Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Rabe, Julius - Rabenius, Lars, jurist, se s. 199 - Rabenius, Lars, rättsvetenskapsman, se s. 199 - Rabenius, Nils - Rabenius, Nils, rättsvetenskapsman, musikkritiker, se s. 200 - Rabenius, Olena, konsertsångerska, se Falkman, bd 2 s. 491 - Rabenius, Olof, rättsvetenskapsman, se nedan - Rabenius, Olof, skriftställare, tidningsman, lärare, se s. 199 - Rabenius, Theodor, rättsvetenskapsman, se s. 199 - Rabenius, ätt - 1. Rabenius, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rabenius
198
Rabenius
Julius Rabe.
ocli Sjöfarts-Tidn. och medarbetade
där tiil 1927. Åren 1927—35 var han
riksprogramchef i Radiotjänst. Sedan
sistn. år är han Radiotjänsts
programchef för göteborgsstudion. Vid
sidan därav var han musikanmälare i
Morgontidn. i Göteborg 1935—41 och
i Göteborgs-Tidn. 1941—46; sedan
1945 är lian led. av red.-kommittén
för tidskr. Musikvärlden och sedan
1947 sakkunnig vid utredningen ang.
det sv. musiklivet. — R. liar
publicerat "Georges Bizet" (1925),
"Radiotjänsts operabok" (1—2, 1939—43),
"Bach" (1947) och "Beethovens
symfonier" (1948) samt tills, med Gunnar
Jeanson ett modernt historiskt
översiktsverk, "Musiken genom tiderna"
(1—2, 1927—31; reviderad uppl.
1945). — Gift 1915 med Sigrid Taube.
K. R—n.
Rabenius, Lars, jurist, se s. 199.
Rabenius, Lars,
rättsvetenskapsman, se s. 199.
Rabenius, Nils, präst, historisk
samlare, urkundsförfalskare, f. 24 okt.
164S i Tortuna skn, Västmanl. län,
† 7 sept. 1717 i Hedemora. Föräldrar:
kyrkoherden Nils R. och Kristina
Larsdotter. — R. blev student i
Uppsala 1671 och prästvigdes 1673. Han
blev komminister i Munktorp 1676
och hovpredikant 1690. Ären
1700—-—01 följde lian Karl XII som pastor
för livdrabanterna men återvände till
Sverige 1702 och tillträdde tjänsten
som prost och kyrkoherde i Hedemora,
där han stannade till sin död. — R.
är beryktad som förfalskare av
historiskt källmaterial. Redan när han
sökte komministraturen i Munktorp,
begagnade han sig av vissa förfalskade
aktstycken för att därigenom vinna
befordran; hans bedrägeri uppdagades
och renderade honom en tids fängelse
jämte suspendering från ämbetet.
Hans fabuleringsdrift och fallenhet
för upptågsmakeri kommo honom att
fortsätta med urkundsförfalskning.
I senare tid liar klart ådagalagts, att
lian bl. a. förfärdigat en påvebulla
(daterad till 954 och publicerad 1703
av C. Lundius) och en
biskopskrönika för Västerås stift, som
tillskrivits Peder Swart. Han författade även
en utgåva av Olaus Petris
självbiografi och sökte genom raderingar i
medeltida brev konstruera en
förnämlig släktlängd ("Rabbesläkten"). R:s
förfalskningar böra ses i samband ej
blott med hans egen bisarra karaktär
utan även med den rudbeckianska
traditionens "historiska" forskning.
-— Gift 1676 med Christina
Buskag-ria. — Litt.: N. Ahnlund, "N. R."
(1927). E.B—n.
Rabenius, Nils,
rättsvetenskapsman, musikkritiker, se s. 200.
Rabenius, O l ena,
konsertsångerska, se Falkman, bd 2 s. 491.
Rabenius, Olof,
rättsvetenskapsman, se nedan.
Rabenius, Olof, skriftställare,
tidningsman, lärare, se s. 199.
Rabeni us, Theodor,
rättsvetenskapsman, se s. 199.
