Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prytz, släkt - 1. Prytz, Andreas - 2. Prytz, Claes - Prytz, släkt - Prytz, Björn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prytz
173
Prytz
sonsona sonson, poeseos prof. vid Åbo
akad. Anders Pryss (f. 1671, † 1746).
Dennes sonson, kaptenen och
kompanichefen vid Livdragonreg. Anders
Johan Pryss (f. 1752, † 1824), adlades
1799 och adopterades på sina fränder
P:s adliga namn och nummer. Efter
avskedet ur sv. tjänst
immatrikulera-des ban 1818 på Riddarhuset i
Finland. Han var far till landshövdingen
i Gävleb. län, översten i armén Lars
Adolf P. (f. 1792, † 1S63). En
adopterad fosterson till denne var
skriftställaren kaptenen Harald Oscar P.
(f. 1836, † 1909).
1. Prytz, Andreas Johannis,
biskop, författare, f. 1590 i Arboga, †
7 april 1655 i Norrköping (under
resa). Föräldrar: kyrkoherden,
prosten Johannes Claudii P. oeh
Margareta Persdotter. — P. inskrevs som
student i Uppsala 1611, där lian
upptogs i Johannes Rudbeckius’ privata
kollegium. Efter studier från 1614 i
Wittenberg och Greifswald blev ban
1619 magister i Uppsala. År 1621
utnämndes P. till prof. i vältalighet
där samt 1623 till gymnasierektor i
Linköping. Som en av tidens högst
skattade andliga vältalare blev lian
1628 hovpredikant. Han kallades 1629
av Göteborgs stad till kyrkoherde,
varjämte lian blev superintendent
över stiftet. År 1647 återbördades lian
till Linköping som biskop. — P. är
mest känd som dramatiker. Till
Gustav II Adolfs bröllop 1620 skrev ban
ett drama över Olof Skötkonung,
"Olof Skottkonung, thet är en lustig
Comoedia . ..", och till
reformationsjubileet 1621 ett ej så lyckat, mera
torrt, krönikeartat drama, "En
lus-tigh comoedia om then stormechtige
Konung Gustaf then första..." (1622).
Dessa religiöst-historiska stycken på
ofta mycket knagglig knittel skildra
kristendomens resp. lutherdomens
införande och karakteriseras av den för
seklet typiska föreningen av kyrkliga,
patriotiska och humanistiska
intressen. P. är påverkad av Messenius’
dramer, i vilka han spelat med, men
går längre än denne i realism. Han
låter bönderna tala dialekt ocli
beflita!’ sig om att korrekt återge deras
språk; lios P. finnas sålunda
intressanta exempel på dalmål. — Gift 1621
med Catharina Stiernfelt. — Litt.:
J. A. Lundell, "Om de folkliga
beståndsdelarne i det sv. skoldramat"
(i lians edition av P:s "Gustaf then
första", 1S83). M. v. P.
2. Prytz, Claes Johansson,
arméofficer, författare, f. 4 febr. 1651 i
Stockholm, ‡ 15 juli 1707 på Edö i
Askersunds landsförs., Örebro län.
Föräldrar: kanslirådet Johan
Claesson P. och Margareta Grundel.
Brorsons son till P. 1. — Efter att några
år ha bedrivit studier i Uppsala blev
P. musketerare vid Garnisonsreg. i
Narva 1668 och två år senare fänrik
vid Jämtlands reg. Han utnämndes
till kaptenlöjtnant vid Garnisonsreg.
i Wismar 1674 ocli blev major vid
greve Wittenbergs tyska
dragonskva-dron följ. år. — P. anlitades i flera
diplomatiska beskickningar. Under
sin vistelse i östersjöprovinserna
deltog han 166S—69 i en ambassad till
Ryssland samt följde sistn. år
riksrådet Klas Tott, hos vilken han var
liov-junkare, till konungavalet i Polen.
Efter att 1671 förgäves lia sökt
militär befordran deltog han följ. år i en
diplomatisk beskickning, denna gång
till Frankrike, och gick 1673 i
holländsk tjänst, som lian lämnade efter
något år. Sedermera ägnade sig P.
åt studier och författarskap. Hans
arbeten behandla juridiska, historiska
ocli genealogiska ämnen men ha aldrig
blivit befordrade till trycket utan
spredos genom avskrifter. Mest känd
är "Tractatus liistoriæ-politieus, de
jure publico regnorum Suecise
Gothiæ-que", en samling utdrag ur lagar och
offentliga handlingar av historiskt
intresse. En berättelse av P. över
beskickningarna till Ryssland och Polen
1668—69 förvaras i’ K. bibi. — Gift
1677 med Elsa Sigrid Bagge. B. G—n.
