- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
206

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ramel, Malte - 2. Ramel, Malte - 3. Ramel, Malte - 4. Ramel, Hans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ramberg

206

Ramel

Malte Ramel (1). Målning av C. G. Pilo.

varmt religiös man, god vän med
Andreas Rydelius, men skildras också
som ett stort original, om vilket
många historier levde i traditionen.
När t. ex. Fredrik I vid ett tillfälle
erbjöd honom att bli kammarherre, skall
han lia svarat på sin brutna svenska:
"Jeg betakker mig, thi jeg vil väre
herre i mitt eget kaminers." Han var
enkel i sina seder, älskade lantlivet
och skall trots sin sparsamhet ha
utövat välgörenhet även mot sina
underlydande bönder. R. ägde bl. a.
Maltesholm i östra Sönnarslövs skn,
Löberöd i Hammarlunda skn, Viderup
i Gårdstånga skn samt Sireköpinge
och Västerstad i socknarna med
samma namn. — Gift 1) 1720 med Hedvig
Sofia Skytte af Sätra, † 1724; 2) 1726
med grevinnan Gertrud Elisabet von
Liewen. T. M.

2. Ramel, Malte, friherre,
diplomat, f. 27 maj 1747 på Maltesholm,
Östra Sönnarslövs skn, Kristianst.
län, † 31 jan. 1824 på övedskloster,
Öveds skn, Malmöh. län. Föräldrar:
översten friherre Hans R. och
grevinnan Amalia Beata Lewenhaupt.
Sonson till R. 1. — Efter studier i
Uppsala 1757—66 inträdde R. i Kansliet
1766 samt blev kommissionssekr. i
London följ. år och i Paris 1770, där
lian stannade till 1776. Åren 1778—80
var han minister i Madrid, och 1781
utnämndes han till hovkansler. Som
sådan fick han ta del i
handläggningen av utrikesärendena, och han skötte
dessa under kanslipresidenten Creutz’
sjukdom och efter dennes död 1785,
tills han 1786 utnämndes till riksråd.
—- R:s kunnighet, personliga
älskvärdhet och diplomatiska takt prisas
allmänt av hans samtida, och han
värderades därför högt av Gustav III.
Han var emellertid alltför
självständig för att böja sig för konungen och
saknade samtidigt tillräcklig
viljestyrka för att mot denne genomdriva

sin mening. Han ogillade Gustav III:a
krigsplaner och hölls därför utanför
de viktigaste överläggningarna. Då
konungen på hösten 1788 besökte
Köpenhamn för att förmå danska
regeringen till en allians, som skulle
underlätta hans anfallsplaner på
Ryssland, uttalade sig R. för det danska
motförslaget, att Ryssland skulle
upptagas i förbundet. Även i
inrikespolitiska frågor sökte R. utöva ett
modererande inflytande. Så föreslog han
med anledning av den beryktade
pastoratshandeln, att konungen vid
prästtillsättningar i allmänhet skulle följa
församlingarnas val och blott i
undantagsfall mottaga rekommendationer.
R. tjänstgjorde även som domare i
övre justitierevisionen och ådagalade
därvid stor samvetsgrannhet och
självständighet mot konungen. Vid
krigsutbrottet 1788 vägrade lian att
medfölja till Finland utan begärde i stäl-

Malte Ramel (2). Målning av P. Krafft d. ä.

1788.

let avsked av hälsoskäl. Då rådet
upplöstes 1789, drog han sig tillbaka ur
statstjänsten, ehuru konungen sökte
övertala honom att kvarstå. Han
upprätthöll dock alltjämt goda relationer
till kungahuset och utnämndes 1803
till kronprins Gustavs guvernör.
—-R. ägde övedskloster i öveds skn,
Malmöh. län. Han blev hedersled, av
Vitt. akad. 1786, led. av Sv. akad.
1797 och hedersled, av
Lantbruks-akad. 1814; 1798 blev lian
serafimer-riddare. — Gift 1777 med sin kusin
grevinnan Amalia Beata Gustaviana
Lewenhaupt. F. A.

3. Ramel, Malte, friherre,
jordbrukare, f. 21 sept. 1866 på Viderup
(Vidarp) i Gårdstånga skn, Malmöh.
län, † 19 juli 1933 därstädes.
Föräldrar: ryttmästaren friherre Malte Hans
Otto Gustaf Henrik R. och grevinnan
Charlotte Wachtmeister af
Johannishus. Brorsons sonson till R. 2. — R.

Malte Ramel (3).

avlade mogenhetsex. i Lund 1888, och
efter några år i praktiskt jordbruk
blev han 1S93 förvaltare av
fädernegården Viderup, som han ägde från
1917. Han arbetade upp den till en av
mönstergårdarna inom skånskt
storbruk, och genom att arrendera eller
förvalta flera släktgårdar (östergård,
Böketofta, Kongaö) blev lian en av
Skånes största jorddrottar. Han var
en framstående jordbrukare, som
gjorde betydelsefulla insatser särskilt
på det jordbruksekonomiska området.
Från 1904 var R. led. av Malmöh. läns
hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, och 191S—26 var han
sällskapets v. ordf. Han främjade även det
mindre jordbruket och
egnahemsrörelsen samt var industriellt verksam som
dir. för örtofta sockerfabrik från 1911.
Han var styr.-led. i Sv. sockerfabriks
ab. 1927—33 och styr.-led. i
Höganäs-Billesholms ab. 1920—33 (v. ordf.
från 1923). Hans intresse för
växtodlingen förde honom till platsen
som v. ordf. (1909—13) i Sveriges
ut-sädesfören. i Svalöv. Bland R:s
talrika uppdrag märkes ytterligare, att
lian 1901—33 var styr.-led. i
Skånska hypoteksfören. (v. ordf. 1923—31
och ordf. 1932—33) samt 1902—32 led.
(från 1925 ordf.) i styr. för Alnarps
lantbruks- och mejeriinst. År 1920
insattes han av regeringen som
jordbrukets repr. i det ekonomiska rådet för
yttrande över frågor ang.
kristidsföreteelsernas avveckling. Han invaldes
i Lantbruksakad. 1908 ocli erhöll
Malmöh. läns hushållningssällskaps
stora guldmedalj 1927. — Gift 1916
med Elisabeth (Elsa) Maria Nyström.

S.L.

4. Ramel, Hans Otto Carl,
friherre, jordbrukare, hovman, f. 19 aug.
1867 på övedskloster i öveds skn,
Malmöh. län. Föräldrar:
ryttmästaren friherre Otto Axel Povel R. och
friherrinnan Charlotte Antoinette

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free