- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
216

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rangström, Ture - Ranseen, Mattis - Raphael, Axel - Rapp, Albin - Rapp, Yngve - Rappe, släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ranseen

21G

Rappe

musikens fält gav lian knappast något
fullt likvärdigt med vad han
åstadkom inom romansens ocli balladens
område; det litterära och filosofiska
underlaget var en belastning, som
hindrade honom att nå herravälde
över formen. När han grep sig an med
en symfoni, fick stämningsinnehållet
flyta ut liksom "ad libitum", och det
färdiga arbetet hade därför prägeln
mera av egensinnig improvisation än
av symfonisk samling och konsekvens,
något som uppenbart också berodde
på otillräcklig teknisk utbildning.
Trots bristerna i själva
kompositionen utöva dock särskilt första och
fjärde symfonierna en stark verkan.
Ty även om B. inte lärde att
bemästra de formella problemen, hade
lian under alla förhållanden en
originell fantasi, ett äkta
konstnärstemperament och en sjudande intensitet
i uttrycket. Man kan stundom sitta
förbryllad inför hans musik men
sällan eller aldrig likgiltig. Därtill
rymmer den för mycket av djupt och
ärligt allvar, av karaktär och
personlighet. — K. blev led. av Mus. akad.
1919 och erhöll Litteris et artibus
1944. — Gift 1) 1908—25 med
Elisabeth Hollender-, 2) 1927—35 med
Mary Omon Richter. — Litt.: F.
Törnblom, "T. R." (i Ord och Bild 1934).

K. B—n.

Ranseen, Mattis, präst, f. 6
april 1845 i Jämshögs skn, Blek. län,
† 24 aug. 1920 i Chicago. Föräldrar:
lantbrukaren Carl Magnusson Ranzin
och Karin Jönsdotter. — B.
emigrerade 1867 till Förenta staterna,
genomgick Augustana Theological Seminary
i Paxton, Illinois, och prästvigdes
1871. Han var pastor i Dayton, Iowa,
1871—73, missionär i Keokuk, Iowa,
1S73 samt pastor i Elgin, Illinois,
1873—75 och i Ottumwa, Iowa, 1875
■—79. Sistn. år tillträdde han sin mest
betydelsefulla tjänst, som pastor vid
Getsemanekyrkan i Chicago. Åren
1910—20 var han pastor i Nebo
Swe-dish Lutheran Church i samma stad.
•—-B. innehade en stor mängd
förtroendeuppdrag. Han var i olika perioder
president för Iowakonferensen och
Illinoiskonferensen, i tio år v.
president för Augustanasynoden samt 1899
—1903 president i General Council of
the Evangelical Lutheran Churches.
— Gift 1872 med Anna Andersson.

Å.N.

Raphael, Axel Ferdinand,
socialpolitiker, f. 4 okt. 1850 i Göteborg, †
30 nov. 1921 i Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Jacob R. och Marianne
Josephine Bahr. —- B. blev student
186S, fil. kand. 1879, fil. dr 1875 och
jur. kand. 1S84, allt i Uppsala. Han
var därefter verksam i Stockholm som
skriftställare och föreläsare i juri-

diska och nationalekonomiska frågor.
Framför allt ägnade han intresse åt
arbetarfrågorna och utgav ett flertal
skrifter i därmed förknippade ämnen,
bl. a. "Arbetsgifvare och arbetare.
Förlikningsmetoder vid deras
intressetvister i England och Förenta
staterna" (1S88) och "Bostadsfrågan.
Föreläsningar hållna vid Stockholms
arbetareinstitut hösten 1902" (1903).
Vidare författade han betydelsefulla
avsnitt av samlingsverket "Det
ekonomiska samhällslifvet" (1—2, 1894—
1902). B. var sekr. i
jordbrukslägen-hetskommittén 1891—92 och i
förliknings- och skiljenämndskommittén
1899—1901. Till den sistn.
kommitténs betänkande författade han en
särskild bilaga, "Förlikning och
skiljedom i arbetstvister i utlandet". Åren
1894—1917 var B. sekr. i Sveriges
författarfören. och utförde där ett

Axel Raphael. Teckning av Olga
Rapliael-Linden 1012.

nitiskt arbete för den litterära
äganderättens betryggande; det anses till
stor del ha varit hans förtjänst, att
Sverige 1904 anslöt sig till
Bernkonventionen. B. framträdde även med
artiklar i pressen, särskilt i Sv.
Dagbladet. — Gift 1879 med Cecilia
Saloman. B. M.

