- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
195

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raab ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Raab

195

Rabbén

amiralitetets kadettkår, 1763
underofficer, 1774 löjtnant vid
sjöartilleriet med kaptens värdighet samt 1776
major. År 1783 blev han
överstelöjtnant och 1788 överste vid amiralitetet.
Under kriget mot Ryssland förde han
i sjöslaget vid Högland befälet på
linjeskeppet Dygden, varvid han
synes ha gjort en tapper insats. Åren
17S9—1800 var R. landshövding i
Blek. län. — Gift 1) 1784 med Ebba
Gustava Persdotter Lilliehorn, † 1794;
2) 1796 med Anna Beata Ehrenborg.

A. G.

3. Raab, Adam Christian,
friherre, jordbrukare, arméofficer,
politiker, f. 13 aug. 1801 på Marielund i
Nättraby skn, Blek. län, † 8 juni 1872
i Stockholm. Son till R. 2 i hans andra
gifte. — Vid fjorton års ålder kom
R. till univ. i Uppsala och inskrevs
samtidigt vid Kalmar reg., där lian
1816 blev fänrik och 1838 kapten samt
1845 erhöll avsked med pension. Vid
hovet avancerade han till
kammarjunkare 1827 och kammarherre 1837.
R. övertog vid moderns frånfälle 1825
Ryssbylunds egendom i Ryssby skn,
Kalmar län, där han kom att
framstå som en föregångsman i fråga om
rationellt jordbruk i denna
landsända. Han var 1S38—56 ordf. i länets
hushållningssällskap och lyckades vid
riksdagen 1853—54 tillförsäkra
hushållningssällskapen en tryggad
ekonomi genom anslag av skattemedel.
År 1S45 blev han led. av
Lantbruks-akad. Från 1856, då Ryssbylund
försåldes, var lian bosatt på sin egendom
Vårby i Södertörn. — R. bevistade
samtliga riksdagar från 1834 till
ståndstidens slut. Hans politiska
inställning var moderat-liberal;
oppositionen vid 1840 års riksdag vann
icke hans anslutning, men efter
tronskiftet 1844 hörde han till de "grå"
reformvännerna på Riddarhuset. Han
deltog i reformrörelsen 1848 men
företrädde dess moderatare riktning och

Adam Raab.

verkade för antagandet av det
kungliga representationsförslaget av s. å.
Vid det slutliga avgörandet 1865
talade han för det De Geerska
förslaget. R. var särskilt under senare delen
av sin levnad livligt intresserad för
utrikespolitiska frågor och
sympatiserade därvid med de nationella ocli
liberala rörelserna i Europa. Ända
från 1848 hängiven de
skandinavistis-ka idealen sökte han efter
skandinavismens misslyckande 1863 rädda vad
som var möjligt och deltog följ. år i
bildandet av Nordisk nationalfören.,
vars ordf. han var till sin död. Efter
representationsreformen var R. led. av
Första K. 1867—72 och tillhörde
dälden fraktion, varur senare den s. k.
lantmannafilialen framgick. — Gift
1) 1S26 med friherrinnan Carolina
Charlotta Fleetwood, † 1837; 2) 1839
med Engel Maria Linnerhielm, †
1856; 3) 1862 med Christiane Young
från Skottland. — Litt.: E. Tiselius,
"A. C. R. och Hugo R." (Personhist.
tidskr. 1931). S. Sw.

4. Raab, Claes Fredrik Hugo,
friherre, arméofficer, f. 27 nov. 1831 på
Ryssbvlund i Ryssby skn, Kalmar län,
†’ll dec. 1881 i Stockholm. Son till
R. 3 i hans första gifte. — R. blev
underlöjtnant i Kalmar reg. 1850,
genomgick Allm. krigsskolan i Berlin
1S55—58 och utnämndes 1859 till
generalstabsofficer. Han befordrades
till major i armén 1870 samt blev
överstelöjtnant i armén och chef för
Lantförsvarsdep: s
kommandoexpedition 1872, överste och chef för
Generalstaben 1873 och generalmajor 1877.
— Under sin utbildning i Tyskland
var R. adjutant hos sv.-norske
ministern i Berlin 1856—58 och
tjänstgjorde vid olika preussiska reg. Då
Danmark 1864 anfölls av Preussen,
gick R. i dansk krigstjänst, blev
dansk premiärlöjtnant, anställdes vid
högkvarteret i Sönderborg och
bevistade striden vid Dybböl. Han fick
strax därefter befälet över det av
frivilliga svenskar och norrmän
bestående första kompaniet av kapten
Aaröes strövkår. Med sitt kompani
utförde R. åtskilliga
rekognosceringar och expeditioner, bl. a. den till Loit
Kirkeby i Slesvig. R. klandrades på
sina håll i Sverige för att han bar
vapen mot Preussen, där han åtnjutit
gästfrihet och värdefull undervisning,
men R., som i likhet med sin far
omfattade tanken på Nordens enhet ocli
de skandinaviska folkens gemenskap,
ansåg det naturligt att kämpa på
broderfolkets sida. Efter hemkomsten till
Sverige förordnades R. till sekr. i
fälttjänstreglementskommittén 1864
och blev 1865 lärare i taktik vid
Krigsskolan på Karlberg. Han var lärare
i krigskonst och krigshistoria vid

Hugo Raab. Litografi.

Högre artilleriläroverket på
Marieberg 1866 ocli vid Krigshögskolan 1867
—73. År 1871 var lian sekr. i
försvarsutskottet vid urtima riksdagen,
1S73 uppgjorde han förslag till
grunder för en ny härordning, baserad på
allm. värnplikt. Året därpå
utarbetade han förslag till övergång till ny
härordning och var led. av kommittén
för granskning av detta förslag.
Kommitténs betänkande lades till grund
för det- av K. M:t för riksdagen
framlagda förslaget 1875. Det var ett
långtgående reformförslag, där bl. a.
övningstidens längd bestämts till tio
och en halv månader för infanteriet.
Förslaget blev emellertid icke godkänt
av riksdagen. Däremot antogs ett
förslag om förändrad organisation av
arméns generalstab, uppgjort av R.,
som då var chef för Lantförsvarets
kommandoexpedition. Detta
synnerligen betydelsefulla förslag utgjorde
grunden för Generalstabens
organisation och verksamhet 1873—1936. —
R. är även den sv. krigshögskolans
skapare. Högre artilleriläroverket på
Marieberg hade visserligen 1866
om-bildats till en krigshögskola med en
särskild s. k. generalstabslinje, vars
ändamål var att utbilda aspiranter
vid Generalstaben, men denna linje
intog en undanskymd plats, och vid
undervisningen förhärskade de
artil-leristiska synpunkterna. Den 16 nov.
1876 framlade R., som då var
generalstabschef, ett memorial innehållande
fullständig plan för en ny och
självständig krigshögskola, vari han
klargjorde den allmänt militära
högskoleutbildningens uppgift och uppdrog
riktlinjerna för högskolans arbete.
Den nya krigshögskolan öppnades
1878, och dess verksamhet och
utveckling har sedan fortgått på denna
grund. Även på fälttjänstövningarnas
område var R. banbrytare. Vid 1871
års fälttjänstövningar i Skåne, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free