- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
193

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quiding ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Qvist

193

Qvistgaard

rar: inspektören Andreas Q. och Anna
Elisabeth Salner. Om Q:s släkt se
Svinhufvud. — Q. blev student i
Uppsala 1743, auskultant i
Bergskollegium 1747, e. o. notarie där 1750 samt
övermasmästare 1755. Han fick
bergmästares titel 1770, blev dir. över den
finare järntillverkningen följ. år samt
assessor i Bergskollegium 1782. ■—
Ären 1760—69 studerade Q. med
reseanslag av Jernkontoret järn- och
ståltillverkningen i England och
Frankrike. Vid hemkomsten avlämnade han
en berättelse till Jernkontoret:
"Anmärkningar uti hvarjehanda ämnen,
samlade på resan i England åren 1766
och 1767 ..." (ex. bl. a. i
Jernkontoret och i Bergskollegii arkiv i
Riksarkivet). I England studerade Q.
bl. a. den Huntsmanska
degelståls-proeessen, vilken han dock ej berörde
i sin berättelse, då han för egen räk-

Bengt Qvist. Målning av L. Pasch d. y.

ning tänkte exploatera sin kunskap.
År 1769 erhöll han av Bergskollegium
privilegium för ett degelstålverk samt
av Brukssocieteten ett räntefritt lån.
Byggandet av verket (Ersta på
Södermalm i Stockholm) igångsattes 1770
men avslutades ej förrän 1776, då
ståltillverkningen på allvar kunde börja.
Stålet var av god kvalitet, men trots
export till Frankrike, Förenta
staterna och Holland hade Q. ofta svårt att
finna avsättning för det, och ibland
lät han själv bearbeta det. Verket blev
ingen lysande framgång och nedlades
efter Q:s död. Q. var även en tid chef
för en nyanlagd klinkerfabrik i
Stockholm samt ledde stenkolsborrningar
i örebrotrakten. Han åtog sig
dessutom krävande arbeten för Trollhätte
kanalverks räkning, varför han 1772
erhöll två och ett halvt års ledighet
från sin statstjänst. — Av
Jernkontoret ansågs Q. som "en av de för-

farnaste i sina ämnen". Han blev led.
av Vet. akad. 1769. — Gift 1769 med
Lovisa Ulrika von Aken. — Litt.: C.
Sahlin, "De svenska degelstålverken"
(i Med hammare och fackla, 4, 1932).

J. H.

Qvist, Nicolaus (Nils) Donatus,
industriman, f. 7 aug. 1835 i
Bodils-röd, Krokstads skn, Göteb. län, † 30
april 1916 i Stockholm. Föräldrar:
kommissionslantmätaren Nicolaus Q.
och Brita Lovisa Sahlberg. — Efter
en kort tids tjänstgöring på ett
länsmanskontor i hembygden var Q. 1851
—57 bokhållare vid sågverket i Torp,
Bohuslän. Han flyttade sistn. år till
Ångermanland, där han till 1871 var
bokhållare och inspektor vid olika
sågverk i Kramfors, Nyland, Nvvik
och Sandviken. Därunder skaffade han
sig ingående kännedom om Ådalens
skogar och förutsättningar för
trävaruindustri. År 1871 grundade han
Strömnäs ångsågs ab., som 1S77
sam-manslogs med Sollefteå trävaru ab.
under namnet Strömnäs ab. Detta
företag var under slutet av förra
århundradet en betydande exportfirma
för trävaror, och Q. tillhörde de
ledande männen inom Ådalens industri.
Han ledde Strömnäs ab. till 1904, då
han flyttade till Stockholm, men
tillhörde dess styr. till sin död. Dessutom
var han styr.-led. i flera andra bolag
ss. Sprängsvikens ab. 1879—1904.
Ångermanälvens flottningsfören. 1874—
1901 och ab. Norrlandsbanken 1911—
12. Han var också kommunalt
verksam bl. a. som led. av Västernorrl. läns
landsting. — Gift 1873 med Hedvin
Elisabeth Holmberg. — En son till
Q. är disponenten Nils Henrik Q. (f.
1883), som är förf. till ett par
värdefulla släkt- och kulturhistoriska
skildringar från Ådalen, "Strömnäs. En
familjeskildring från fars och mors
tid" (1929, tr. i tolv ex.) och det stora
arbetet "Ådalen. Ett bidrag till dess
industri- och personhistoria" (1—2,
1943—47). T. M.

Qvistgaard, Jens Harald,
ingeniör, ämbetsman, f. 22 sept. 1895 i
Göteborg. Föräldrar: grosshandlaren
Jens Fredrik Oscar Q. och Sigrid
Alfhild Ekblad. —- Efter studentex.
i Örebro 1914 utexaminerades Q. från
Tekn. högskolan 1918 ocli hade till
1919 anställning som ingenjör vid ab.
Götaverken. Åren 1919 och 1920 var
han knuten till Anglo-Swedish
Elec-trical Welding Co. i London samt
Chantiers-Navals Franjais i Caen.
Han blev e. mariningenjör 1920,
mariningenjör av andra graden i
reserven 1922 ocli på stat 1927 samt
mariningenjör av första graden 1937.
Åren 1920—22 tjänstgjorde han som

Harald Qvistgaard.

flottilj ingenjör på torpedbåtar samt
vid örlogsvarvet i Karlskrona. Han
innehade samma befattning i
Marinförvaltningen 1922—24, var v.
verkst. dir. vid Oskarshamns mek.
verkstads och skeppsdockas ab. 1924—
28, tjänstgjorde på jagare 1928—29
samt var arbetsledare vid
jagarbvg-gen på örlogsvarvet i Karlskrona 1929
—41. Under sistn. period företog han
resor för kontrollantuppdrag och
studier till England, Frankrike,
Tyskland ocli Tjeckoslovakien. Vid
krigsutbrottet 1939 organiserade Q.
seriebygge av 12 större minsvepare och
var kontrollant för detta; 1941—42
var han chef för marinens
nybygg-nadscentral i Göteborg. Q. blev 1942
marindir. av första graden med
kommendörs tjänsteklass och s. å.
marin-överdir. och chef för
Mariningenjörkåren och Marinförvaltningens
ingen-jöravd. År 1945 erhöll han
konteramiral tjänsteklass. Q. blev 1946 led. av
Statens industrikommission och är
seden 194S dess ordf. Han åtnjuter
fr. o. m. 1947 partiell tjänstledighet
från befattningen som marinöverdir.
och är sedan sistn. år chef för den
samordnande exportorganisation, som
handlägger exportärenden enligt 1946
års kreditavtal med Sovjetunionen.
Sedan 1949 uppehåller han
förordnandet som generaldir. ocli chef för
Riks-nämnden för ekonomisk
försvarsberedskap. Han är sedan 1947 styr.-ordf. i
Sv. skifferoljeab. — Q. var medl. av
1941 års örlogsvarvskommitté och
ordf. i 1943 års örlogsvarvsutredning.
Han invaldes i
Örlogsmannasällskapet 1938 samt blev led. av Krigsvet.
akad. 1943. Från trycket har han
utgivit tidskr.-uppsatser ang.
varvstekniska problem, fartygsbyggnader m. m.
—- Gift 1928 med. Ingrid Carolina
Wingren. A. G.

13 Svenska män och kvinnor VI

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free