Rapp, Albin Leopold,
industriman, f. 1 mars 1888 i Dillnäs skn,
Södermani. län. Föräldrar:
trädgårdsmästaren Karl Axel R. och Ida
Matilda Oxelgren. — Efter slutad
skolgång fick B. plats i
manufakturaffärer i Hallsberg och 1910 i en
klädeshandel i Örebro, där han 1921 startade
en herrkonfektionsfabrik. Trots
företagets till en början ringa omfattning
införde han genast tempoarbete; lian
var en av de första i Sverige, som inom
branschen tillämpade denna
rationaliseringsmetod. Företaget utvecklades
snabbt. Det flyttade 1938 till eget
stort fabrikskomplex och omfattar
även fabriker i Arboga och Hallsberg.

Det är med nära femhundra arbetare
ett av Sveriges största i branschen. •—
B. äger Sjölunda gård vid Arboga.
Han är styr.-led. i flera
sammanslutningar inom sin bransch samt i
Musik-främjandet. I Örebro läns konstfören.
är han ordf. sedan 1941, och han äger
en mycket representativ samling
modern konst. — Gift 1918 med Märta
Kristina Eriksson. E. Rn.

Rapp, Johan Adam David Yngve,
ingenjör, industriman, f. 15 april 1903
i Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Johan David R. och Eva Hedvig
Gustava Swartz. ■— B. avlade
student-ex. i Saltsjöbaden 1921 ocli
utexaminerades från Tekn. högskolans fackavd.
för elektroteknik 1926. Sedan 1927 har
B. varit verksam som ingenjör och
företagsledare vid Telefon ab. L. M.
Ericsson och flera av dess dotterbolag.
Han tjänstgjorde som assistent vid
installationsarbeten vid Compagnia
In-stallazione Beti Telefonici (CIBT) i
Neapel 1927—28, var ledare för L. M.
Ericssons installationsarbeten i Izmir
i Turkiet 192S—29, tekn. dir. vid
Izmir ve Civari Telefon Türk Anonim
Sirketi 1929—30 och administrativ
dir. vid samma bolag 1932—38. Under
sistn. period var lian även sv. konsul
i Izmir. Åren 1930—32 ledde han de
av Società Ericsson Italiana, Genua
(L. M. Ericssons italienska
dotterbolag), i Aten utförda
installationsarbetena. Sedan 1938 tjänstgör han i
Stockholm vid Telefon ab. L. M.
Ericssons koncessionsavd., där han främst
omhänderhar driftsekonomiska
frågor. B. är medl. av 1942 års
järnvägs-kostnadsutredning. Han har skrivit
talrika tekniskt-ekonomiska
uppsatser i tidskr:na Affärsekonomi,
Nordisk Tidsskr. for Teknisk Økonomi,
L. M. Ericsson Review och Ericsson
Technicals. — Gift 1935 med Britta
Astrid Ingegärd Nordstedt. G. M—e.

Rappe, adelssläkt, vars äldste
kände stamfar, generalauditören vid
livländska armén Henrik Bapp, 1675
adlades under namnet B. Han blev
farfars far till löjtnanten vid
Kronobergs reg. Erik R. (f. 1695, † 1737),
vars yngste son, majoren i armén
Johan Gustaf B. (f. 1732, † 1787), blev
stamfar för den adliga ätten B. En
sonsons dotter till honom var
Bagn-hild Torborg B. (f. 1832, † 1902), som
var föreståndarinna för skolan för
sinnesslöa barn i Stockholm 1878—91
och ett liem för kvinnliga idioter där
1891—1902. Med hennes brorson,
legationsrådet Fredrik B. (f. 1864, ‡ 1929),
som från 1901 var advokat i Malmö,
utdog den adliga ätten B. på
manssidan i Sverige. En gren av ätten
fortlever i Förenta staterna. — Två äldre
söner till löjtnanten Erik B.,
landshövdingen Christoffer B. (B. 1) och To-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free