- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
217

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rappe, släkt - 1. Rappe, Christoffer - 2. Rappe, Emmy - 3. Rappe, Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rappe

217

Rappe

mas Carl B. (f. 1721, † 1790),
sedermera landshövding i Kalmar län ocli
’på Öland samt generallöjtnant,
upphöjdes 1771 i frilierrligt stånd.
Sonsöner till Tomas Carl B. voro bröderna
majoren vid Kalmar reg. friherre Carl
Mikael R. (f. 1792, † 1837),
löjtnanten vid Jämtlands fältjägarreg.
friherre Adolf Fredrik R. (f. 1798, †
1886) och landshövdingen i
Kristianstads län, översten friherre Axel
Ludvig R. (f. 1800, † 1875), vilka blevo
stamfäder för den friherrliga ättens
nu levande tre grenar. Till den första
av dessa hörde friherre Carl Mikael
R:s sonson, generallöjtnanten friherre
Vilhelm R. (R. 5). Till den andra
grenen hörde friherre Adolf Fredrik R:s
dotter i första giftet, sjuksköterskan
Emmy R. (R. 2), och hans son i andra
giftet, godsägaren och
riksdagsmannen friherre Christopher R. (R. 4). Till
tredje ättegrenen hörde friherre Axel
Ludvig R:s son, generalen och
statsrådet friherre Axel R. (R. 3). Bland
dennes barn märkas operasångerskan
friherrinnan Signe B.-Welden (B. 6)
ocli generalmajoren friherre Axel B.
(B. 7). En yngre bror till B. 3,
översten i armén friherre Ludvig Bernhard
B. (f. 1847, † 1906), blev far till
agronomen friherre Gerhard B. (B. 8).
En Sonson till Tomas Carl B. var
översten friherre Carl Antonsson B.
(f. 1797, † 1880), kusin till de nu
levande grenarnas ovannämnda tre
stamfäder.

1. Rappe, C hr i s t o f f e r Johan,
friherre, ämbetsman, politiker, f. 13
jan. 1719 på Drättinge i Dädesjö skn,
Kronob. län, † 20 sept. 1776 i Åbo.
Föräldrar: löjtnanten Erik R. och Hedvig
Leijoncrona. — B. inskrevs vid Lunds
univ. 1736 och blev auskultant i Göta
hovrätt 1739. År 1743 blev han v.
häradshövding och 1747 e. o. assessor
i Åbo hovrätt, följ. år assessor och
1756 hovrättsråd, likaledes i Åbo. B.
utnämndes 1769 till landshövding i
Åbo och Björneborgs län. Han
upphöjdes 1771 i friherrligt stånd. — B. kom
att under den senare delen av
frihetstiden spela en betydande politisk roll.
Han anslöt sig till hattpartiet, där
lians skickliga penna och gedigna
juridiska bildning i hög grad togos i
anspråk. Sålunda har B. författat 1756
års "tjänstebetänkande", varigenom
ancienniteten gjordes till den
viktigaste befordringsgrunden på
tjänstemannabanan. Under 1760—62 års
riksdag uppfördes han på
riksrådsförslag. Vid de förhandlingar, som under
första hälften av 1760-talet fördes
partierna emellan om en s. k.
komposition, spelade B. som en av
hattpartiets förhandlare en viktig roll, och det
kom också på hans lott att i lagtext
uppsätta de förslag till en författnings-

reform, som i samband därmed
utarbetades. När hattarnas
maktställning började vackla, närmade sig B.
hovpartiet. Vid 1765—66 års riksdag
arbetade drottningen, ehuru förgäves,
för att få B. invald i sekreta
utskottet. Vid riksdagen 1769—70 var det
B., som formulerade sekreta
utskottets bistra vidräkning med mössråden.
Detta betänkande ansågs redan av
samtida bedömare vara ytterst
skickligt formulerat, och det är säkerligen
det mest väsentliga inlägg, som från
ständernas sida gjordes om riksrådets
ansvarighet under frihetstiden. B.
yrkade även på uppsättandet av en
säkerhetsakt till den personliga
frihetens ocli säkerhetens skydd.
Ständernas övergrepp ocli ofta förekommande
ingripande i förvaltningen borde,
ansåg R., förhindras, och den
lagstiftande och den lagskipande makten enligt

Christoffer Rappe. Målning av O. Arenius.

