Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raa, Frithiof - Raab, släkt - 1. Raab, Carl - 2. Raab, Claes Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R
Frithiof Raa.
Raa [rå], Georg Frithiof
Andreas Oscar, skådespelare, f. 11 jan.
1840 i Stockholm, † 20 maj 1872 i
Helsingfors. Föräldrar:
vaktmästaren Anders Erikson R. och Johanna
Lindgren. — Som helt ung blev R.
anställd vid Evangeliska
fosterlandsstiftelsens sekretariat, där han
utförde översättningsarbeten. Han var
därefter litograf vid Salmsons
litografiska tryckeri i Stockholm samt
elev vid Konstakad. År 1861
antogs han som elev vid K. teatern, och
följ. år engagerades han av E.
Stjernström till Mindre teatern. Han
tillhörde Andersson-Åhman-Pousettes
sällskap 1863—66 och var frän sistn. år
till sin död verksam vid Nya teatern
i Helsingfors. — Under sina tidigare
teaterår var R. mycket använd i
älskarroller på grund av sin eleganta
apparition ocli sällsynt vackra röst.
Bl. a. spelade han Axel i
Oehlenschlägers "Axel och Valborg" och
Both-well i Björnsons "Maria Stuart i
Skottland". Senare övergick han
till karaktärsfacket. För
stockholmspubliken blev han känd genom sin
ypperliga framställning av Axels roll
i Björnsons "De nygifta", och stor
framgång hade han också i Banvilles
"Gringoire", där han hade
huvudrollen. Konstnärligt nådde han högst
under Helsingforstiden. Artistiskt
och psykologiskt väl utförda roller
från denna tid voro Daniel Hjort i
J. Wecksells drama med samma namn,
Gustav II Adolf i Topelius’ "Regina
von Emmeritz", Oberon i
Shakespea-res "En midsommarnattsdröm" och
Thumelicus i F. Halms "Fäktaren
från Ravenna". — Gift 1866 med
skådespelerskan Hedvig Charlotta
(Lotten) Forsman, sedermera
Winter-hjelm (bd 8). A. L.
Raab, adelssläkt, som utgör en gren
av en urgammal tysk adelsätt. Den
sv. släkten R:s äldste med visshet
kände stamfar, kommendanten i
Wittenberg, generalmajoren Reinhold R.
(‡ 1632), var farfar till
kavallerilöjtnanten Axel R. (f. 1620, † 1692). En
äldre son till denne, kommendören
Carl R. (R. 1), naturaliserades 1719
som sv. adelsman och blev farfars far
till artillerikaptenen vid arméns flotta
Axel Ulrik R. (f. 1756, † 1799).
Söner till denne voro den uppburne
bell-manssångaren kaptenen Axel Arvid
R. (f. 1793, † 1836) och kamreraren
vid Styr. över rikets fängelser och
arbetsinrättningar Carl Vilhelm R.
(f. 1795, † 1842). Med dennes yngste
son, konstnären Carl Axel R. (f. 1835,
† 1871), utdog den adliga ätten R. på
svärdssidan. — En yngre bror till
R. 1, domprosten i Reval Carl R. d. y.
(f. 1667, † 1711), blev far till Adam
Johan R., slutligen landshövding i
Kronob. län (f. 1703, † 1776), som
1746 naturaliserades som sv.
adelsman och 1771 upphöjdes i friherrligt
stånd. En äldre son till honom,
kaptenen friherre Johan Erik Augustin
R. (f. 1745, † 17S8), blev stamfar för
ättens nu levande äldsta gren. Bröder
till kaptenen friherre Johan Erik
Augustin R. voro översten och
landshövdingen friherre Claes Jacob R. (R. 2)
och majoren friherre Adolf Fredrik
R. (f. 1762, † 1814), vilka blevo stam-
fäder för ättens tvenne yngre grenar.
Bland R. 2:s söner märkas a)
ryttmästaren och kammarherren friherre
Gustaf Adolf R. (f. 1786, † 1S41),
farfar till skriftställaren friherre Gustaf
R. (R. 5), samt b) kammarherren och
godsägaren friherre Adam R. (R. 3),
far till chefen för generalstaben
generalmajoren friherre Hugo R. (R.
4). Tvillingbror till majoren friherre
Adolf Fredrik R. var majoren friherre
Axel Engelbrekt R. (f. 1762, † 1811),
som blev farfar till polismästaren i
Uppsala friherre Nils Edvard R. (f.
1841, † 1901), huvudpersonen i en
mängd anekdoter från Uppsala.
1. Raab, Carl Axelsson,
sjöofficer, f. 14 juni 1659 i Stockholm, † 1
mars 1724 i Karlskrona. Föräldrar:
kavallerilöjtnanten Axel R. och
Fran-goise Le Moin. — R. antogs 1674 till
volontär vid amiralitetet och deltog
i Karl XI :s krig mot Danmark som
artilleriunderofficer. Åren 1680—86
var han i holländsk tjänst, och efter
hemkomsten blev han sistn. år
underlöjtnant vid sv. flottan, där han 1697
blev amiralitetskapten och 1710
befordrades till kommendör. — Under
det stora nordiska kriget deltog R. i
flera drabbningar som fartygschef;
bl. a. var han med om landstigningen
på Själland 1700 och deltog 1710 i
sjöslaget i Köge bugt. Som chef för
en detacherad styrka utmärkte sig
R. i en strid nära Högland 1713, där
han segerrikt bekämpade en stor
fientlig eskader i den första
drabbningen i öppet vatten mellan sv. och
ryska sjöstridskrafter. — R. blev 1719
naturaliserad sv. adelsman ocli
introducerades s. å. på Riddarhuset. — Gift
1680 med Ursila Witzell. A. G.
2. Raab, ClaesJacob, friherre,
sjöofficer, ämbetsman, f. 5 aug. 1747
i Karlskrona, † 2 juni 1804 på
Ryssbylund i Ryssby skn, Kalmar län.
Föräldrar: landshövdingen i Kronob. län
friherre Adam Johan R. ocli Maria
Elisabet Rydingsvärd. Brorsons son
till R. 1. — R. blev 175S kadett vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
