Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Quensel, Carl-Erik - Quiding, Qviding, släkt - 1. Qviding, Bernhard Christoffer - 2. Quiding, Peter - 3. Quiding, Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Quiding
100
Quiding
(1940) och "An Extension of the
Vali-dity of ’Student’-Fisher’s Law of
Distribution" (1944). Huvudparten av
hans produktion gäller emellertid
befolkningsstatistiken, där han, bl. a.
som särskilt tillkallad sakkunnig åt
1935 års befolkningskommission och
1941 års befolkningsutredning,
författat ingående analyser av
befolknings-situationen i vårt land oeh behandlat
viktiga aktuella problem i anslutning
därtill. Bland lians demografiska
undersökningar märkas
"Skilsmässofrekvensen med särskild hänsyn till
barnantalet" (1936), "Det erforderliga
barnantalet inom äktenskapet i en
stationär befolkning" (s. å.), ett par
undersökningar rörande
fruktsamheten iämte befolkningsprognoser (tills,
med S. D. Wicksell, 193S), "Changes
in Fertility following Birth
Restric-tion" (1939), "Giftermålsintensiteten
i Sverige under de sista årtiondena
och dess framtida storlek" (s. å.) och
"Studier över adelns demografi under
senare år" (1944). Förutom en rad
övriga demografiska frågor har han
i facktidskr. behandlat åtskilliga
andra aktuella statistiska problem,
ss. dyrortsbestämning och
dyrorts-gruppering, de allmänna
skördeomdömenas noggrannhet samt
inkomstfördelningen i Sverige. För
univ.-under-visningens behov har han utgivit
"Lärobok i den teoretiska statistikens
grunder" (1944). — Q. har varit
livligt verksam inom skytterörelsen;
bl. a. blev han 1934 sv. akademisk
mästerskytt. — Gift 1942 med
Birgitta Bertilsdotter Sederholm. K. L.
Quiding, Q v i d i n g, gammal
skånsk prästsläkt, vars äldste kände
stamfar var kyrkoherden i Kvidinge
pastorat av Lunds stift Johannes
Jacobi Helsingburgensis (f. 1632, †
1695). Bland hans söner, vilka efter
födelseorten Kvidinge antogo
släktnamnet Q., märkes kyrkoherden i
Landskrona, prosten i Rönneberga och
Har jagers härader Petrus Q. (f. 1669,
† 1731). Dennes sonson,
kryddkram-handlaren i Stockholm Bernhard
Christoffer Q. (f. 1746, † 1797), var
far till v. presidenten i
Kommerskollegium Bernhard Christoffer Q. (Q.
1), som med bibehållet namn adlades
1817 och själv slöt den adliga ätten
Q. En yngre son till ovannämnde
prosten Petrus Q., kyrkoherden i
Västra Karup Nils Q. (f. 1705, †
1749), blev stamfar för den nil
levande släkten Q. och far till
kyrkoherden i Nättraby Johannes Q. (f.
1735, † 1791) och
sockerbruksinspek-toren i Ronneby Jöns Q. (f. 1737, †
1807), från vilka släktens tvenne
huvudgrenar härstamma. Till den äldre
av dessa hörde Johannes Q:s sonson,
innehavaren av firman W. Hubendick
& co. i Karlskrona Wilhelm Ossian
Q. (f. 1817, † 1910), vars son var
köpmannen och museiintendenten Gustaf
Q. (Q. 4). Till den yngre grenen hörde
Jöns Q:s söner,
kommissionslantmä-taren ocli stadsingenjören i
Karlskrona Anders Q. (f. 1770, f 1823), far
till justitierådet Peter Q. (Q. 2),
samt prosten och kompastorn i Caroli
förs. i Malmö Nils Jönsson Q. (f. 1773,
† 1824), far till rådmannen Herman
Q. (Q. 3). Dennes dotter är
skrift-ställarinnan Annie Q. (Q. 5), som var
gift med red. friherre Dan Åkerhielm
(f. 1863, † 1931).
1. Qviding, Bernhard
Christoffer, ämbetsman, politiker, f.
25 nov. 1778 i Stockholm, † 3 maj
1846 därstädes. Föräldrar:
krydd-kramhandlaren Bernhard Christoffer
Q. och Helena Maria Lindberg. — Q.
blev student i Uppsala 1794 och vann
efter avlagd kansliex. 1797 inträde i
Kanslikollegium som e. o. kanslist.