1720 års regeringsforms rätta förstånd
hållas isär. B. fick också plats i den
kommitté, åt vilken det uppdrogs att
upprätta betänkande i denna fråga.
När mössorna vid följ. riksdag i sin
tur kommit till makten, utsattes R.
föl-förföljelser. Han anklagades för
olagligheter vid riksdagsmannavalet i
Åbo och dömdes av
justitiedeputatio-nen till ett års suspension från sitt
ämbete. T. o. m. hans av tidigare
ständer förordade landshövdingfullmakt
var i allvarlig fara, då hans position
räddades genom Gustav III:a
revolution. Som landshövding åtnjöt R. ett
mycket stort anseende ocli visade ett
levande intresse för sitt läns lokala
problem. För att motverka de
olägenheter, som voro förknippade med de
finska länens stora utsträckning,
uppgjorde R. även förslag till en ny
länsindelning. — Gift 1750 med Eva
Catharina Linnerhielm. H. E—a.

2. Rappe, Emmy Carolina,
sjuksköterska, f. 14 febr. 1S35 på Ströms-

rum i Ålems skn, Kalmar län, † 19
okt. 1896 nå Drättinge i Dädesjö skn,
Kronob. län. Föräldrar: löjtnanten
och godsägaren friherre Adolf Fredrik
R. och Ulrika Catharina Vilhelmina
Hammarskjöld. Brorsons sondotter
till B. 1. -— R. växte upp i en strängt
konservativ miljö och vistades i
föräldrahemmet till 1866, då hon av
Fören. för frivillig vård af sårade och
sjuke i fält (senare Sv. röda korset)
utsågs att genomgå Florence
Nightin-gales sjuksköterskekurs vid S:t
Thomassjukliuset i London. Efter
hemkomsten blev hon 1867
översköterska på kirurgiska avd. vid Uppsala
akad. sjukhus samt föreståndarinna
för ovannämnda fören :s dit förlagda
sjuksköterskeskola; där utbildades
under hennes ledning femtiosju elever.
År 1877 blev hon föreståndarinna vid
Uppsala centralhospital, där hon var
verksam till 1886, då hon på grund av
sjukdom nödgades lämna sjukvården.
Vid flera tillfällen sändes hon av
fören. ut på inspektionsresor till olika
sjukhus i landet. Hon var sedan till
sin död bosatt i Hälsingborg. — Som
pionjär inom
sjuksköterskeutbildningen gjorde B. en betydande insats.
Många svårigheter i form av
personalbekymmer, bristande förståelse från
läkarnas sida och stridiga viljor inom
sjukhusledningen hade hon att kämpa
emot. Hon arbetade för att höja
sjuksköterskeyrkets anseende, bl. a. genom
att ställa höga krav på kårens
religiösa ocli moraliska halt och genom
att ivra för införande av gemensam
dräkt. Inom sinnessjukvården insåg
hon tidigt värdet av arbetsterapi och
införde vävning och sömnad på
dagschemat vid Uppsala centralhospital.
— Ogift. — Litt.: Elisabeth
Dillner, "Sjuksköterskeutbildningen inom
Svenska Böda Korset ären 1866—
1904" (1934). G. Ptg.

3. Rappe, Axel Emil, friherre,
arméofficer, politiker, f. 2 okt. 1838
på Kristinelund i Arby skn, Kalmar
län, † 18 dec. 1918 i Stockholm.
Föräldrar: landshövdingen och översten
friherre Axel Ludvig R. och Lisette
Emilie Augusta Björnstjerna. Kusin
till B. 2. — Efter studentex. i
Uppsala 1S57 blev B. följ. år furir och
1860 underlöjtnant vid Upplands reg.
Han avlade sistn. år kansliex.,
genomgick 1S63 Högre artilleriläroverket
och blev s. å. löjtnant och 1865
generalstabsofficer. Hösten 1869 vistades
han på officiellt uppdrag i Paris för
att studera den franska
arméorganisationen, och vid det fransk-tyska
krigsutbrottet 1870 trädde han i fransk
krigstjänst. Han deltog först i
Blien-arméns fälttåg ss. generalstabsofficer,
sårades i striden vid Vionville och
dekorerades på slagfältet med heders-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free