- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
213

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Randel, Andreas - 2. Randel, Ane - Ranft, Albert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Randel 213 Ranft

fröjden eder alla" (text av J. W.
Berger). År 1864 tog han avsked från
sina befattningar. — Utom en mängd
kompositioner för operan, varibland
musikarrangemanget till F. A.
Dahlgrens "Värmlänningarna" blivit mest
känt, har R. efterlämnat framför allt
manskvartetter, ss. "Snabba äro livets
stunder" och "Ren sig kvällen synes
höja", vidare tre violinkonserter, tre
stråkkvartetter, duetter och etyder
samt orkesterverk, ss. en uvertyr i
E-dur, en i D-dur ocli en jubeluvertyr,
skriven med anledning av Karl XV: s
förmälning. I sina kompositioner
anslog R. nordiskt-romantiska
tongångar. — Gift 1S39 med Mathilda Cecilia
Laurent. A. L.

2. Randel, Rolf A n e,
tidningsman, skriftställare, översättare, f. 23
april 1879 i Karlskoga. Föräldrar:
regementspastorn och
domkyrkokomministern Adolf Nicolaus Andreas R.
och Zelma Matilda Augusta Molin.
Sonson till R. 1. — Efter
mogenhetsex. 1897 i Karlstad avlade R.
folk-skollärarex. där följ. år. Han blev fil.
kand. i Uppsala 1904 och ägnade sig
därefter åt tidningsmannabanan;
bl. a. har han medarbetat i Nya
Werm-lands-Tidn. 1897—98,
Östersunds-Posten 1905, Sundsvalls-Posten s. å., Sv.
Dagbladet 1910—16 och 1917—18
samt Göteborgsposten 1916. Han har
även lämnat talrika bidrag till
vecko-tidn. och tidskr. Han var amanuens
vid Stockholms rådhusarkiv 1920—
26. —■ R:s författarskap omfattar
välformade och kultiverade kåserier,
publicerade, även i bokform, under
pseud. Den inbitne, kulturhistoriska
skisser ("Fynd och funderingar",
1927) samt matrecept och vinlistor
("Vid gryta och grill", 1926, m. fi.),
utg. under märket Ane den gamle. En
förnämlig insats har lian gjort som
kunnig, verstekniskt virtuosmässig
översättare av bl. a. Villons "Stora
testamentet" (1920; prisbelönt av Sv.
akad.) och av poeter från 1400-talet
till 1700-talet ("Efterklang från
främmande lyror", 1938). — Gift 1)
1916 med Martha Bergliot
Rönnberg-Il alvorsen, † 1919; 2) 1919 med Svea
Nelin. H. L—r.

Ranft, Albert Adam, teaterchef,
skådespelare, f. 23 nov. 1858 i
Stockholm, † 5 okt. 1938 därstädes.
Föräldrar: snickarmästaren Adolf
Fredrik R. och Katarina Amalia Reijhell.
— R. utbildade sig under en kort tid
1875 vid Dramatiska teaterns
elevskola. Fore och efter elevtiden
tillhörde han ett par landsortssällskap,
men sin egentliga debut gjorde han
som Didier i Birch-Pfeiffers
"Syrsan" hos Magda von Dolcke 1876. Åren
1876—77 var han anställd hos Knut
Tivander, 1877—78 hos L. Otterström,

Albert Ranft.

187S—81 hosHaquinius och Bergström
vid Södra teatern och 1881—82 hos A.
Warberg vid Mindre teatern i
Stockholm. Sistn. år knöts han till
August Lindbergs sällskap, som han två
år senare övertog och ledde till 1886.
Från sistn. år till 1890 var han förste
regissör vid Stora teatern i Göteborg
oclx 1890—92 hos Hj. Selander. Sistn.
år ställde han sig åter i spetsen för
eget sällskap och vann med detta sin
första stora framgång på
Djurgårdsteatern med Emma Gads lustspel
"Ett silverbröllop" (1892). Åren 1892
—93 turnerade han i landsorten, och
1893—95 disponerade han Stora
teatern i Göteborg. Sistn. år övertog han
Vasateatern i Stockholm, och därmed
inledde ban sin verksamhet som
teaterledare i stor skala; i Stockholm
drev han Vasateatern 1895—1929,
Djurgårdsteatern 1892—1916, Sv.
teatern 1898—1925, Södra teatern 1900
—1926, östermalmsteatern 1903—09
och Oscarsteatern 1906—26, i
Göteborg innehade han Stora teatern 1899
—1917. Dessutom drev lian somrarna

1S96 och 1897 Arenateatern i
cirkusbyggnaden på Djurgården. Åren 1908
—10 ledde lian på egen risk K.
teatern. Efter 1929 drog sig R. tillbaka
till privatlivet och var till sin död
bosatt i Stockholm. — Omdömena om
R. ha varit högst skiftande. Som
teaterledare framträdde han vid en
tidpunkt, då teatern behövde en
samlande och uppryckande kraft. I
epitetet "Stockholms teaterkung" låg
ingen överdrift; när R. stod på
höjden av konstnärlig ära och ekonomisk
makt, var han chef för huvudstadens
samtliga privata teatrar, och under
hans chefskap framträdde en hel
generation av betydande skådespelare. Av
R:s scener intog Sv. teatern
hedersplatsen. Under mer än ett kvarts
sekel innehade denna scen en markerad
förstarangsställning bland vårt lands
teatrar. Denna minnesvärda period i
sv. teaterliv upphörde i och med
teaterns ödesdigra brand 1925. R. hade
emellertid även sina svaga sidor. Hans
smak var ytterst osäker, och hans brist
på språkkunskaper nödgade honom att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free