Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rafael, se även Raphael - Rafael, pseud. för Fahlstedt, Amalia, bd 2 s. 478 - Rafael-Rådberg, Eric - Ragnell, Allan - Ragnhild - Ragnvald Knaphövde - Ragnvald Ulvsson - Ragvald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rafael
201
Ragvald
Rafael, se även Raphael.
Rafael, pseud. för Fahlstedt,
Amalia, bd 2 s. 478.
Rafael-Rådberg, Erie, skulptör,
f. 21 sept. 1881 i Kristinehamn.
Föräldrar: fotografen Erik Gustaf R. och
Laura Nordenberg. —• R. utbildade
sig först hos fadern till fotograf men
övergick snart till skulpturen, vari
han fick sin första utbildning under
Christian Eriksson vid
Konstnärs-förbis skola i Stockholm. År 1909 for
ban till Paris, där han studerade vid
Académie Colarossi, och företog
därefter en studieresa till Förenta
staterna. Han gjorde en bemärkt debut i
Stockholm 1916 tills, med Chr.
Eriksson. — Av R:s skulpturer på offentlig
plats märkas en Frödingsherm,
avtäckt 1921, ocli en framställning av den
sittande Jenny Lind (1924), båda på
Djurgården, samt fontänen
"Laxfångsten" (1939) i Karlstad. I
Göteborg restes 1921 hans Chapmanbyst
utanför Sjöfartsmus., och i
Kristinehamn är lian repr. med en byst av
skeppsredaren Axel Broström. R:s
insats ligger huvudsakligen på
porträtt-skulpturens område. Av hans modeller
kunna nämnas Aug. Brunius, Gregor
Paulsson, Helga Görlin, Thorsten
Laurin, Georg Göthe (Nat. mus.), Lars
Hanson och Tor Hedberg (1937,
Dramatiska teatern), Hugo Duhs, Frans
G. Bengtsson samt Gunilla Clason.
(Kat. mus.). Med förståelse för det
karakteristiska hos modellerna
förenar B. känsla för olika material:
brons, marmor, svart granit o. s. v.
Han har också varit verksam som
inredningsarkitekt och bl. a. utfört
inredningarna i herrgården Björneborg
i Värmland, det Hasselbladska
hemmet i Göteborg och restaurang "Gröna
lyktan" i Kristinehamn. — Gift 1909
med Anna Nikolina Ståhl. Th. N.
Ragnell, Karl Gustaf Allan,
kirurg, f. 4 sept. 1901 i Stockholm.
Föräldrar: köpmannen Axel Gustaf Adolf
Nilsson och Ragnhild Eda Bastman.
— B. blev student 1919, med. kand.
1923, med. lic. 1928 och med. dr 1946,
allt i Stockholm. Efter div.
förordnanden var han förste underläkare vid
Karlshamns lasarett 1929—32 ocli
därunder tidvis tf. lasarettsläkare.
Efter tjänstgöring som underläkare
vid kustsanatoriet Apelviken i
Varberg 1932 var han underläkare vid
Serafimerlasarettets kirurgiska
klinik 1932—37. Sistn. år öppnade han
privatpraktik i Stockholm. B. var
1940—44 konsulterande specialist i
plastikkirurgi vid
Serafimerlasarettet och Karolinska sjukhuset och är
sedan 1944 överläkare i denna
specialitet vid Serafimerlasarettet. Han är
bataljonsläkare i Fältläkarkårens
reserv sedan 1930. — R. har företagit
talrika studieresor i Europa, bl. a. till
England, där han erhållit
specialistutbildning hos de kända plastikkirur-
Allan Ragnell.
gerna sir Harold Gillies och T. P.
Kil-ner. Han har därefter i Sverige
verksamt bidragit till utvecklingen av
denna gren av kirurgin. Som ett led i
denna hans strävan inrättades 1944 en
plastikkirurgisk avd. vid
Serafimerlasarettet, för vilken han, som den
förste modernt utbildade
plastikkirurgen i landet, blev chef. — Gift 1) 1929
—39 med Berta Ammi Elisabeth
Olbers; 2) 1940 med Alice Clara
Christine Rutter från England. U. N—e.
Ragnhild, helgon. — R. är
sannolikt en historisk person, som levat i
slutet av 1000- eller början av
1100-talet. Enligt den legendariska
traditionen skulle hon lia varit dotter till
konung Ilalsten ocli gemål till Inge
d. ä., enligt andra källor till Inge d. y.
R. uppges ha gjort en pilgrimsfärd till
Rom, varunder hon överfallits av
rövare, som plundrade henne in på bara
kroppen. Men änglar skola ha
skyddat henne och givit henne nya kläder.
Denna jämte en hel del andra legender
knötos särskilt till hennes kvarlevor i
Tälje (Södertälje) kyrka, som hon
säges ha byggt, och där hon var
föremål för dyrkan under hela medeltiden.
Hennes namn är förutom till
Södertälje knutet till Söderköping, där hon
haft en undergörande källa; stadens
hälsobrunn heter S:t Ragnhilds källa.
R:s bild ingår i Södertälje
stadsvapen. E. B—n.
Ragnvald Knaphövde, konung, †
troligen omkr. 1130 i Karleby,
Karleby skn, Skarab. län. — Vår kunskap
om R. grundar sig endast på några
mycket knapphändiga och därtill
osäkra uppgifter i Västgötalagens
konungakrönika. Under de strider om
den sv. kronan, som utbröto efter den
gamla kungaättens utslocknande och i
vilka framför allt den danske
konungen spelade en viktig roll, skall R. ha
valts till konung. Under sin eriksgata
skall lian ha kommit till Karleby utan
gisslan och där blivit dräpt. För
tillnamnet Knaphövde, som troligen
betyder "rundhuvud", ges ingen säker
förklaring. S. S—s.
Ragnvald Ulvsson, jarl i
Västergötland i början av 1000-talet. —
Enligt Snorre Sturlasson, vars uppgifter
dock måste tagas med en viss
reservation, skall R. ha arbetat för att skapa
ett fredligt förhållande mellan
Sverige och Norge. Sålunda skall han på
våren 1017 ha genomdrivit en särskild
fred mellan norrmännen och
västgötarna. När Olof Skötkonung likväl
icke ville respektera denna fred,
begav sig R. enligt Snorre till tinget i
Uppsala, där lian tills, med Torgny
lagman tvingade kung Olof till löftet
att sluta fred med Norge och förmäla
sin dotter Ingegerd med den norske
kung Olav Haraldsson. Men även
denna gång svek Olof. När sedan R.
mot den sv. konungens vilja förmått
dennes andra dotter, Astrid, att äkta
Olav Haraldsson, vågade R. ej längre
stanna i landet utan flydde till
Gårdarike (Ryssland) tills, med Ingegerd,
som lian lyckades få gift med
storfursten Jaroslav i Novgorod. R. fick till
jarldöme det område, där Leningrad
nu ligger. S. S—s.
Ragvald, biskop, bördig från
öster-götland, † 1266. — Efter att ha varit
kansler hos Erik Eriksson (läspe och
halte) och hos Birger jarl valdes R.
efter biskop Beros (Björns) död
(enligt Messenius’ uppgift 125S) till
dennes efterträdare på biskopsstolen i
Åbo. Då biskop Bero åt konungen
avstått från den skatt, som Finlands
biskop och prästerskap uppburit,
beredde R. kyrkan en ersättning i den
skatt, matskott, som han ålade
medlemmarna av Finlands förs: ar att
erlägga till biskop ocli präster; måhända
Erie Rafael-Rådberg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
