Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rasmuson, Hans - Rasmussen, Yngve - Rasmusson, se även Rasmuson - Rasmusson, Johan - Rasmusson, Lars - Rasmusson, Lorenz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rasmussen
222
Rasmusson
gen förlagd till Metz. Från 1916 till
sin död var lian föreståndare för Sv.
sockerfabriks ab:s
betförädlingsinsti-tution i Hilleshög nära Landskrona.
De sista åren besvärades han av
tilltagande sjuklighet. — B:s forskning
tillhör den botaniska genetiken, där
han först publicerade några studier
över blomfärgers nedärvning. Hans
viktigaste skrifter i ämnet äro
drs-avh. "Beiträge zu einer genetischen
Analyse zweier Godetia-Arten und
ihrer Bastarde" (1921) samt arbeten
rörande vinrankan
("Kreuzungsunter-suchungen bei Beben", 1916) och
sockerbetan ("Zur Frage von der
Ent-stehungsweise der roten
Zuckerrü-ben", 1919). — Gift 1923 med
sjuksköterskan Oreta Cintliio. S. L.
Rasmussen, Yngve Sigurd
Isidor, arkitekt, f. 14 dec. 1S60 i
Göteborg, † 19 mars 1923 därstädes. För-
äldrar: smedmästaren Peter R. ocli
Maria Elisabeth Lindberg. — Efter
mogenhetsex. i Göteborg 1881
studerade B. arkitektur vid Tekn.
högskolan 1882—86 och vid Konstakad. 1SS6
—87. Därefter var han verksam som
praktiserande arkitekt i Göteborg.
Han var lärare vid Slöjdfören:s skola
därstädes 188S—1905. — B. är
upphovsman till ett stort antal privata
och offentliga byggnader i Göteborg
och dess omgivningar, bl. a.
Vasakyrkan i romansk stil (1905), Hagens
kapell (1916) och försäkringsab. Sveas
hus (tills, med H. Hedlund). Efter
hans plan ombyggdes Ostindiska
kompaniets vackra 1700-talshus till
Göteborgs mus. 1894—96. Av övriga
arbeten må nämnas A. Nobels bostadshus
i Baku, ett antal stationshus utmed
Göteborg—Borås järnväg och John
Ericssons gravkapell i Filipstad
(1895, tills, med H. Hedlund), det
sistn. i natursten och tidstypisk
ju-gendutformning. Av hans icke reali-
serade projekt kan framhållas ett av
de mest uppmärksammade förslagen
till Liljevalchs konsthall i en tung,
antikiserande, dorisk stil (1913, tills,
med K. M. Bengtson). — Gift 1S92
med Hedda Agnes Ida Key. B. S.
Rasmusson, se även Rasmuson.
Rasmusson, Jo lian Magnus,
ärft-lighetsforskare, växtförädlare, f. 10
juni 1894 i Flensburg, Slesvig.
Föräldrar: plåtslagaren Carl Johan R.
och Amalia Benedikta Risberg. — B.
avlade studentex. i Kristianstad 1911
och blev vid Lunds univ. fil. kand.
1922, fil. lic. 1926 och fil. dr 1927. Han
var, likaledes i Lund, extra amanuens
i botanik 1915—17, e. o. amanuens i
ärftlighetsforskning 1918—26,
docent i ärftlighetslära 1928—38 och tf.
prof. i sistn. ämne kortare tider 1928
och 1933. Åren 1916—26 var han
knuten till Alnarps lantbruks- och
mejeri-inst,, först som assistent i botanik och
från 1917 som ledare för den
nyinrättade försöks- och
förädlingsverksamheten med köksväxter vid Alnarps
trädgårdar (Statens
trädgårdsförsök). B. var 1926—35 föreståndare
för avd. för rotfruktsförädling vid
Sveriges utsädesfören. i Svalöv och
utsågs sistn. år till föreståndare för Sv.
sockerfabriks ab:s
betförädlingsinsti-tution i Hilleshög nära Landskrona.