S. å. övergick han till
Krigsexpeditionen, där han 1S12 blev förste
expe-ditionssekr. Fyra år senare blev han
tf. statssekr. för krigsärenden. År
1817 adlades lian med bibehållande
av sitt släktnamn. Följ. år fick han
fullmakt på statssekr.-tjänsten. Q.
blev medl. av statsrådet dels på grund
av sina ämbetsmannameriter och dels
emedan Karl Johan och
generaladjutanterna hoppades att i honom få ett
lätthanterligt redskap. Föga
självständig blev Q. en bricka i det
politiska spelet. Vid riksdagen 1823
riktade den allt mäktigare oppositionen
skarpa angrepp mot Q., som ställdes
under riksrättsåtal, vilket dock
resulterade i ett frikännande. Efter
riksdagens slut slog Karl Johan in på en
försonligare politik mot oppositionen,
och en följd därav blev, att Q. 1824
avskedades från sitt ämbete. Han
erhöll en reträttplats ss. v. president i
Kommerskollegium och kom sedan ej
Bernhard Christoffer Qviding. Målning av
B. V. Wolilfahrt 1839.
att spela någon politisk roll. Q. blev
1818 led. av Krigsvet. akad. — Gift
1818 med Johanna Vilhelmina
Wess-man. S. O. S.
2. Quiding, P e t e r, jurist,
ämbetsman, f. 21 nov. 1797 i Ronneby, † 25
okt. 1880 i Stockholm. Föräldrar:
kommissionslantmätaren och
stads-ingenjören Anders Q. och Maria
Charlotta Wickenberg. Sysslings son till
Q. 1. — Q. studerade först i Lund
och därefter i Uppsala, där han
avlade hovrättsex. 1816. Han blev
auskultant i Svea hovrätt sistn. år,
e. o. kanslist i justitiefördelningen av
K. M:ts kansli 1818 och v.
häradshövding 1821. Han tjänstgjorde som
kopist i ovannämnda fördelning 1822
och utnämndes till häradshövding
1823. Efter att lia varit assessor i
Hovrätten över Skåne och Blekinge
från 1824 blev Q. tf. revisionssekr.
1S42 och hovrättsråd 1844. År 1847
blev han justitieråd, på vilken post
lian kvarstod till 1862. Q. ansågs pä
sin tid som en av Högsta domstolens
skarpsinnigaste led. Han publicerade
en mängd artiklar i Chr. Naumanns
Tidskr. för lagstiftning, lagskipning
och förvaltning. — Gift 1830 med
Charlotta Bremer, en syster till
författarinnan Fredrika Bremer. Lvvl.
3. Quiding, Nils Herman,
jurist, sociolog, f. 30 aug. 1808 i Malmö,
† 26 dec. 1886 därstädes. Föräldrar:
prosten Nils Jönsson Q. och Sara
Maria Quiding. Kusin till Q. 2. — Q.
blev student i Lund 1825 och avlade
hovrättsex. där 1S30. Efter
domartjänstgöring, varunder han förrättade
sexton ord. ting, var han auskultant
vid Svea hovrätt och senare vid Göta
hovrätt. Han inträdde 1837 i Malmö
stads tjänst och avancerade 1839 till
stadsnotarie och notarius publicus.
Samtidigt bedrev han publicistisk
verksamhet och var 1838—42 red. för
Malmö Tidn. Åren 1847—79 var han
rådman i Malmö, och 1862—63
representerade han staden i borgarståndet.
—- Q. är den mest betydande
företrädaren i Sverige för den
socialistiskt-utopiska riktning, som i Europa
föregick marxismen. Förhållandena i
hemstaden, där de maktägande bl. a. lagt
under sig stadens donationsjord,
inriktade hans uppmärksamhet på
samhällets brister, och 1840 bildade han
en kommunalfören., som sökte utverka
införandet av självstyrelse. Det av Q.
1841—44 utg. "Arkiv för
kommunallagstiftning" var fören: s organ. I
kommunens självstyrelse såg han grunden
för en mera genomgripande
samhälls-reform. Misstanken, att ett
"falsarium" blivit begånget även inom
staten, fann han nämligen bekräftat av
sina historiska forskningar, som
utvisade, att rättssamhället tillkommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
