Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Raab, Hugo - 5. Raab, Gustaf - Raattamaa, Johan - Rabbén, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Raab
196
Rabbén
planlades av R., bröt lian med
slentrianen från övningslägren, vid vilka
övningarna bestodo av formell exercis
och korta övningsskeden med i regel
på förhand fastställt förlopp. Till
grund för 1871 års övningar lade R.
en för hela övningstiden gällande
förutsättning, och cheferna för de mot
varandra opererande kårerna ägde
att inom förutsättningens ram fatta
självständiga beslut. — R. var led. av
ett flertal kommittéer, utöver de
redan nämnda, bl. a.
kartverkskommittén 1S77—78 och kommittén för
lant-försvarets ordnande 1880—81. —
Bland R:s militära skrifter kunna
nämnas "Några ord om tidens kraf
på lätt infanteri" (1857), "Om
ändamålet med Stockholms befästande i
anledning af J. Mankells skrift i
samma ämne" (1860), "Kort
sammanfattning af de viktigaste
bestämmelserna rörande arméns
organisation" (1870), "Bör och kan svenska
folket försvara sig?" (1871), "Våra
fördomar" (1876—77) samt
åtskilliga uppsatser i Krigsvet. akad:s
tid-skr., bl. a. "Den adliga rusttjänsten"
(1870). — R. blev led. av Krigsvet,
akad. 1863. — Gift 1869 med Louise
Johanna Charlotta Grill. — Litt.:
E. Tiselius, "Adam Christian R. och
H. R." (Personhist. tidskr. 1931).
F. M.
5. Raab, Gustaf Adolf, friherre,
socialpolitiker, f. 17 maj 1844 i
Ryssby skn, Kalmar län, † 16 mars 1914
i Köpenhamn. Föräldrar:
underlöjtnanten friherre Claes Gustaf Fredrik
R. och Sofia Carolina Teresia
Fors-6eck. Sonsons son till R. 2. — Efter
officersex. 1S67 blev R. underlöjtnant
vid Första livgrenadjärreg. Han blev
kapten 1886 samt erhöll avsked
inaktiv tjänst 1S95. Genom giftermål
förvärvade han egendomarna
Bruse-måla och Bökemåla i Långemåla skn,
Kalmar län. — R. gjorde sig känd
som förkämpe för folkpensioneringen.
Gustaf Raab.
Han företog vidsträckta
agitationsresor i Sverige och drev på olika sätt
propaganda för sin idé, bl. a. i en 1897
utg. skrift, "Allmän pensionering".
I en av Stockholms och Göteborgs
ar-betarefören:ar tillsatt kommitté ang.
denna fråga var R. den ledande
kraften; det var främst han, som
utarbetade det förslag, som 1906
överlämnades till konungen och som byggde på
obligatoriska, direkta avgifter för
alla medborgare mellan aderton och
sextio år. År 1910 fick R. till stånd
en folkpensioneringskongress i
Stockholm. Denna blev emellertid ingen
personlig framgår.g för R., emedan den
icke särskilt uttalade sig för hans
förslag utan endast allmänt
rekommenderade ett snart genomförande av
folkpensioneringen. Betydelse för
pensioneringens genomförande fick R. främst
därigenom att lian bidrog till frågans
aktualisering. — R. var även
musikaliskt intresserad och tonsatte bl. a.
Z. Topelius’ "Björkens visa" (1890).
— Gift 1872 med Hilma Augusta
Engström. B. M.
Raattamaa, Johan, lärare,
väckelsepredikant, f. 12 sept. 1811 i bvn
Ivuttainen, Karesuando skn, Norrb.
län, † 7 mars 1899 i Saivomuotka by
därstädes. Föräldrar: nybyggaren och
nämndemannen Johan R. och Anna
Johansdotter. — R. utbildades av L. L.
Læstadius till kateket och bör jade 1S30
tjänstgöra som ambulerande
barnalärare i sin hemsocken. Han var en
begåvad man med fallenhet för
undervisning men hade i ungdomen ett starkt
alkoholbegär. Först 1844 tycks ban lia
kommit fram till en personlig
kristendom, och 1848 började han sin
missionsverksamhet på fullt allvar vid den
nyinrättade missionsskolan i Lainio i
Vittangi kapellförs., följ. år flyttad
till Kengis i Paj ala skn. R. upphörde
dock snart med läraryrket för att helt
ägna sig åt sin själavårdande
verksamhet. Han stred för nykterhet, så
att t. o. m. krögare blevo omvända.
R. införde i læstadianismen den
ovillkorliga absolutionen, predikantens
tillsägelse om syndernas förlåtelse,
vilket blivit ett karakteristiskt drag
hos denna fromhetsriktning. Efter
Læstadius’ död 1S61 blev R. den
självskrivne ledaren för rörelsen, och lians
inflytande sträckte sig även in i
Norge och Finland. Han utnämnde
predikanter och intog närmast en
biskops ställning. I lärostriderna var
det R., som hade det avgörande ordet,
men han ville inte söndring och strid
utan förlikning och sammanhållning.
Det lyckades honom också att så
länge lian levde hålla samman de
stridande fraktionerna inom
læstadianismen. — R:s minne lever alltjämt i
Tornedalen som en verkande kraft,
Johan Rabbén. Litografi av F. Richardt 18G0.
och han betraktas som traktens störste
son. Trots sin bristfälliga
skolunder-byggnad blev lian læstadianismens
teolog men var lika betydande som
själasörjare och förkunnare av
evangeliet. — Gift 1) 1832 med Eva
Larsdotter, † 1885; 2) 1887 med Karolina
Larsdotter. ■— Litt.: Hj. Westeson,
"J. R." (i "ödemarksprofetens
lärjungar", 1930). T.M.
Rabbén, Johan, läkare,
jordbrukslärare, f. 14 dec. 1780 i
Ivvev-laks skn, Vasa län, Finland, † 8 sept.
1865 på Dybäck i Östra Vemmenhögs
skn, Malmöli. län. Föräldrar: bonden
Anders Johansson Warg och Anna
Johansdotter Rabb. — R. kom till
Sverige 1797 och blev i Lund student 1802,
med. lic. 1814 och med. dr 1817. Han
hade förordnanden bl. a. som e. o.
bataljonsläkare i Pommern 1807—09
och var intendent vid Ramlösa
hälsobrunn 1814—16 och 1S23 samt adjunkt
i teoretisk och praktisk medicin vid
Lunds univ. 181S—55. R. var tf. prof.
i praktisk medicin tre år och i
teoretisk medicin sex år, uppfördes på
förslag till professur i Uppsala 1820 och
i Lund 1847 samt erhöll prof:s namn
1823. I sin praktik var lian högt
skattad i Skåne, där "allmogen kände och
värderade honom såsom ett slags
generalprovincialläkare". — Under
inflytande av R. Macleans ocli C. G.
Stiernswärds reformverksamhet i
Skåne ägnade sig R. åt studier i
lanthushållning. Han tjänstgjorde som
docent i ekonomi i Lund 1816—17, var
föreståndare och förste lärare vid
Orups lantbruksskola nära Lund 1846
—51, reste som läkare och agronom
flitigt i bygderna, föreläste i
jordbruksfrågor och mottogs på
herrgårdarna "såsom ett orakel i landtbruket
och dess binäringar" samt var
överhuvudtaget en verksam främjare av
det skånska jordbrukets utveckling.
R. utgav bl. a. "Strödda anmärkning-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