Rabenius, ätt (utan gemenskap
med släkten R. från Tortuna), vars
äldste säkert kände stamfar är
hemmansägaren i Råby i Dingtuna skn,
Västmanl. län, Nils Johansson (†
1647). Hans son var kyrkoherden i
Bergs skn, Västmanl. län, Laurentius
Nicolai (f. 1643, † 1692), som efter
födelseorten Råby antog namnet
Raa-byensis, ändrat till R. av dennes son,
kyrkoherden i Leksand,
kontraktsprosten Ingellus Laurentii R. (f. 1677, †
1739). Denne blev far till prof. Olof
R. (R. 1), vars äldre son Nils
Abraham Rabbe (f. 1763, † 1846), slutligen
överste i flottorna och överlotsdir.,
1799 adlades och adopterades på sin
morfars ocli svärfars adliga namn
Bruncrona. R. l:s yngre son prof.
Lars R. (R. 2) adlades 1834 med
bibehållet namn ocli blev far till prof.
Theodor R. (R. 3), vars hustru i
andra giftet var konsertsångerskan
Olena R., f. Falkman (R. 4). Bland
deras söner märkas advokaten Lars
R. (R. 5), skriftställaren Olof R. (R.
6) och docenten Nils R. (R. 7).
1. Rabenius, Olof Ingelsson,
rättsvetenskapsman, f. 1 juli 1730 i
Romfartuna skn, Västmanl. län, † 16
maj 1772 i Uppsala-Näs skn, Uppsala
län. Föräldrar: kyrkoherden och
kontraktsprosten Ingellus Laurentii R.
och Margareta Kalsenia. — R.
in-skrevs vid Uppsala univ. 1738, avlade
jur. lic.-ex. 1752, förordnades till
docent i juridik och promoverades
senare s. å. till jur. dr. I flera perioder
studerade lian utomlands, framför allt
vid akad. i Göttingen. Han blev v.
akad.-sekr. vid Uppsala univ. 1755,
Olof Rabenius. Målning (detalj) av J.
Stålbom (Uppsala universitet).
notarie vid juridiska fakulteten 1759
och akademiombudsman 1760. Efter
att ha varit sekr. i
justitiedeputatio-nen vid 1765 års riksdag utnämndes
R. 1766 på hemställan av riksens
ständer till jur. practici prof. vid Uppsala
univ. med bibehållande av sysslan som
akademiombudsman; professuren var
personlig. — Vid samma tid som
prof.-utnämningen fick R. i uppdrag att
utföra ett sammandrag av rikets gällande
lagar och författningar, "synnerligen
de som justitiæ wäsendet angå och
röra de hushålls- och rättegångsmål,
som vid allmänna domstolarna
förekomma". R. hann emellertid inte
slutföra uppdraget; några förarbeten
utgåvos i "De fatis litteraturæ
juri-dicæ in Suecia commentatio" (1770;
delvis omtr. 1772 och i Gjönvells
"Thesaurus Sueo-Gothicus" 1781) ocli
"Tankar om lagfarenlietens nuvarande
tillstånd i Svea rike" (1772). Delar
av R:s manuskript finnas hos R. 5. R:s
juridiska produktion utgavs
huvudsakligen i disputationsform; dess
omfattning är därför svår att i detalj
avgöra. Av de till och mer år 1762
tryckta arbetena äro, enligt R:s egen
utsago, tolv utgivna av honom själv.
Däremot är det mindre säkert,
huruvida det är R. eller någon av hans
lärjungar, som står för författarskapet
av de efter 1762 utgivna, som bära hans
namn. Han uppgjorde även ett
utförligt memorial ocli förslag till Uppsala
univ:s konsistorii fördelning på vissa
divisioner (1769). — R. ivrade, ehuru
med ringa framgång, för de
akademiska avh:nas författande på svenska
i stället för latin. Fastän hans
vetenskapliga gärning till följd av hans
tidiga bortgång i viss mån blev
fragmentarisk, liar han genom sin
uppslagsrikedom, lärdom och stilistiska
talang kunnat betecknas som "den
främste af universitetets jurister i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
