- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
219

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rangström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rappe

219

Rappe

Sålunda köpte han 1872 Hyssbylund i
Ryssby skn samt snart även flera
andra egendomar. År 18S6 ärvde han
fädernegodset Strömsrum, där han
omkr. sekelskiftet bosatte sig. Som en
av Kalmarbygdens främsta
jorddrottar med stort intresse för
jordbruksreformer av olika slag blev lian den
ledande kraften i Kalmar läns s.
hushållningssällskap (led. från 1S66, ordf.
1885—1911) samt erhöll även andra
uppdrag; lian var ordf. i styr. för
Applerums lantbruksskola, i styr. för
kemiska stationen och
frökontroll-anstalten i Kalmar och 1903—07 i
Kalmar läns s. skogsvårdsstyr. År
1893 blev lian led. av Lantbruksakad.

— E. tog även aktiv del i det
kommunala och politiska livet. Han var ordf.
i Kalmar läns s. landsting 1898—1906
samt led. av Första K. 1902—06. Som
riksdagsman tillhörde han Första
K:s konservativa majoritetsparti,
och i den brännande rösträttsfrågan
anslöt han sig till biskop Billings
skrivelseförslag om utredning av en
rösträttsreform, som borde införa allm.
rösträtt men med proportionell
valmetod ocli ev. också medelbara val
eller graderad röstskala som
konservativa garantier. — E. valdes flera
gånger till lekmannaombud vid
kyrkomötena. — Gift 1873 med Hedvig
Ulrika Ribbing. T. P.

5. Rappe, Curt Vilhelm,
friherre, arméofficer, f. 10 okt. 1863 i
Kärda skn, Jönköp. län, † 21 april
1939 i Stockholm. Föräldrar:
ryttmästaren friherre Johan Axel Gustaf R.
och Eugenie Charlotta von Platen.
Kusins son till R. 2, B. 3 och B. 4. —
B. blev underlöjtnant vid Bohusläns
reg. 1884, genomgick Krigshögskolan
1888—90 och var aspirant vid
Generalstaben 1S91—92. Han utnämndes
till major vid Generalstaben 1904 och
tjänstgjorde som stabschef vid Tredje
arméfördelningen 1904—06. Åren 1906
—12 var han chef för Krigsskolan,
varunder han befordrades till
överstelöjtnant 1908 och till överste i armén
1911. År 1912 blev han överste och
chef för Jämtlands fältjägarreg. och
1917 generalmajor och kommendant i
Bodens fästning. Han utnämndes 1925
till generallöjtnant och avgick
inaktiv tjänst 1928. — B. betonade
skidlöpningens militära betydelse,
särskilt för trupperna i Norrland, och
införde på sitt reg. obligatorisk
träning i denna utbildningsgren. ■— B.
var led. av stadsfullmäktige i
Östersund ss. repr. för högern 1915—18.
Han blev led. av Krigsvet. akad. 1928.

— Gift 1899 med Gerda Emma
Pau-line Koch. F. M.

6. Rappe-Welden, Signe,
opera-och konsertsångerska (sopran), f. 24
sept. 1879 i Stockholm. Dotter till

Signe Rappe-Welden.

E. 3. — E. var elev av Thekla
Falck-Hofer i Stockholm 1899—1903 och
fortsatte sedan sina studier i Berlin
1904—05 för Therese Behr-Schnabel
samt i Berlin och Bologna 1905—06
för Etelka Gerster-Gardini; hon tog
under sin vistelse i Berlin även
lektioner i plastik. — Eedan 1902
medverkade B. i Jönköping i Händels
oratorium "Simson" samt s. å. vid Sydsv.
filharmoniska sällskapets konserter i
Malmö och Köpenhamn i Mendelssohns
oratorium "Elias". År 1904 sjöng hon
för första gången offentligt i
Stockholm, varvid lion uppmärksammades
av Kristina Nilsson, som gav henne
rekommendationer till utlandet.
Under studietiden i Berlin medverkade
R. vid konserter, bl. a. med Arthur
Schnabels trio. I september 1906
debuterade lion på hovoperan i Mannheim
som Pamina i "Trollflöjten". Två
månader efter denna debut kom hennes
genombrott som sångerska, då hon i
Mannheim sjöng titelpartiet i Richard
Strauss’ opera "Salome". Med denna
roll vann hon europeiskt rykte. Två år
varade hennes engagemang i
Mannheim. Under dessa år hade hon många
tillfällen till gästspel på
operascenerna i Berlin, Köln, Frankfurt,
Stuttgart, Wiesbaden, Strassburg och
Stockholm. B. engagerades 190S av
Felix von Weingartner till kejserliga
hovoperan i Wien, där hon stannade
till 1911. Även under dessa år
gästspelade hon, bl. a. vid Covent Garden
i London 1910. Säsongen 1912—13
var R. engagerad vid K. teatern. —
R. har även framträtt som
konsertsångerska vid talrika turnéer i
Europa och i hemlandet. Åren 1912—13 och
1924—25 gav hon konserter i
Förenta staterna. Med sin make som
ackompanjatör liar R. även
konserte-rat i de skandinaviska länderna och
gjorde 1935—36 en framgångsrik
konsertresa till Tyskland. Hon liar på se-

nare år varit sångpedagog i
Stockholm. R. blev sv. hovsångerska 1909
och fick Litteris et artibus 1914. —
Av R:s roller på operascenen, utom
Salome och Pamina, märkas Rezia i
"Oberon", Wagnerpartierna Senta,
Venus, Elisabeth, Elsa, Eva och
Gut-rune, Verdis Aida och Desdemona.
Margaretha i "Faust" och Sulamitli i
Goldmarks "Drottningen av Saba". -—
R:s röst var i höjden mycket
glansfull, i klangen ganska ljus och
måhända något spröd; den lånade sig
även villigt till koloratursång. På
scenen var hon dramatisk och
temperamentsfull. — Gift 1912 med pianisten,
direktören Sigge Herbert
Lundén-Welden. B. Hgn.

7. Rappe, Axel Oscar, friherre,
arméofficer, f. 22 juni 1884 i
Stockholm, † 31 okt. 1945 i Karlstad. Bror
till R. 6. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1902 blev E. 1904
underlöjtnant vid Svea artillerireg. och
genomgick Krigshögskolan 1908—10.
Efter aspiranttjänst vid
Generalstaben var han bitr. lärare i krigskonst
vid Artilleri- och ingenjörhögskolan
1914—18. Då finska frihetskriget
utbröt, tog lian avsked ur sv. armén,
trädde i finsk tjänst och utnämndes
till överstelöjtnant vid finska
generalstaben. Efter kriget återinträdde
han i sv. tjänst som kapten vid Svea
artillerireg. och var 1922—28 lärare
vid Artilleri- och ingenjörhögskolan.
År 1928 blev han major vid
Generalstaben, tjänstgjorde 1928—31 som
stabschef vid övre Norrlands
militärområde och vid Östra
arméfördelningen, var 1931—35 avd.-chef vid
Generalstabens centralavd. samt blev
överstelöjtnant 1931 och överste i
Generalstaben 1935. R. var chef för Göta
artillerireg. 1936—38, blev
generalmajor 1938, var chef för Svea
artillerireg. 1938—40, ställföreträdande
chef för Försvarsstaben 1940—41,
inspektör för artilleriet och chef för

Axel Rappe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free