Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Rehn, Jean - 2. Rehn, Olof - Rehnskiöld, ätt - Rehnskiöld, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rehn 232 Rehnskiöld
Jean Rehn.
Målning (detalj) av A. Roslin 1756.
ritningar, skulle avbrytas. R:s
verksamhet som arkitekt i hovets tjänst
var därmed praktiskt taget avslutad,
även om han kvarstod som
hovintendent till 1789 ocli blev kronprins
Gustav Adolfs ritlärare, liksom han
varit hans faders. Teckningar av hans
hand visa dock, att han sökte i
rumsinredningar följa de nya signalerna.
— R:s stora betydelse ligger framför
allt i hans insats vid den övergång
från rokoko till tidig klassicism, som
utgör den gustavianska stilens äldre
fas. Dennas utformande både på
rumsinredningens och konsthantverkets
område är i hög grad hans förtjänst.
Som P. Flodings och J. Gillbergs
lärare har han även betytt mycket för
den sv. gravyrkonstens utveckling.
Hans endast alltför litet kända
lave-rade teckningar ur vardagslivet
(förvarade på Bellinga slott i Skåne) höra
till det sv. 1700-talets finaste
konstskapelser. De lia en älskvärd och solig
charme med ett. stänk av
1700-tals-mässig ironi. Fast de sakna den ge-
niala nerv man finner i Sergels
teckningar, äro de vid sidan av dem de
yppersta vårt land kan uppvisa under
denna glänsande epok. — Gift 1749
med Anna Christina Rungren. —
Litt.: uppsatser av M. Olsson och C.
Hernmarck i "Fem stora gustavianer.
Studier från Nationalmusei
utställning hösten 1943" (1944). C. H—ck.
2. Rehn, Olof, mönsterritare, f. 1
dec. 1723 i Stockholm, † 11 juni 1798
därstädes. Föräldrar: bryggaren Carl
R. och Catharina Forss. Kusin till
R. 1. — R. fick från 1740 lektioner av
sin kusin Jean R. (R. 1) och deltog
samtidigt i undervisningen vid
Ri-tareakad. År 1755 efterträdde han
kusinen ss. mönsterritare vid
Manufakturkontoret för siden- och
fajansfabriker. Året förut hade han
utnämnts till arkivritare vid
Antikvitetsarkivet. I denna egenskap
medföljde han N. R. Brocman på dennes
resa i Hälsingland 1763, varvid han
avritade en mängd arkeologiska och
kulturhistoriska minnesmärken. Åren
1756—57 var B. även teckningslärare
åt prinsarna Gustav (III) och Karl
(XIII) samt prinsessan Sofia
Albertina. Från 1768 var han
ritmäs-tare vid N. Thenstedts praktiska
ungdomsskola "Collegium Illustre
Gustavianum" i Stockholm. Bevarade
teckningar vittna knappast
fördelaktigt om hans yrkesskicklighet. R.
erhöll rådmans titel. — Gift 1762 med
Anna Margaretha Sundius. — Litt.:
H. H. von Schwerin,
"Mönstertecknaren och arkivritaren O. R." (Tidskr.
för konstvetenskap, 1935—36). Th. N.
Rehnskiöld, ätt, vars äldste kände
stamfar Gerhard Kewenbringk von
Rhene levde på 1500-talet och
härstammade från den urgamla
westfaliska ätten Keffenbrinck, uppkallad
efter stamgodset Keffenbrinck och
borgen Beline på gränsen till
Nederländerna vid Ostfrisland; han gick 1567
under hertigen av Alba i landsflykt.
Hans son Johan Kewenbringk († 1615)
kom till Sverige som hovmästare hos
greve Axel Lewenhaupt och blev
farfar till regeringsrådet i Pommern
Gert Antoniison (f. 1610, † 1658), som
1639 adlades under namnet R. Denne
blev far till fältmarskalken Carl
Gustaf R. (se nedan), som 1698
upphöjdes i friherrligt stånd (ej
introducerad) samt 1706 erhöll grevlig
värdighet. Han slöt själv sin ätt.
Rehnskiöld, Carl Gustaf, greve,
arméofficer, f. 6 aug. 1651 i Stralsund,
† 29 jan. 1722 på Läggesta
gästgivaregård i Kärnbo skn, Södermani. län,
på resa mellan Stockholm och
Kungsör. Föräldrar: regeringsrådet i
Pommern Gert Antoniison R. och Birgitta
Torskeskål. — R. inskrevs som
student i Greifswald 1664 ocli i Lund
1670, där han bl. a. studerade språk
och historia, det senare för Samuel
von Pufendorf. År 1673 blev han
fänrik vid Närke-Värmlands reg. samt
1675 löjtnant vid Upplands
infanteri-reg. och 1676 vid Livgardet. Under
skånska kriget 1676—79 visade han
goda befälsegenskaper och stor
tapperhet och gjorde en mycket snabb
karriär; han utnämndes efter
fäktningen vid Torsebro 1676 till kapten
vid Livgardet och förflyttades s. å.
efter slaget vid Halmstad som
ryttmästare till Änkedrottningens livreg.
till häst. Efter slaget vid Lund blev
han 1677 major ocli generaladjutant
och efter slaget vid Landskrona s. å.
överstelöjtnant vid sistn. reg., endast
tjugusex år gammal. Efter kriget blev
R. 16S9 överste för Tyska livreg. till
fot och s. å. kommendant på
Landskrona kastell, 1693 överste för Norra
skånska kavallerireg. och 1696
generalmajor vid kavalleriet. Under
fredsperioden utnyttjades hans
sakkunskap av Karl XI bl. a. vid indelnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