År 1948 erhöll han prof:s namn.
Han har företagit studieresor till
många europeiska länder. — B. har
inom sina områden utgivit ett
trettiotal arbeten, publicerade i Hereditas
och andra facktidskr. Som
ärftlighets-forskare liar lian utfört viktiga
undersökningar bl. a. över ärtsläktet och
behandlat koppling ss. i "Genetically
changed Linkage Values in Pisum" (1,
drsavli., 1927; 2, 1934) samt
korsbefruktning, inavel och nedärvning av
kvantitativa karaktärer. En populär
framställning har han lämnat i
"Ärft-lighetsläran som grundval för
växtodlingen" (i Sv. jordbrukets bok. Växt-
Johan Rasmusson.
odling, 1, 1935). Inom växtförädlingen
liar B. utgivit arbeten över
förädlingsteori och försöksteknik, över försök
med köksväxter i olika delar av
landet och över rotfrukternas, särskilt
sockerbetans, förädling. Han liar
därjämte publicerat "1943 års
undersökning över betarbetets mekanisering"
(1944). B. blev led. av
Lantbruks-akad. 1945 och av Jordbrukets
forskningsråd s. å, — Gift 1919 med
Gunborg (Gunna) Helena Törnmarek.
S.L.
Rasmusson, Lars, lantbrukare,
politiker, f. 25 april 1798 i Ucklums
skn, Göteb. län, † 6 april 1866
därstädes. Föräldrar: hemmansbrukaren
Rasmus Larsson och Elin
Svensdotter. ■—- B., som var hemmansägare i
byn Huveröd i Ucklums skn, tillhörde
bondeståndet vid samtliga riksdagar
1840—63 och var därunder led. av
statsutskottet 1847—63. Åren 1844—
50 var han dir. vid Biksbankens
lånekontor i Göteborg och 1859
statsrevisor. B. omfattade liberala åsikter i
såväl tullfrågan som övriga
spörsmål och var en god ehuru icke ofta
uppträdande talare. Särskilt i mitten
av 1850-talet fungerade han som ett
slags huvudman för
bondeståndsliberalerna i deras kamp mot det
regeringsvänliga, av skåningen Ola
Månsson i Gårdlösa ledda "kotteriet".
Dessa strider utkämpades icke minst
inom statsutskottet, där B. förfäktade
en rigorös sparsamhet, — Gift 1820
med Borta Larsdotter. S. Sw.
Rasmusson, Lorenz Birger,
veterinär, kyltekniker, f. 6 okt. 18S9 i
Lilla Isie skn, Malmöh. län.
Föräldrar: hemmansägaren Mårten R. och
Bengta Odell. — Efter mogenhetsex. i
Malmö 1909 och ett års studier i
zoologi och kemi vid Lunds univ.
studerade B. vid Veterinärinst. och avlade
veterinärex. 1914. Sedan lian
tjänstgjort som förste assistentveterinär vid
Linköpings stads slakthus 1914—15
och vid Norrköpings stads slakthus
1915—17, blev lian sistn. år tf. dir.
och är alltsedan 1918 verkst. dir.
för Norrköpings stads slakthus samt
chef för stadens kyl- och fryshus. B.
innehar sedan 1915 förordnande som
besiktningsveterinär vid Norrköpings
stads slakthus och
köttbesiktnings-byrå, var 1925—33 ställföreträdande
besiktningsveterinär i Katrineholm
och är sedan 1934
exportbesiktnings-veterinär. Han var verkst. dir. för
Norrköpings stads kemisk-tekn. fabrik
1926—30. B. blev bataljonsveterinär
i Fältveterinärkårens reserv 1916 och
tilldelades 1926 kaptens
tjänsteställning. — B. studerade kylteknik och
livsmedelslära vid École du froid i
Paris 1922—24 och utexaminerades
1926 från Inst. international du froid
Yngve Rasmussen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
