Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramberg, Johannes - Ramberg, Ludwig - Ramel, ätt - 1. Ramel, Malte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ramberg
205
Ramel
mästaren Carl Gustaf R. och Brita
Maja Jonasdotter. — Efter
mogen-hetsex. i Västervik 1916 blev R. i
Uppsala med. kand. 1921 och med. lic. 1926
samt i Stockholm med. dr 1939. Sedan
1940 är lian docent i öron-, näs- och
halssjukdomar vid Karol. inst. Han
hade div. underläkarförordnanden vid
länslasarettet i Stocksund 1924—27
samt var amanuens vid öron-, näs- och
halspolikliniken å Serafimerlasarettet
1928—30 och vid motsvarande avd. å
Sabbatsbergs sjukhus 1930—32;
dessutom uppehöll lian
lasarettsläkartjänster i Sundsvall och Jönköping
kortare tider 1930—31. Åren 1933—
37 var R. extra lasarettsläkare vid
Norrköpings lasaretts öronavd. och
samtidigt praktiserande läkare i
denna stad. Han är praktiserande
öron-specialist i Stockholm sedan 1938 och
var 1940—42 föreståndare för
öron-polikliniken vid Karol. sjukhuset.
Han är sedan 1943 ordf. i
Hörselfrämjandet i Stockholm (tidigare Dövas
väl) samt startade 1944 fören:s tidn.
Språkröret, i vilken lian medarbetar
i sociala frågor. R. har skrivit
uppsatser i otologiska ämnen. — Gift
1927 med Bettie Petrea Ursula
Ingels-son. U. N—e.
Ramberg, Ludwig, kemist, f. 21
febr. 1874 i Hälsingborg, † 25 dec.
1940 i Uppsala. Föräldrar:
disponenten Lorentz R. och Selma Victoria
Beauvén. — Efter mogenhetsex. i
Hälsingborg 1892 blev R. fil. kand. 1897.
fil. lic. 1901 och fil. dr 1902, allt vid
Lunds univ. Han var, likaledes i Lund,
amanuens vid fysiska institutionen
1898—1901 och vid kemiska
institutionen 1901—02, docent i kemi 1902—
05, tf. laborator i kemi 1902—05 samt
laborator i detta ämne 1905—18.
Samtidigt tjänstgjorde lian 1904—12 som
lärare vid privata skolor i Lund. Åren
191S—39 var R. prof. i kemi vid
Uppsala univ. — R. var medl. av
arsenik-kommissionen 1913—19 och
utarbetade jämte G. Sjöström en metod för
kvantitativ arsenikbestämning, vilken
liar lagts till grund för gällande
lagstiftning och är den enda i Sverige
tillåtna; den är i praktiken
oöverträffad vid bestämning av arsenikhalten
i handelsvaror, tapeter, färgämnen
m. m. R:s insatser inom den teoretiska
kemin voro betydande. Han studerade
de komplexa salternas kemi, vissa
områden av den organiska kemin samt
den fysikaliska kemin, molekylernas
byggnad och lagarna för
reaktions-hastigheter och kemisk jämvikt. Som
analytiker hade han stort anseende.
Av hans många skrifter märkas
"Studier i kemisk kinetik" (1, 1902,
drs-avli.), "Valensbegreppets utveckling"
(1919), "Syra, bas och salt" (1925)
och "Moderna strömningar inom va-
Ludwig Ramberg.
lensläran" (1926) samt läroböckerna
"Grunddragen av den kemiska
analysens teori" (1905; 2:a uppl. 1921) och
"Kvalitativ kemisk analys" (1905,
tills, med J. M. Lovén; 2:a uppl.
1920). R. löste även uppgifter av
praktisk och teknisk art bl. a. vid de nya
vattenverksanläggningarna i Lund,
Malmö och Hälsingborg. Han erhöll
Kemistsamfundets Norbladspris 1916
och blev led. av Vet. akad:s
Nobelkommitté för kemi 1926, av Vet. akad.
1930 och av Sv. nationalkommittén
för kemi 1931. Han blev led. av styr.
för Ultuna lantbruksinst. 1931 och
för Lantbrukshögskolan 1933. I
Uppsala var lian stadsfullmäktig 1924—
25. — R. var mycket musikalisk och
deltog på 1890-talet som förste flöjtist
i Akademiska kapellet i Lund. Till
studentkarnevalen där våren 1908
författade han jämte Hilding Neander
och Herman Simmons (bd 7) det mest
berömda av sv. studentspex, "Uarda
eller Sfinxens spådom". Från början
en enaktare utvidgades "Uarda", som
bygger på motiv från det gamla
Egypten, redan s. å. till helaftonsspex, och
med lysande framgång har det
uppförts över hundra gånger. — Gift 1917
med Thora Elisabeth Johanna Krabbe.
