- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
211

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramstedt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ramström

211

Ramström

skåpet Nya Idun 1921—37, v. ordf. i
Akademiskt bildade kvinnors fören.
1922—30 och ordf. i dess
internationella kommitté 1920—45; på sistn.
post har hon gjort betydande insatser.
Hon erhöll Illis quorum 1942. —
Ogift. A. B.

Ramström, Carl, industriman, se
nedan.

Ramström, Claes, skolman, se
nedan.

Ramström, Folk e, flygofficer, se
s. 212.

Ramström, II er m a n, affärsman,
se s. 212.

Ramström, Oskar M ar t i n,
läkare, anatom, f. 10 nov. 1S61 i
Stockholm, † 17 aug. 1930 i Uppsala.
Föräldrar: grosshandlaren Frans Oskar
R. och Matilda Lovisa Ljunggren. —
B. avlade mogenhetsex. i Stockholm
1880 och blev i Uppsala fil. kand. på
humanistiska linjen 1885 ocli på
ma-tematisk-naturvetenskapliga linjen
1887. Efter några års
lärartjänstgö-ring upptog han medicinska studier
i Uppsala och blev med. kand. 1895,
med. lic. 1901 och med. dr 1905; sistn.
år blev han docent i anatomi där.
Efter förordnanden som amanuens och
prosektor i Uppsala var han
prosek-tor vid Lunds univ. 1903—05, tf. e. o.
prof. och prosektor i anatomi vid
Uppsala univ. 1905—06, e. o. prof. 1906
—08 och prof. 1909—26 i samma
ämne där. Han var lärare i biologi vid
Högre läroverket för flickor i Uppsala
1897—1902. B. företog ett stort antal
studieresor inom Europa och deltog
i flera anatom- och
naturforskar-kongresser. Han var led. av
direktionen för Uppsala hospital och asyl
1915—26 och ordf. i styr. för
kuranstalten Sans Souci från 1914. —
I sin vetenskapliga forskning
specialiserade sig B. på iiervanatomin, och
bland hans arbeten på detta område
märkas lians undersökningar av
bukhinnans innervation (drsavh. 1905)
och av nervändkropparna i huden
(1905—06, 1906—07). Han
publicerade även några studier över Emanuel
Swedenborg som naturforskare och
hjärnkirurg (1910, 1911). På senare
år vände han sitt intresse mot ett
annat forskningsområde,
antropologin, ocli hans åsikter där lia vunnit
internationellt beaktande. Av hans
antropologiska uppsatser kunna
nämnas "Der Piltdown-Fund" (1918—19),
"Der Java-Trinil-Fund
’Pithecanthro-pos’. .." (i Festskrift tillägnad J. A.
Hammar, 1921) och "Några
meddelanden om Australiens och
Tasma-niens urbefolkningar samt
Wadjak-människan på Java" (1925—26). Han
erhöll mindre Hwasserska priset 189S,
Alvarengapriset 1905 och Flormanska
belöningen 190S. — B. var en mång-

Martin Ramströra.

sidigt bildad man med religiös
läggning och en samvetsgrann och
uppskattad lärare. — Gift 1890 med Alma
Maria Franciska von Haartman. —
Litt.: nekrolog av M. Wrete i Upsala
läkarefören:s förhandl. 1930—31.

Abg.

Ramström, 8 v en, arméofficer, se
s 212.