Prytz, släkt, som anses vara av
samma ursprung som den adliga ätten
P. (s. 172). Släktens äldste med
visshet kände stamfar var ryttaren vid
Skånska kavalleriet Jonas P. (f. 1633,
† 1706), som oekså blev stamfar för
den danska släkten P. Han blev
farfars farfar till bröderna
grosshandlaren i Göteborg Anders Magnus P.
(f. 1775, † 1837) och grosshandlaren
därstädes, riksdagsmannen Gustaf
Rudolf P. (f. 1776, † 1861) samt deras
halvbror godsägaren Lars Wilhelm P.
(f. 1781, † 1S70), vilka blevo
stam-fäder för släktens nil levande trenne
grenar. Till den andra av dessa hörde
Gustaf Rudolf P:3 söner, a)
tobaksfabrikanten i Göteborg Adolph P. (f.
1813, † 1870), farfar till envoyén
Björn P. (se nedan), vars dotter är
skådespelerskan Ingrid Agneta P. (f.
1916), samt b) grosshandlaren och
nederländske konsuln i Göteborg Carl
Gustaf P. (f. 1819, † 1907), far till
grosshandlaren därstädes Carl
Robert P. (f. 1S65, † 1938), som
donerade sammanlagt 200 000 kr. till den
bergshistoriska forskningen.
Prytz, Björn Gustaf,
industriman, diplomat, f. 2 april 1887 i
Göteborg. Föräldrar: grosshandlaren
Gustaf Rudolf P. oeh Theresa Ward
White. — P. kom vid sex års ålder till
England, dit fadern förlade sin
verksamhet, och utexaminerades från
Dul-wich College 1903. Han vistades där-
efter sistn. år i Göteborg ocli var
1904 anställd vid en försäkringsbyrå
i Berlin, samtidigt som lian var
språklärare i Berlitz School där. År 1905
kom han till ab. Separators tyska
dotterbolag i Berlin, var en tid försäljare
av separatorer i Bryssel och ägnade
sig därpå åt handel med sv.
industriprodukter i Algier. Han anställdes
1908 vid reklamavd. på ab. Separator
i Stockholm, där han var verksam till
1913. Sistn. år kom ban till ab. Sv.
kullagerfabriken (SKF) i Göteborg
som clief för dess reklamavd. Efter ett
år utsågs ban till verkst, dir. för
SKF:s dotterbolag i Förenta staterna,
SKF Administrative Co. i New York.
På P:s initiativ anlades en
kullagerfabrik i Hartford, Connecticut, och
dessutom förvärvades en
kullagerfabrik och en kulfabrik i Philadelphia.
Genom den snabba utvecklingen av
det amerikanska företaget under P:s
tid ökades dess aktiekapital från
50 000 till 11 mill. dollar. År 1919
blev P. verkst. dir. för SKF i
Göteborg. Fredskrisen tvingade till vissa
nedskärningar i företagets
produktion, men P. lät samtidigt med god
effekt utbygga organisationen, spec.
den transoceana. En konsolidering
genomfördes snabbt. Bolagets skulder,
som 1919 uppgingo till 25 mill. kr.,
voro likviderade 1924. Under senare
delen av 1920-talet förvärvades nya
utländska kullagerfabriker, bl. a.
Frankrikes största fabrik i branschen
(1928) ocli sju stora tyska fabriker
(1929). P. startade 1926
Kullager-tidn., som utkommer på åtta språk.
År 1937 lämnade P. chefskapet i
SKF i samband med att han
utnämndes till envoyé i London, vilken
post lian innehade 1938—47. Hans
verksamhet där är för 1940 delvis
offentligt redovisad i "Handlingar
rörande Sveriges politik under andra
världskriget" (1—3, 1947). — P.
var ordf. i styr. för SKF 1935—3S
och har varit stvr.-led. i de flesta
av bolagets utländska dotterföretag.
På grund av sin omfattande
erfarenhet bar P. tagits i anspråk inom olika
grenar av sv. industri. Han har varit
stvr.-led. i Skandinaviska banken ab.,
ab. Volvo ocli Sv. tändsticks ab. samt
var 1932 ordf. i kommittén för sistn.
bolags rekonstruktion. Sedan 1948 är
han v. ordf. i stvr. för ab. Götaverken
och led. av styr. för ab. Separator.
Han var ordf. i Sveriges allm. export
-fören. 1935—3S och är sedan 1931
sv. repr. i Internationella
handelskammaren i Paris. Vidare var han
delegerad i Europakommissionens
ex-pertkommité i Genève 1931, i 1932 års
handelskommitté, ordf. vid
sv.-engels-ka traktatförhandlingarna 1932—33,
vid sv.-brasilianska clearingförliand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
