- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
214

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ranft, Albert - 1. Rang, Gustaf - 2. Rang, Efraim - Rangström, Ture

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rangström

214

Rangström

i sitt aktuella repertoarval lita på
andrahandsuppgifter. Under en
diskussion om arten av R:s inflytande
på den sv. scenkonsten utgav R. 1921
en försvarsskrift, "Min repertoir 1892
—1921", vittnande om en naiv
uppfattning oclx mindre gott omdöme.
Utan tvivel lät han sig berusas av
framgången, när han trodde sig stå som
säkrast. Det var egendomligt nog ett par
smärre scener i Stockholm,
Alhambra-teatern (1919—22) och
Mosebacke-teatern (1920—22), som närmast
bidrogo till den prekära ställning, vari
R. befann sig strax före Sv. teaterns
katastrof. Han måste 1925 inställa
sina betalningar, och verksamheten
fortsatte under namnet ab. Albert
R:s teatrar till 1926, då bolaget trädde
i konkurs. Vasateatern drevs som ab.
Operetteatern till 1929, då även detta
företag gick omkull. R:s framgång som
teaterledare berodde mycket på hans
förmåga att knyta utmärkta
förbindelser med inhemska förf. och utländska
teateragenturer. Under många år
innehade han oinskränkt förhandsrätt
till så gott som alla pjäser, som haft
framgång på större utländska scener.
Över trettiotalet sv. förf. förekommo
på Sv. teaterns repertoar (av
Strindberg spelades t. ex. femton skådespel).
R. förstod också betydelsen av en
säker och omdömesgill konstnärlig
ledning. I Harald Molander, som blev
hans första sceninstruktör vid
Vasateatern, försäkrade han sig om den
mest begåvade och fantasifulle av
dåtidens yngre regissörer. R. var själv
icke någon skådespelare av större
format; sitt egentliga område hade
han inom farsen och komedin, där
hans spel utmärkte sig för en viss
brådskande uppsluppenhet men brast
i karakteriseringen. Som teaterchef
fick han helt naturligt inte mycken
tid över att själv framträda på
scenen, men han inregistrerade dock
några större personliga framgångar,
särskilt som Alexander Nyberg i G.
Esmanns fars "Alexander den store".
R. var länge verksam som regissör
och utomordentligt driven som
iscensättare av komedier och lustspel. —
Sina minnen utgav R. 1928 under
titeln "Albert Ranfts memoarer". -—
Gift 1) 1877 med skådespelerskan
Alma Helin, † 1881; 2) 1893 med
skådespelerskan Emma Elisabeth (Lisa)
Gottschalk (f. 1876, † 1941), som
under 1890-talet framträdde vid R:.s
teatrar och uppmärksammades bl. a.
i J. Vernes "Jorden runt på 80
dagar" som en sällsynt vacker Aonda,
På 1910-talet tillhörde hon
Vasateatern under den stora farsepoken där.
År 1920 lämnade hon scenen. A. L.

1. Rang, Nils Gustaf Wilhelm,
folkskollärare, predikant, f. 6 mars

Gustaf Rang.

1835 i Pelarne skn, Kalmar län, † 4
juni 1899 i Funbo skn, Uppsala län.
Föräldrar: sockenskräddaren
Johannes R. och Sara Petersdotter. — R.
växte upp i ett fattigt hem, sattes vid
tio års ålder i skräddarlära i
hemsocknen och blev 1849 trumslagare
vid Kalmar reg. Efter en religiös
kris genomgick han P. A. Ahlbergs
skola i Målilla, tog därefter avsked
från militärtjänsten och fortsatte
utbildningen vid den av Ahlberg ledda
Sv. missionssällskapets missionsskola
i Stockholm 1857—58. Vid sidan av
lärartjänstgöring i Vasselhyttan vid
Lindesberg 1859—61, i Stora Mellösa
1862 och i Ivvarsta 1863 reste han
under ferierna som Evangeliska
fosterlandsstiftelsens (EFS) kolportör i
angränsande landskap. Han mottog
1S70 kallelse till predikant i
Flekkefjord, en stad i sydligaste Norge. Ett
rikare arbetsfält öppnades för R.
1872, då han mottog den efter EFS:s
mönster bildade norska
Lutherstiftelsens inbjudan att som dess bibelbud
eller "emissær" med stationering i
Moss vid Oslofjorden göra husbesök
och sommartid hålla gudstjänst under
vandringar utmed Glommen, bl. a. för
de sv. sågverks- och
tegelbruksarbetarna mellan Fredrikstad och
Sarps-borg. År 1881 återvände R. till Sverige
och bosatte sig i Härnösand. Han
innehade vid sin död biskopens
tillstånd att predika i såväl Gotlands
som Härnösands stift. Som EFS:s
ombud företog R. vidsträckta resor
runt landet. Han var 1S88—93 bosatt
i Säbrå skn i Ångermanland och från
1893 i Uppsala. — Gift 1S60 med
Laura Amanda Ulrika Lundborg.

G. W.

2. Rang, Josef Jakob Efraim,
präst, ungdomsledare, f. 7 okt. 1869 i
Stora Mellösa skn, Närke, † 9 jan.
1934 i Falköping. Son till R. 1. — R.
tillbringade sin barndom i Norge och

kom till Sverige 1881. Han avlade
mogenhetsex. 1888 i Härnösand, fil.
kand.-ex. 1892 och teoretisk och
praktisk teologisk ex. 1896 i Uppsala samt
prästvigdes s. å. för ärkestiftet, där
lian tjänstgjorde som sjömanspräst
och pastorsadjunkt i Gävle. Av
Evangeliska fosterlandsstiftelsen kallades
lian till lärare vid Johannelunds
mis-sionsinst. i Stockholm 1898 och var
verksam där till 1906. Följ. år
bosatte han sig i Brunnsnäs nära
Ulricehamn, där han sommartid anordnade
månadslånga bibelkurser och
ung-domsledarkonferenser, varjämte han
1902—18 var resesekr. i De ungas
förb., till vilket han själv tagit
initiativet. Från sistn. år var lian
kyrkoherde i Habo, Skarab. län. — Med
outtröttlig iver hängav sig R. åt arbetet
inom De ungas förb. och reste över
hela landet som talare och organisatör
av lokalfören:ar. Han ägde i hög

Efraim Rang.

grad förmågan att i tal och skrift
vinna kontakt med ungdomen och
genom slagkraftiga appeller skänka
den ett samlande program. R.
författade ett flertal uppbyggelseskrifter
och väckelsehistoriska arbeten; bl. a.
utförde han forskningar efter
anonyma sångförf. i "Sionstoner". —
Gift 1897 med Emma Hedvig Ulrika
Nilsson. G. W.

Rangström, Anders Johan Ture,
tonsättare, f. 30 nov. 1884 i
Stockholm, † 11 maj 1947 därstädes.
Föräldrar: läderhandlaren Johan (John)
Petter R. och Charlotta Vilhelmina
Andersson. — Efter att ha avlagt
mogenhetsex. i Stockholm 1903
tjänstgjorde R. 1903—04 i ab. Göteborgs
bank och 1904 i Stockholms
intecknings garanti ab. Under denna tid
tog lian lektioner i komposition för
Johan Lindegren och studerade
därefter 1905—08 dels sång för Julius
Hey i Munchen, dels komposition för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free