram handlade
ban också med spegelglas och
marmorbordskivor, hyrde ut möbler m. m.
samt idkade köp och försäljning av
lius och tomter. Hans förnämsta
uppdragsgivare var änkedrottning
Hedvig Eleonora och senare Karl XII.
Efter dennes död synes han icke ha
använts vid hovet. — P:s viktigaste
arbeten äro: predikstolar i Uppsala
domkyrka (1675—78, förstörda
genom brand 1702, nya 1707—09), i
Katarina kyrka, Stockholm (1695—
96, förstörda genom brand 1723), i
Storkyrkan, Stockholm (1698—1702)
och i Arboga stadskyrka (1733—36),
kungsstolarna i Storkyrkan (1684),
epitafium i Västerås domkyrka
(troligen 1686) samt altaruppsatser i
Ludgo kyrka (omkr. 1690), i
Kungs-örs kyrka (1691—99), i Västerviks
kyrka (1696), i Gustav Vasakyrkan,
Stockholm (1725—28, ursprungligen
i Uppsala domkyrka) och i Torstuna
kyrka (1732—34). — P. visade prov
på självständig uppfattning redan i
de putti, som han snidade i
änkedrottningens alkov på Drottningholm
under Millichs ledning. De röja en
dragning åt det robusta ocli naivt lekfulla
i reaktion mot klassicismens lugn och
idealisering. Flertalet av lians
följande verk äro utförda i noggrann
anslutning till Tessins "schampluner"
och i en "blåsvädersbarock" med
svävande figurer och flygande draperier,
som har anor från Bernini. I Gustav
Vasaaltaret har P. arbetat
självständigt ehuru med romersk förebild,
men försöket att imitera sten i målat
trä och marmor i gips har inte belt
lyckats. P. arbetade helst i målat eller
förgyllt trä och nådde i detta
material sina bästa resultat, t, ex. i
knubbiga barnfigurer. Som skulptör inkar-

Burchardt Precht. Målning av M. Mijtens
d. ä. omkring 1G80.

nerar lian bättre än någon annan den
karolinska tidens praktlystnad. —
Gift 1) 1678 med Brita Standoss, †
1692; 2) 1693 med Susanna Kroger.
— Litt.: J. Boosval,
"Hofbildhugga-ren B. P." (1905). Th. K.

2. Precht, Christian,
konsthantverkare, f. 30 nov. 1706 i
Stockholm, † 17 sept, 1779 därstädes. Son
till P. 1 i hans andra gifte. — Efter
att ha gått i lära hos fadern fortsatte
P. sin utbildning i England hos
guldsmeden Aug. Heckel 1727—29 och vid
konstakad. i Paris, varefter han
uppehöll sig i Tyskland 1730—31. Efter
hemkomsten arbetade ban hos
guldsmeden G. Stafliell d. ä. och övertog
jämte brodern Gustaf faderns
verkstad och butik efter dennes frånfälle
1738. Där kunde man enligt ett av
honom själv utfört "reklamkort" (en
etsning föreställande en interiör av
lokalen) få köpa "bildhuggerier och

Christian Precht. Lavering av okänd
konstnär (Kungliga biblioteket).

speglar i olika mönster" samt
"arbeten i guld och silver såväl för juveler
som till bordsserviser". Då P. var
utbildad till guldsmed, var det
förmodligen ban, som stod för den senare
delen av tillverkningarna, ehuru han
aldrig blev upptagen i ämbetet,
möjligen därför att ban som led. av
Ri-tareakad. från dess stiftande 1735
ansågs stå över skråordningen i
egenskap av fri konstnär. Det är också
som sådan ban framstår, sedan på
sistone ett något klarare ljus börjat
spridas över hans verksamhet. Han
ritade själv modeller och mönster till
de guld- och silverföremål, som
utfördes på verkstaden och som delvis
funno avnämare vid hovet. Han
anlitades också bl. a. för att uppgöra
mönsterritningar till
porslinsserviser, vilka genom Ostindiska
kompaniet beställdes i Kina på 1730-talet,
och till fajanser för Marieberg 1761.
I de förra spåras redan drag av roko-

ko, något som är anmärkningsvärt vid
en tidpunkt, då stilen i övrigt
knappast nått Sverige. Från den strama
och återhållsamt symmetriska
rokokon i dessa tidiga alster med tydlig
anknytning till barocken går P. i
senare verk över till en fullt
utbildad, "mogen" rokoko, som dock
saknar något av det beliag, som
utmärker hans ungdomsarbeten. Prov på
P:s mönsterblad finnas i Kat. mus.
och i enskilda samlingar samt i
Hamburgs Museum fiir Kunst und
Ge-werbe. Kva fynd kunna möjligen vidga
kunskapen om denne på sitt område
framstående konstnär, vilken också
utfört ett par kända etsningar. —
Ogift. — Litt.: G. Munthe, "C. P. och
hans mönsterritningar till porslin och
silver" (i Sv. nyttokonst 1926). Th. N.

Pre is, Joachim Fredrik,
friherre, diplomat, f. 1667 i Dorpat, †
22 dec. 1759 i Haag. Föräldrar:
superintendenten Georg Preisius ocli
Hedvig Schoultz. — P. uppfostrades lios
generalguvernören- över Livland, greve
Hastfer, från början till präst, sedan
till ämbetsman. År 1689 fick han
anställning vid Kansliet i Stockholm,
där ban stannade till 1692, då han
företog en utlandsresa. Under denna
knöts lian till den sv.
ministerresi-denten Palmqvists kansli i Paris. Med
denne flyttade han 1702 över till
Haag, där han under femtiosju år kom
att tjänstgöra vid den sv. legationen,
först som kommissionssekr., från 1714
som charge d’affaires, från 1719 som
ministerresident och från 1725 som
envoyé. Därunder förvärvade han
stort personligt anseende och skaffade
Sverige en betydande goodwill hos
holländarna. Särskilt under det stora
nordiska krigets slutskede blev
legationen i Haag en diplomatisk
brännpunkt, varvid P. fick tillfälle att visa
sin diplomatiska förmåga. Sålunda
betroddes lian med att föra
förhandlingar i fredsfrågan med bl. a.
Ryssland och Preussen. Av allt att döma
var han fullt invigd i Görtz’ allm.
fredspolitik och diplomatiska
arbetsmetoder. Under Görtz’ fängelsetid i
Holland 1717 föll det på P:s lott att
uppehålla kontakten mellan denne
och yttervärlden. — Som belöning för
sina tjänster utnämndes P. 1723 till
hovråd och 1725 till kansliråd samt
upphöjdes 1756 i friherrligt stånd.
— Gift 1726 med Maria Elisabeth
Reijnders. L. Dt.

Princell, Johan Gustav, präst,
frikyrkoman, f. 18 sept. 1845 i Tolgs
skn, Kronob. län, † 1 maj 1915 i
Chicago. Föräldrar: lantbrukaren
Magnus Gudmundson och Maria
Jo-nasdotter. — P. emigrerade 1856 tills,
med sina föräldrar till Förenta
staterna. Han studerade 1S62—67 vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free