Ramström, släkt från
Södermanland. Släktnamnet är taget efter
Ramsta gård i Sköldinge skn, där
äldste kände stamfadern bonden
Anders levde vid slutet av 1600-talet.
Namnet B. antogs av hans yngre son,
ägaren av Bamsta gästgivargård
Jonas B. (f. 1704), som dog barnlös.
Dennes äldre bror Olof Andersson (f.
omkr. 1700) hade i sitt andra gifte
sonen Johan (f. 1750, † 1832),
sedermera v. häradshövding, kronofogde
och ägare av Bygglösa i
Södermanland, som upptog farbroderns namn
och blev stamfar för Rygglösagrenen.
En sonsons son till honom var
grosshandlaren Herman B. (R. 3). — I sitt
första gifte hade ovannämnde Olof
Andersson sonen Lars Olsson (f. 1722,
† 1792), rusthållare i Bettna skn i
Södermanland. Dennes söner Olof ocli
Jonas antogo namnet B. Ägaren av
Ål-spånga i Södermanland, ekonomidir.
Olof B. (f. 1746, † 1822), blev stamfar
för släktens Ålspångagren. En son till
honom var bruksägaren Carl Fredrik
B. (f. 1783, † 1847), farfars far till
generalmajoren Folke B. (B. 5). —
Olof B:s yngre bror, ägaren av Åvik
i Närke, hovkamrerareu Jonas B. (f.
1765, † 1829), blev stamfar för
släktens Åviksgren och far till rektorn
Claes B. (B. 1), som blev farfar till
civilingenjören Carl B. (B. 2). — En
syster till ovannämnda Olof och Jonas
B., Christina Larsdotter (f. 1752, †
1838), hade i sitt gifte med Eric
Jansson i Löta (f. 1747, † 1834) sonen
Johan, organist i Bettna (f. 1780, †

1820), som likaledes upptog
släktnamnet B. och blev stamfar för släktens
Lötagren. En sonsons son till honom
är översten Sven B. (B. 4).

1. Ramström, Claes Olof,
skolman, f. IS april 1791 på Stjärnsund i
Askersunds landsförs., † 29 juli 1852 i
Stockholm. Föräldrar:
hovkamrera-ren Jonas R. och Ingrid Hultberg.
—• B. blev student i Uppsala 1810 och
fil. magister där ISIS. Han innehade
tills, med V. F. Palmblad 1819—34
Akademiska boktryckeriet i Uppsala
och blev under tiden (1823) docent i
hebreiska och syriska språken samt 1831
e. o. adjunkt i österländska språk.
Därjämte upprättade lian 1S27 en
privatskola, Uppsala lyceum, som snart
vann högt anseende och som förestods
av B. till 1839, då han flyttade till
Stockholm. Där öppnade han
Stockholms lyceum, som likaledes blev en
mycket uppskattad skola och vid
vilket han sökte praktiskt tillämpa vissa
aktuella pedagogiska reformtankar,
ss. upprättandet av en verklig
real-linje, minskning av latinstudiet,
lättande av katekestvånget och
humanare behandling av lärjungarna. År
1851 överlämnade lian skolan åt C. J.
Bohman, som var lärare vid skolan, och
O. von Feilitzen samt var därefter
medarb. i Sv. tidn. Dagligt Allehanda
i Stockholm. — B. utgav några
mindre skrifter, bl. a. "Om
undervisningsverken i Sverige så väl de äldre,
gymnasier och lärdomsskolor, som de
nyare, Nya elementarskolan, Uppsala
lyceum, Hillska skolan och Lunds
lyceum, jemte ett tillägg om
universitetsexamina" (1833) samt tills, med
prosten J. A. Moberger en övers, av
W. Gesenius’ hebreiska och kaldeiska
lexikon (1829—39). — Gift 1823 med
Gustava Hæffner. Fr. Sg.

2. Ramström, Carl August,
industriman, f. 19 dec. 1862 i Hällefors
skn, Örebro län, † 21 sept. 1943 i
Stockholm. Föräldrar:
provinsialläkaren med. dr August Fredrik R.
och Sophie Iggberg. Sonson till B. 1.
— B. avlade mogenhetsex. i Karlstad
1881 och utexaminerades från Tekn.
högskolan 1885. Han studerade
boktryckeriyrkets olika grenar i
Tyskland, Österrike, Frankrike, England
och Förenta staterna. Åren 1886—
1913 var lian chef för den tekn. avd.
hos ab. P. A. Norstedt & söner i
Stockholm, vilken han moderniserade. År
1913 blev han verkst. dir. i den nya
koncernen ab. Sveriges litografiska
tryckerier (Esselte). Som god
organisatör och tryckeritekniker uppdrog
ban riktlinjerna för verksamheten och
ledde denna till 1932, då lian avgick;
vid hans sida stod från 1922 som
ekonomisk ledare dir. Nils Borgquist
(bd 1 s. 416). Åren 1913—35 var B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free