- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
227

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Reenstierna, Jakob - 4. Reenstierna, John - Regnell, Anders Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Reenstierna

227

Regnell

hårdhänta medel, blev han under de
svåra åren efter Poltava en av Karl
XII:s mer anlitade rådgivare. På
grund av uppgifternas svårighetsgrad
lyckades lian emellertid ofta mindre
väl i sitt arbete, och småningom föll
han närmast i onåd.
Adelsoppositionens bild av honom som en
karaktärslös ocli opålitlig natur, en streber och
en ögontjänare, är ej fullt rättvis.
År 1717, ett år efter sin död, dömdes
han att ha förverkat sina ämbeten
och att betala 3 000 dlr smt till
krigsfångarna i Ryssland för det han
låtit muta sig av en holländare att
åt denne utverka rätt att segla på de
av ryssarna besatta livländska
sjöstäderna. — Gift 1687 (efter att ha
erhållit kungligt tillstånd att träda
i ofrälse gifte) med Magdalena Toutin.

S. S—s.

4. Reenstierna, J olin Libert,
bakteriolog, venereolog, f. 16 okt. 1S82 i
Kristinehamn. Föräldrar: ingenjören
vid Statens järnvägar Lars Magnus
R. ocli Anna Helena Maria Tidander.
— Efter mogenhetsex. i Karlstad
1901 blev R. med. kand. i Uppsala
1906, med. lic. i Stockholm 1911 ocli
med. dr i Uppsala 1913. Tidigt
inriktade han sig på bakteriologiska
studier. Han var sålunda
karantänsläkare på Fejan 1908, amanuens vid
Medicinalstyr:s kolerakurs 1909 och
assistent vid Statsmedicinska
anstaltens bakteriologiska avd. 1909—10.
Efter tjänstgöring som amanuens och
assistent vid patologiska
institutionen i Uppsala 1910—11 var lian
assistent vid Statsmedicinska
anstalten 1912—15 och laborator där 1918.
R. började samtidigt därmed även
ägna de dermatovenereologiska
sjukdomarna sitt intresse, och han var tf.
underläkare och amanuens vid Karol.
inst:s syfilidologiska klinik 1913—15
samt hade 1914—19 flera
överläkar-förordnanden där. Under det första
världskriget, då han tidvis var lä-

John Reenstierna.

kare på centralmakternas sida, fick
han stora möjligheter till ett närmare
studium av hud- och
könssjukdomarna. Han var docent i dermatologi och
syfilidologi vid Karol. inst. 1917—32
och var under tiden 1917—22 flera
gånger tf. prof. i detta ämne. Åren
1915—32 utövade R. en omfattande
privatpraktik i hud- och
könssjukdomar i Stockholm och var 1919—31
föreståndare för Stockholms stads n.
poliklinik för könssjukdomar. År 1924
erhöll lian prof:s namn. Han är
inspektör för spetälskevården i riket
sedan 1926, var statens serum- och
vaccinkontrollant 1927—33 och
kallades 1933 till prof. i hygien och
bakteriologi vid Uppsala univ.; lian blev
emeritus 1947. ■— R. har vunnit stor
internationell ryktbarhet, främst
genom utforskandet av spetälskan,
vilken sjukdom han genom talrika
studieresor, utsträckta till alla världsdelar,
skaffat sig stora kunskaper om. Han
utförde de grundläggande arbetena
inom sjukdomens bakteriologi och
välden förste, som kunde överföra den på
djur (apor). Han har också angivit
metoder för det praktiska
handhavandet av spetälskevården samt infört
serum i behandlingen av de sjuka.
Berömda äro även hans studier över
den mjuka schankern: framställandet
av ett effektivt serum och
utarbetandet (tills, med japanen Ito) av en
specifik diagnostisk metod
(Ito-Reen-stiernas reaktion). R. har även
påvisat möjligheten att bereda
verksamma sera mot gonorréns
komplikationer samt mot hud- och
körteltuberkulos. — R. liar för sin
framstående forskargärning erhållit bl. a.
Sv. läkaresällskapets jubileumspris
1924 samt valts till hedersled, eller
led. av ett tjugutal utländska lärda
samfund. -— Ogift. U. N—e.

Regnell, Anders Fredrik,
läkare, botanist, donator, f. 8 juni 1807
i Stockholm, † 12 sept. 1884 i
Parrei-ras, Minas Geraes, Brasilien.
Föräldrar: värdshusvärden Anders Ringnell
och Brita Pehrsdotter. — E. blev 1824
student vid Uppsala univ. Tidigt
fängslad av botaniken ägnade han flera
år huvudsakligen åt dess studium och
företog bl. a. en botanisk resa till
Norge 1831. Han började medicinska
studier 1830 och blev med. kand. 1835,
med. lic. 1836 och med. dr 1837, allt
i Uppsala. Efter div. kortare
förordnanden var han underkirurg vid
Serafimerlasarettet 1836—38, underläkare
där 1838—39, uppbördsläkare på
korvetten Jarramas under dess
expedition till Medelhavet 1839—40 och
sjukhusläkare vid Trollhätte
kanalverk 1840. Svårt angripen av
lungtuberkulos nödgades B. sistn. år lämna
Sverige; han reste till Brasilien, där

Anders Fredrik Regnell.

han kom att stanna hela sitt liv.
Efter att i Bio de Janeiro lia avlagt
läkarex. 1841 slog lian sig ned som
praktiserande läkare långt inne i
landet, i den högt belägna lilla köpingen
Caldas (senare stad, numera
Parrei-ras) i provinsen Minas Geraes; tack
vare det milda klimatet där återvann
lian småningom nästan helt sin hälsa.
— R. fick i det läkarfattiga landet
snart en mycket vidsträckt praktik
och ansågs särskilt skicklig som kirurg
samt som invärtes- och
förlossningsläkare. Sin lediga tid ägnade lian
åt-Brasiliens botaniska utforskande, ocli
med outtröttlig iver sammanbragte
han, ofta under långväga färder, rika
växtsamlingar, som han efter hand
skänkte främst till Riksmus.
("Reg-nellska herbariet") men även till
Uppsala univ:s botaniska mus. och andra
europeiska museer. R. publicerade ej
själv några botaniska skrifter, men
hans material liar flitigt bearbetats
i olika länder, ej minst Sverige, och
i hög grad ökat kännedomen om
Brasiliens växtvärld. Bl. a. lämnade lian
betydande bidrag till det av den tyske
botanisten C. von Martius påbörjade
stora verket "Flora brasiliensis". För
sv. botanister ss. Hjalmar Mosén och
Alberto Löfgren underlättade R.
genom hj älpsamhet ocli välvilj a
verksamheten i det främmande landet. Han
studerade även djurvärlden och de
geologiska förhållandena, ocli i Parreiras
gjorde lian dagligen under flera år
meteorologiska observationer över
luftens temperatur och fuktighetsgrad,
vindens styrka och riktning m. m. —
R. blev genom sin läkarverksamhet
en mycket förmögen man. Han
donerade (från 1859) omkr. 870 000 kr. till
främjande av sv. forskning, främst
inom botanik och medicin. Vet. akad.
erhöll 176 000 kr. till olika ändamål ss.
botaniska forskningsresor i Brasilien
("A. F. Regneils botaniska gåfvo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free