- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
181

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pyk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Påhlman

181

Påhlman

inst. sedan 1944. Han blev 1943 led.
av styr. för Metallografiska inst. och
1948 led. av Statens
industrikommis-sion. — P. är en av tillskyndarna till
en sv. normalkontoplan, som skall
utgöra en grundval för enhetliga
redovisningsmetoder och som har blivit av
stor betydelse för rationalisering inom
i första hand den verkstadsmekaniska
industrin. -—- Gift 1917 med Ruth
Wilhelmina Åberg. Abg.

Påhlman, se även Palman.

Påhlman, Axel Gabriel,
kooperatör, f. 16 april 1882 i Linköping.
Föräldrar: byggmästaren Frans August
P. och Elin Matilda Nilsson. ■— Efter
mogenlietsex. i Linköping 1901
utbildade sig P. till trädgårdsmästare och
utexaminerades från Bergianska
trädgårdens trädgårdsskola, Stockholm,
1906. Han anställdes i tidskr.
Kooperatören 1907 och var 1910—13 dess
red. S. å. blev han sekr. i Kooperativa

Axel Påhlman.

förb., där han 1913—26 var
konsulent och 1927—47 arkivarie. — P. har
gjort en betydelsefull insats inom den
kooperativa rörelsen. Tills, med
Martin Sundell, kooperationens ledare
under dess första år, reste han från
1907 under ett tjugutal år som
föredragshållare och organisatör i
landsorten. Vid Sundelis sida arbetade P.
energiskt på att utrota
konsumtionskrediten samt öka fören:nas
kapitalbildning genom höjande av
insatskapitalet. Han har bedrivit grundliga
studier av den brittiska
kooperationen, vilka han redovisat i en rad
utländska publikationer. Som
arkivarie har han sammanställt ett rikt
material, som belyser kooperationens
historia. Utom en rad monografier över
enskilda konsumtionsfören. har han
utgett arbeten om den kooperativa
mönsterfören. i Rochdale
("Pionjärerna", 1944) och om den liberala
arbetarrörelsen och den tidiga koope-

rationen i Sverige
("Arbetarföreningarna i Sverige 1850—1900", 1944,
tills, med W. Sjölin). Han har också
skrivit åtskilliga tidskr.-artiklar, bl.
a. om trädgårdsodling och engelsk
fackföreningslxistoria. — Gift 1913
med Beda Ingeborg Augusta
Bäck-mark. E. ö—n.

Påhlman, Gösta, jurist,
handelsskolman, se s. 182.

Påhlman, J olin, handelsskolman,
se s. 182.

Påhlman, Otto, handelsskolman,
se s. 182.

Påhlman, OttoFredrik,
arméofficer, politiker, se nedan.

Påhlman, Otto Magnus,
arméofficer, skrivlärare, se nedan.

Påhlman, ätt, enligt traditionen
härstammande från en westfalisk ätt
Pohlman eller Polman, på 1600-talet
bosatt i Estland och Livland. Den sv.
ättens äldste kände stamfar Jurgen
eller Göran Polman d. ä. († omkr.
1640) var hertig Karls av
Södermanland liauptman på Anzen i Livland.
Hans sonsöner, bröderna
ryttmästaren vid Smålands kavallerireg. Johan
Polman († 1693) och ryttmästaren
vid Livreg. till häst Gustaf Polman
(† 1695), adlades 1650 med namnet
P. Johan P:s sonsöner, bröderna
ryttmästaren vid Smålands kavallerireg.
Anders Otto P. (f. 1740, † 1815),
kaptenen vid Kronobergs reg. Johan
Magnus P. (f. 1741, † 1797) och översten
för Bohusläns reg. Adolf Fredrik P.
(f. 1743, † 1825), blevo stamfäder för
ättens nu levande trenne grenar. -—
Till den första yngre grenen hörde
Johan Magnus P:s son, översten Otto
Fredrik P. (P. 1). En brorson till
denne var löjtnanten Otto Magnus P.
(P. 2), som blev far till rektorn Otto
P. (P. 3) och rektorn John P. (P. 4).
En yngre son till den senare är
rektorn Gösta P. (P. 5).

1. Påhlman, Otto Fredrik,
arméofficer, politiker, f. 24 mars 17S5
i Ryssby skn, Kronob. län, † 8 maj
1822 i Östra Ryds skn, östergötl. län.
Föräldrar: kaptenen Johan Magnus
P. ocli Margareta Helena
Stålhammar. — P., som utexaminerades från
Krigsakad. på Karlberg 1802, blev
fänrik vid livreg.-brigadens värvade
infanteri s. å., premiärlöjtnant vid
finska gardet 1809, kapten vid andra
gardet 1810, adjutant hos kronprins
Karl Johan 1811, major i armén 1813
och v. kommendant på Karlstens
fästning s. å.; han befordrades till
överstelöjtnant 1817 och till överste 1822.
Han deltog i 1813—14 års krig i
Tyskland och Norge. Några månader
fore sin död blev han tf. landshövding
i Linköpings län. —■ P. deltog
energiskt i Riddarhusets
riksdagsförhandlingar. Han var led. av statsutskottet

vid riksdagarna 1809—10, 1810—15
och 1817—18, av bankoutskottet 1809
—10 och av talmanskonferensen 1810,
1815 och 1817—18; han var
statsrevi-sorvid riksdagarna 1809—10,1810och
1815 samt var fullmäktig i
Riksgäldskontoret från 1818 till sin död. Vid
1S09—10 års riksdag uppges han till
en början ha tillhört det gustavianska
partiet men snart ha övergett detta
för en mera medlande ståndpunkt;
senare kom lian ss. Karl Johans
adjutant att i viss mån framstå som ett
språkrör för denne. Ett betydligt
uppseende (och stor ovilja inom
borgarståndet) väckte han 1815 som radikal
förespråkare för judarnas rätt att
obehindrat invandra till Sverige och
här driva vilken näring som helst.
—-Gift 1821 med Aurora Eva Sofia
Stenhammar. U. D.

2. Påhlman, Otto Magnus,
arméofficer, skrivlärare, f. 1 april
1S11 i Ryssby skn, Kronob. län, † 13
nov. 1873 i Vänersborg. Föräldrar:
kaptenen Jon P. och friherrinnan
Ulrika Fredrika Albertina Sparre.
Brorson till P. 1. •— P. blev volontär vid
Kronobergs reg. 1822 och löjtnant vid
Dalreg. 1834. Sedan han 1841 tagit
avsked ur krigstjänsten, gick han i
rysk tjänst och var under flera år
verksam som lärare vid kejserliga
kadettskolan i S:t Petersburg, varvid
bl. a. undervisningen i skrivning
anförtroddes åt honom. Under denna
tid utarbetade P. en ny skrivmetod,
efter vilken han 1846 började
undervisa. P. ägnade sig efter hemkomsten
till Sverige helt åt skrivundervisning
efter sin metod. Det karakteristiska
för denna var de två enkla
grundformerna, ett rakt streck och en
halvoval, varav alfabetets alla bokstäver
kunde sammansättas. Den
Påhlman-ska skrivmetoden, vilken sedermera
ytterligare utvecklades av P:s söner
(P. 3 oc-h P. 4), innebar en epokgöran -

Otto Magnus Påhlman. Målning av A.
T.lindmark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free