- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
234

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reimers, Anders - Reinholds, Johan Thure - 1. Reinius, Gustaf - 2. Reinius, Leif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Reinholds

234

Reinius

synes sä småningom även lia varit
affärsman; åtminstone mot slutet
av sitt liv drev han en viss
bankirrörelse. Sina tillgångar placerade lian
dels i fastigheter, dels i en rad av
tidens större industri- och
handelsföretag. Till eftervärlden har hans
namn bevarats genom hans
verksamhet på Räkningeholmen invid
Stockholm (numera efter R. kallad
Rei-mersholme eller • Reimersholm). Är

1784 förvärvade lian större delen av
holmen, där han sedan till 1798 enligt
en bevarad minnessten använde lediga
stunder "att af Sjö och Berg tilldana
frugtbart Land"; bl. a. uppförde han
en malmgård. — R. engagerades från
1760-talet alltmera i huvudstadens
offentliga liv och blev snart en av
ledarna för den småborgerliga
falangen inom borgerskapet, vilken stödde
mösspartiet. Han blev bl. a. en av
borgerskapets femtio äldste 1764, led.
av bemedlingskommissionen 1766 och
av börsbyggnadsdeputationen 1770
samt direktör över Sabbatsbergs
fattighus 1767; däremot lyckades han ej
under frihetstiden bli väld till
riksdagsman. Redan före statskuppen
1772 vanns han för Gustav III:s sak,
och under den följ. tiden befäste han
sin ställning. Han blev illitterat
rådman 1776 och led. av politiekollegium

1785 samt fick en rad andra
förtroendeuppdrag. Vid 1792 års riksdag,
var han led. av borgarståndet. År 1809
fick han kommerseråds titel. — Gift
1) 1753 med Agatha Christina
Am-næus, † 1768; 2) 1771 med Hedvig
Sophia Fahlborg. U. D.

Reinholds, John Thure
Reinhold N :son, ingenjör, f. 7 jan. 1906 i
Stockholm. Föräldrar: godsägaren
Reinhold Nilsson och Anna Maria
Nilsson. — R. avlade studentex. i
Stockholm 1924 och utexaminerades
från Tekn. högskolans fackavd. för
maskinbyggnad och mekanisk
teknologi 1931. Han anställdes som
verkstadsingenjör vid Norrahammars bruk
(Jönköp. län) s. å., var därefter
ingenjör vid Sv. ab. bromsregulator i Malmö

1934—35 och chef för planeringsavd.
vid ab. Sv. metallverken i Västerås

1935—37. Sedan sistn. år är R.
överingenjör och tekn. chef vid
Manufaktur ab. i Malmö, sedan 1943 även vid
Malmö yllefabriks ab. R. liar utgivit
"Rationalisering och företagsledning"
(1947) samt publicerat ett flertal
uppsatser i tekniska och ekonomiska
frågor. — Ogift. G. M—e.

1. Reinius, Gu s t af Paul,
sjöofficer, kartograf, f. 26 febr. 1S74 i
Stockholm, † 26 april 1949 därstädes.
Föräldrar: handlanden Elis Bernhard R.
och Selma Augusta TJgarph. — R. blev
underlöjtnant vid flottan 1895,
genomgick Sjökrigshögskolan 1902—04,

Gustaf Reinius.

blev kommendörkapten av andra
graden 1917 och av första graden 1919,
utnämndes till kommendör i marinen
1925 samt inträdde i reserven 1931.
Ären 1932—39 var han föreståndare
för Marinens bokdetalj. — R. ägnade
nästan hela sin tjänstetid åt
sjökarte-väsendet, där han utförde ett
uppskattat arbete. Han deltog 1897—99 i
Sjö-karteverkets mätningar och knöts
1900 slutgiltigt till detta verk samt
var från 1903 så gott som årligen
chef för sjömätningsexpeditioner. Han
kompletterade 1907 sin utbildning
med en studieresa till de
hydrografiska inst. i Köpenhamn, Kiel, Berlin,
Wien, Pola och Genua. R. var
fartygschef på pansarskeppen Göta och
Tapperheten 1917—19, och 1920 var
han chef för en
sjömätningsexpedi-tion till Spetsbergen på kanonbåten
Svensksund. Ären 1921—31 var lian
chef för Sjökarteverket och företog
därunder studieresor 1924 till
England, Holland och Tyskland samt 1927
till England och Tyskland. — Som
sakkunnig deltog R. 1909 i
skiljedomsförhandlingarna rörande reglering av
sjögränsen mellan Sverige och Norge
(Grisbådarna) samt var sedermera
gränskommissarie vid utmärkandet
av nämnda sjögräns 1911 och vid
granskning av dess märken 1922. Ären
1926—27 var han led. av
kommissionen för granskning av sjögränsen
mellan Sverige och Finland. Vid de
internationella hydrografiska
konferenserna i Monaco 1926 ocli 1929 var R.
sv. delegat. — Tills, med H. Eneborg
har R. utgivit en ny hamnkalender,
av vilken två delar utkommit (1932,
1933). — R. invaldes i Krigsvet. akad.
1914 och i örlogsmannasällskapet
1920. — Gift 1900 med Signe Anna
Alice Sandstedt. A. G.

2. Reinius, Leif Axel, arkitekt,
f. 24 maj 1907 i Stockholm.
Föräldrar: bankkamreren Karl Axel Richard

R. och Thora Gunhilda Larsén.
Brorson till R. 1. — Efter studentex. i
Stockholm 1925 studerade R.
arkitektur vid Tekn. högskolan 1925—29 och
praktiserade därefter på Hakon
Ahl-bergs arkitektkontor. Sedan 1936 är
han delägare i Backström & Reinius
arkitektkontor i Stockholm. Han liar
företagit ett antal studieresor, bl. a.
som stipendiat till Förenta staterna
1938. — R. har ritat ett flertal
bostadshus av den under 1930-talet
uppkomna smalhustypen, d. v. s.
huskroppar av högst 12 m tjocklek, där
lägenheterna äro "genomluftbara". Hans
verk är också den samling
8—10-våningars punkthus på
Danviksklip-pan, som bildar ett markant inslag i
stadsbilden från Stockholms inlopp.
År 1945 ritade lian tills, med Sven
Backström de s. k. stjärnhusen i
Gröndal i Stockholm, där smalhus
kopplades iliop kring sexkantiga går-

Leif Reinius.

dar, isolerade eller i kedjor.
Därigenom vanns koncentration och ekonomi
i stadsplanen samt även intimitet
och trivsel åt gårdsbilderna. Av R:s
övriga verk kunna nämnas
"Kvinnornas hus" (1938) på Kungsholmen i
Stockholm och Syster Elfvings
stiftelses byggnad i Alvik (1940). Bland
hans projekt må erinras om hans tills,
med S. Backström utarbetade och med
första pris belönade förslag i
tävlingen om rådhus-konserthus-teater i
Lund (1939), vars teatersalong skulle
förses med en långt utdragen
förscen, omsluten i hästskoform av
bänkraderna, År 1947 fick E. tills, med
Backström första pris för sitt
förslag till byggnad för kommunala
mellanskolan i Nacka. — R. har
författat ett flertal arkitekturkritiska
artiklar och är sedan 1944 red. för
tidskr. Byggmästaren. — Gift 1936
med Ingrid Eva Maria (Linnér)
Carls-dotter Bergsten. R. S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free