— Litt.: biografi av L. Smith i
Fysiografiska sällskapets i Lund förhandl.
1941, av A. Fredga i Vet. akad:s
årsbok 1945. G. Lj., S. L.
R a me I, en av Pommerns äldsta
adelsätter, nämnd vid mitten av 1200-talet.
Släktleden äro kända från fogden på
Lassan i Pommern, riddaren Johannes
R. (omnämnd 1265—1304), farfar till
Beticke (Bertram) R. till Wusterwitz
och Köstervvitz i Pommern (omnämnd
1322), som är stamfar för de nu
levande medl. av ätten. En ättling till
honom, Henrik R. (f. omkr. 1550,
† 1610), inkallades 1581 till
Danmark av konung Fredrik II, blev
dennes tyske kansler s. å. och na-
turaliserades 1584 som dansk
adelsman; lian blev riksråd 1596 och
förlänades med flera gods i Skåne. Hans
son Henrik R. till Bäckaskog (f. 1601,
† 1653), landskommissarie i Skåne
1639—42, medl. av riksrådet 1649 och
lensmand på Möen 1651, var far till
Ove och Hans R., vilka blevo sv.
undersåtar, då Skåne 1658 förenades
med Sverige, och 1664 naturaliserades
som sv. adelsmän samt s. å
introducerades i dåv. riddarklassen. Ove R. (f.
1637, † 1685) övergick 1677 under
sv.-danska kriget till Danmark, blev
generalkrigskommissarie i Kristianstad
och bosatte sig efter freden i
Danmark, där den danska ätten utdog på
manssidan med honom. Hans bror,
godsägaren Hans R. (f. 1641, † 1711),
lagman i Skåne, blev far till
godsägaren Malte R. (R. 1). Dennes son,
godsägaren ocli översten Hans R. (f. 1724.
† 1799), upphöjdes 1770 i frilierrligt
stånd. Bland lians söner märkas
riksrådet friherre Malte R. (R. 2),
hovmarskalken friherre Charles Emil R.
(f. 1750, † 1826) och kaptenen
friherre Otto R. (f. 1754, † 1817), far till
löjtnanten friherre Hans R. (f. 1807,
† 1856) och godsägaren friherre Sten
Malte R. (f. 1811, † 1884), som blevo
stamfäder för den nu levande ättens
båda huvudgrenar. Till den äldre av
dessa hörde friherre Hans R:s söner,
a) ryttmästaren i armén, led. av
Första K. friherre Otto Axel Povel R.
(f. 1S33, † 1900), far till
överhovstall-mästaren friherre Hans R. (R. 4) och
översten friherre Otto R. (R. 5), b)
kammarherren friherre Henrik
Alexander R. (f. 1848. † 1928), farfar till
schlagerkompositören friherre Povel
Karl Henrik R. (f. 1922), c)
kammarherren och ryttmästaren friherre
Gustaf Malte R. (f. 1850, † 1934), far till
ceremonimästaren, protokollchefen i
Utrikesdep. friherre Ove Gustaf
Vilhelm R. (f. 1887), och d) envoyén i
Konstantinopel friherre Charles Emil
R. (f. 1851, † 1920). Till den yngre
ättegrenen hörde friherre Sten Malte
R:s sonsöner, kusinerna godsägaren
friherre Malte R. (R. 3) och f. d.
ministern och landshövdingen friherre
Fredrik R. (R. 6).
1. Ramel, Malte, lanthusliållare,
f. 6 aug. 1684 på Löberöd,
Hammar-lunda skn, Malmöli. län, † 22 jan. 1752
på Maltesholm, östra Sönnarslövs skn,
Kristianst. län. Föräldrar:
godsägaren Hans R. och Vibeka Lindenov. —
R. blev student i Lund 1701 och
aus-kulterade sedan en kort tid i Svea
hovrätt men återvände vid faderns
död 1711 till Skåne för att överta
skötseln av familjens stora gods. Han
blev en framstående lanthushållare
och bl. a. genom sparsamliet med tiden
ofantligt rik. Han var en bildad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
